Genevieve Metson

Jag undersöker hur städer och lantbruk (och förhållandet mellan dem) bättre kan hantera resurser för att säkerställa livsmedelssäkerhet och vattenkvalitet och en snabbt föränderlig värld.

Presentation

Jag fokuserar på hur vi kan hantera näringsämnen (fosfor, kväve, kalium och kol) på bästa sätt, i olika socioekologiska sammanhang.

Jag använder både kvantitativa (ämnesflödesanalys, rumslig kartläggning, statistiska analyser) och kvalitativa metoder (workshops för intressenter, intervjuer, undersökningar) för att undersöka

hur resurser flödar genom landskap,
effekten av socioekonomiska kontext på resursflöden,
hur olika kontext skapar hinder eller underlättar hållbara förändringar, och
hur förvaltningen av en resurs interagerar med andra hållbarhetsprioriteringar så som klimatförändringar, för att på så sätt hjälpa till att förändra stads- och jordbrukslandskap.

Se Google Scholar för publikationer och Min privata webbsida.

Publikationer

2023

2022

Forskning

Forskning inom ekologisk och miljövetenskaplig modellering

I vår forskning använder vi oss av matematiska och statistiska modeller för att integrera kunskap inom flera olika områden inom biologi.

Projekt

URBWAT-projektet

URBWAT-projektet är ett samarbete mellan svenska, sydafrikanska och tyska partners som finansieras genom 2017 års JPI-finansieringsanrop.

Bilden visar människor som flanerar på en matmarknad mellan höga hus

Konsumentens roll i den hållbara förvaltningen av näringsämnen

I detta projekt undersöker vi hur konsumenter bidrar till och påverkas av näringshantering.

bild på jordglob med återvinningssymbol på.

Återvinning av näringsämnen i Pakistan

Detta projekt fokuserar på kapaciteten till återvinning av organiskt avfall för att stänga till källan till förlust av organiskt avfall och möta målen för hållbar utveckling.

Bilden visar en mängd färgglada papperslappar fastklistrade på en schematisk ritning av en process

Multidimensionell hållbarhet i det svenska systemet för livsmedelsproduktion

Detta projekt vill undersöka hur vi kan få ett mer hållbart svenskt livsmedelsproduktionssystem.

Grafiken visar karta över södra Sverige där teoretisk transport av gödsel till åkerområden baserade på näringsbehoven finns inritade

Biobaserad ekonomi i Sverige

Projektet syftar till att öka Sveriges potential att återvinna näringsämnen i gödsel tillbaka till livsmedelsproduktion och studera de logistiska konsekvenserna av återvinning ur ett kostnads- och transportperspektiv.

End-of-wastewater-projektet

END-OF-WASTEWATER är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som löper under åren 2020-2023.

Nyheter

Två unga kvinnor tar prover i en odling framför flervåningshus.

Stadsodling - bara gott eller också en risk?

I många städer märks ett växande intresse för att odla ätbart. Närodlade grönsaker, frisk luft och social gemenskap lockar. Men finns det också en baksida av stadsodling i form av läckage av näringsämnen till vattendrag? Det vill forskare ta reda på.

forskare tar vattenprover på kolonilott.

Stadsodlingens fördelar och risker studeras av forskare

Att odla ätbart inne i städer blir allt mer populärt. Men hur mycket näring behöver växterna egentligen och läcker överflödig näring från stadsodlingar till vattendrag? Olika aspekter av urban odling undersöks nu i ett forskningsprojekt.

Drygt 49 miljoner till forskning om hållbar utveckling

Tio forskare vid LiU har beviljats pengar i olika utlysningar från Formas forskningsråd. Forskning om urbana odlingsområden, möjligheterna att ta bort redan gjorda koldioxidutsläpp och värphönsens välfärd är några av projekten som finansieras.

Traktor som sprider gödsel över en åker.

Biogas av bajs – en vinst för både klimat och ekonomi

Forskare vid LiU har visat att genom att producera biogas av bajs och sedan använda restprodukten som gödsel skulle kunna spara hundratals miljoner kronor varje år och minska Sveriges växthusgasutsläpp med cirka 1,5 miljoner ton koldioxid.

Våtmark ska rena vatten i sydafrikanska kåkstäder

Karin Tonderski, avdelningen Biologi, har fått tre miljoner kronor under tre år från Formas för att bidra till att installera och utvärdera våtmarker i sydafrikanska slumområden.

Återskapa länken till fosforkretsloppet

Geneviève Metson till the Atlantic: “We have a too-little-too-much problem”

Organisation

Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM)

Vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) bedrivs forskning och utbildning inom biologi, kemi, materialfysik, tillämpad fysik och teori och modellering.