Presentation

Min forskning handlar i huvudsak om ojämlikhet under den senare delen av livet mellan olika grupper i samhället.

Jag är intresserad av hur människors olika levnadsvillkor ser ut, hur dessa förändras över tid och vilken effekt dessa olikheter har för människors livskvalitet, hälsa och livslängd. Jag är dessutom intresserad av metodfrågor i frågeundersökningar bland äldre personer, det vill säga, hur vi samlar in olika typer av datamaterial om äldre människors levnadsförhållanden. Ur ett jämlikhetsperspektiv är det centralt att alla människor blir representerade i de datamaterial som ligger till grund för forskning och politiska beslut. Jag arbetar i huvudsak med stora befolkningsstudier och register där vi undersöker mönster och samband mellan olika faktorer.

Pågående forskningsprojekt
Visa/dölj innehåll

Glömde vi fråga de sjukaste? Studiedesignens inverkan på rapporterade hälsoskillnader inom och mellan Europeiska länder.

Grundantagandet i befolkningsstudier är att undersökningsgruppen ska representera den population som studien avser att mäta. Dvs att studiens resultat kan generaliseras till befolkningen. I befolkningsstudier bland äldre människor är det extra svårt att samla in representativa data eftersom många äldre har svårt att delta i frågeundersökningar på grund av hälsoproblem. Det gör att risken för att få en studiepopulation med bättre hälsa än populationen är hög i befolkningsstudier av äldre personer. 

Syftet med detta projekt, vilket är finansierat av FORTE (dnr 2017-01456), är att bidra till utvecklingen av bättre metoder för jämförbara skattningar av äldre personers hälsa, inom och mellan länder. Specifikt syftar projektet till att undersöka om skillnader i studiedesign kan vara en av förklaringarna till de varierande och icke konsistenta resultaten av hälsoskattningar bland äldre personer inom och mellan Europeiska länder, samt att ge empiriskt underlag och förslag till att förbättra skattningsmetoderna. I detta projekt kommer jag använda olika datamaterial från 11 Europeiska länder: EU-SILC, SHARE, SWEOLD samt mortalitetsdata.


Bättre hälsa högre upp i åldrarna - men hur lång är perioden med allvarliga funktionsnedsättningar och svår ohälsa?

I detta projekt, vilket också är finansierat av FORTE (dnr 2016-00197), undersöker jag med Bettina Meinow och Jonas Wastesson från ARC (Karolinska institutet och Stockholms universitet) den allra sista tiden i livet. Vi vill ta reda på hur lång den så kallade fjärde åldern är, dvs den tid i livet som karaktäriseras av funktionsnedsättningar, dålig hälsa och ett beroende av andra för att klara sin vardag. Våra frågeställningar handlar om hur lång denna period är, hur den skiljer sig mellan olika grupper i samhället och om den blir längre eller kortare beroende på när den startar. I det här projektet använder vi olika register från Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån.


Vem dricker mer och varför? Förklaringar till ökad alkoholkonsumtion i hög ålder.

Jag är även intresserad av alkoholkonsumtion bland äldre och har bland annat gjort studier om hur alkoholkonsumtionen ser ut bland de allra äldsta i Sverige. I detta projekt arbetar jag med Neda Agahi (projektledare) från ARC som har fått pengar från Systembolaget för att undersöka möjliga förklaringar till den ökande alkoholkonsumtionen bland äldre. I det här projektet använder vi bland annat datamaterialen SWEOLD och HEARTS.


Prediktiv och individualiserad vård för svårt sjuka äldre (Riktad primärvård)

Projektet ”Riktad primärvård” är en interventionsstudie som genomförs i samarbete mellan Professor Jan Marcusson (LiU) och Region Östergötland. Syftet är att rikta resurserna inom primärvården till de äldre personerna med störst vårdbehov. Tillsammans med Professor Andreas Motel-Klingebiel (LiU) driver jag ett av de många delprojekten i ”Riktad primärvård”. Vårt delprojekt handlar om att stärka det samhällsvetenskapliga perspektivet, genom att studera interventionens eventuella effekt på olika gruppers livskvalitet, informella omsorg samt förtroende för samhället och sjukvårdssystemet. I detta projekt använder vi oss av primärvårdsdata från regionen samt en av projektet administrerad enkät som skickas ut till de äldre personerna som är med i projektet.


Utvalda publikationer
Visa/dölj innehåll

Kelfve S., Wastesson J., Fors S., Johnell K., Morin L. (2018). Is the level of education associated with transitions between care settings in older adults near the end of life? A nationwide, retrospective cohort study. Palliative Medicine, 32(2), 366-375.

Kelfve, S. (2017). Underestimated health inequalities among older people—A consequence of excluding the most disabled and disadvantaged. The Journal of Gerontology: Social Sciences. First online 29 March 2017. DOI: https://doi.org/10.1093/geronb/gbx032.

Kelfve, S., Fors, S., & Lennartsson, C. (2017). Getting better all the time? Selective attrition and compositional changes in longitudinal and life-course studies. Longitudinal and Life Course Studies, 8(1), 104-120.

Agahi, N., Kelfve, S., Lennartsson, C. & Kåreholt, I. (2016). Alcohol consumption in very old age and its association with survival: a matter of health and physical function. Drug and Alcohol Dependence, pp 240-245.

Kelfve, S. & Ahacic, K. (2015). Bias in estimates of alcohol use among older people: selection effects due to design, health, and cohort replacement. BMC Public Health, 15:769 DOI:10.1186/s12889-015-2114-6.

Kelfve, S., Lennartsson, C., Agahi, N. & Modig, K. (2015). Do postal health surveys capture morbidity and mortality in respondents aged 65 years and older? A register-based validation study. Scandinavian Journal of Public Health, 43(4), 348-355

Kelfve, S., Agahi, N., Darin Mattsson, A. & Lennartsson, C. (2014). Increased alcohol use over the past 20 years among the oldest old in Sweden. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 31(3), 245-260.

Lennartsson, C., Agahi, N., Hols-Salén, L., Kelfve, S., Kåreholt, I., Lundberg, O., Parker, M. G. & Thorslund, M. (2014). Data Resource Profile: The Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD). International Journal of Epidemiology,43(3), 731-738.

Kelfve, S., Thorslund, M. & Lennartsson, C. (2013). Sampling and non-response bias on health-outcomes in surveys of the oldest old. European Journal of Ageing, 10(3), 237-245.

Parker, M.G., Lennartsson, C. & Kelfve, S. (2010). Approcher l’âge de la retraite en Suède: santé et ressources des 50-64 ans entre 1968 et 2000 (Approaching retirement age in Sweden: Health and resources of 50 to 64-year-olds from 1968 to 2000). Retraite et Société, 59: 39-59.

Avhandling
Kelfve, S. (2015). Gotta survey somebody – Methodological challenges in population studies of older people. Stockholm: Stockholm University; Thesis.


Relaterat innehåll
Visa/dölj innehåll