GENPATH - Ett livsloppsperspektiv på könsskillnader inom social exkludering i ålderdomen

Reflekterande spegel Borensberg
Fotograf: Lars-Christer Hydén

Social exkludering är ett problem med långtgående konsekvenser både för individen och för samhället.

Syftet med detta projekt är att analysera skillnader mellan äldre kvinnor och män i Europa vad gäller uppkomsten och konsekvenserna av exkludering från sociala relationer, samt dess konsekvenser för hälsa och välbefinnande.

Om projektet

Att ha ett socialt sammanhang är ett universellt mänskligt behov som varar från när vi föds och under hela livet. Under den senare delen av livet saknar många människor de sociala relationer de behöver för ett hälsosamt och lyckligt liv. Social exkludering har ofta sina rötter i början av livet, och utvecklas därefter olika beroende på individers olika livsmönster. Denna utveckling ser ofta olika ut för män och kvinnor, i synnerhet i äldre generationer. Kvinnor i äldre generationer har oftare lägre utbildning, mer avbrott i yrkeslivet, lägre pension och är i större utsträckning ensamstående jämfört med män i samma generation. Syftet med detta projekt är att analysera skillnader mellan kvinnor och män i Europa vad gäller uppkomsten och konsekvenserna av exkludering från sociala relationer, samt dess konsekvenser för hälsa och välbefinnande.

Social exkludering är inte bara ett problem för individen utan också ett ekonomiskt- och hälsoproblem. Till exempel är den uppskattade kostnaden av en socialt exkluderad person 140 000 SEK per år. Men förekomsten av social exkludering skiljer sig drastiskt mellan olika länder. Bara inom EU varierar den uppskattade siffran av social exkludering från 6% i Nederländerna till 50% i Bulgarien. De få studier som undersökt social exkludering visar kulturella skillnader i sociala förväntningar, vilket påverkas av kulturella normer och värderingar. Ett livsloppsperspektiv är dessutom nästan aldrig använt inom forskning om social exkludering. Vi saknar därför kunskap om hur barndomsförhållanden, könsskillnader vid kritiska livsgenomgångar eller kritiska livsbeslut kan leda till exkludering senare i livet. Överlag saknas även studier som använder kvalitativ analys och gör jämförelser mellan länder. Det är heller inte klarlagt hur olika faktorer är associerade med olika nivåer av social exkludering. Även om det finns en del kunskap om könsskillnader i exkludering från sociala förhållanden så är politiska interventioner för att reducera skillnader begränsade.

Syftet med detta projekt är att analysera skillnader mellan kvinnor och män i Europa vad gäller uppkomsten och konsekvenserna av exkludering från sociala relationer efter pensionering, samt dess konsekvenser för hälsa och välbefinnande.

De huvudsakliga frågeställningarna handlar om att undersöka förekomst, riskfaktorer samt konsekvenser av social exkludering bland äldre personer i Europa, samt hur dessa varierar mellan länder och mellan kvinnor och män. Vi kommer dessutom undersöka drivkrafterna bakom social exkludering på mikro (individen), meso (närmiljö) och makro (nationella, normer, värderingar) nivå. Vi kommer fokusera på könsnormer, viktiga övergångar i livet samt olika exkluderande processer för att förklara lands- och könsskillnader i förekomst av exkludering från sociala relationer.

För att besvara våra frågeställningar kommer ett flertal olika datamaterial att användas, såsom frågeundersökningarna SHARE och EU-SILC, vilka finns för samtliga deltagande länder. Dessutom kommer landsspecifika frågeundersökningar användas, samt information om närmiljö samt nationell samhällsinformation. För att fördjupa resultaten från dessa populationsbaserade frågematerial kommer dessutom en kvalitativ studie genomföras, genom 30 djupintervjuer med äldre personer i varje land.

Resultaten kommer att användas för att bidra till den vetenskapliga diskussionen om social exkludering samt att ge information till praktiker på fältet om hur man kan utveckla politiska interventioner för att minska exkludering från sociala förhållanden hos äldre kvinnor och män.

Lärarmaterial

GENPATH partners

MUNI – Masaryk University, Faculty of Social Studies;

Lucie Vidovićová, PhD. (PI, Coordinator)
Marcela Petrová Kafková, PhD.
Petr Fučík, PhD.
Život90/Life 90; Prague (Associate partner); Jan Lorman.

NOVA – Norwegian Social Research of Oslo-Met Oslo Metropolitan University;
Marja Aartsen, PhD. (PI)
Thomas Hansen, PhD.

UB – University of Barcelona;
Dr. Feliciano Villar Posada (PI)
Dr. Montserrat Celdrán
Dr. Rodrigo Serrat

LiU – Linköping University; Dep. of Culture and Society, Division of Ageing and Social Change;
Prof. Dr. Andreas Motel-Klingebiel, (PI)
Susanne Kelfve, Ph.D.
George Palvidis, Ph.D.
Axel Ågren

NUIG – National University of Ireland Galway, Irish Centre for Social Gerontology, Institute for Lifecourse and Society;
Prof. Kieran Walsh NUI Galway, PhD. (PI)
Dr. Aine Ni Leime

UNIVIE – University of Vienna, Department of Sociology
Ao. Univ.-Prof. Dr. Franz Kolland (PI)
Anna Wanka, PhD.

HU – Haifa University;

Prof. Ariela Lowenstein, PhD. (PI)
Prof. Ruth Katz, PhD
Sigal Naim, PhD.

Mer information

Ytterligare information om GENPATH finns på:

Kontakt

Forskningsmiljön åldrande och social förändring