För att kunna säkra Sveriges framtida livsmedels- och energiförsörjning krävs det både förändringar i konsumtionsmönster och en ökad återvinning av organiskt avfall som t.ex. exkrementer från djur och människor. Trots att båda dessa förändringar finns med i många framtidsstudier analyseras sällan vilka implikationer de får för de logistiska utmaningar som återvinning av näring i organiskt avfall innebär.
Detta är förvånande eftersom ett av de största hindren för denna typ av återvinning är just de kostnads- och transportutmaningar som oundvikligen är förknippade med att flytta avfall från de platser där det produceras till de områden där resurserna i avfallet är efterfrågade. För att kunna implementera ekonomiskt hållbara lösningar för återvinning av organiskt avfall är det därför nödvändigt att analysera rumsliga scenarier och använda modeller där logistiska aspekter kan kvantifieras.
Detta projekt kommer att omvandla två icke-rumsliga scenarier för år 2030 till diskretiserade kartor (5 km x 5 km) över organisk avfallsproduktion, efterfrågan av näringsämnen för olika grödor och energibehovet i tätorter. Denna karta kommer att användas för att bestämma optimala platser för biogasanläggningar, samt transport-rutter för lastbilar till och från dessa anläggningar. Vi kommer att använda livscykelanalys för att utvärdera scenerietsklimatpåverkan, kostnadseffektivitet och övergödningspotential.
Projektet syftar till att hjälpa Sveriges regering, jordbrukare, energi- och gödsel-företag att bedöma potentialen för insamling och omfördelning av organiskt avfall för att uppfylla flera mål för hållbar utveckling. Modellerna och kartorna som utvecklas kan användas för olika teknikval, inte bara biogas, och som sådan ytterligare bidra till utvecklingen av säker och lämplig återvunnen närings- och avfallsmarknad i en cirkulär ekonomi.
