Susanne Kelfve

Glömde vi fråga de sjukaste? Studiedesignens inverkan på rapporterade hälsoskillnader inom och mellan Europeiska länder.
Grundantagandet i befolkningsstudier är att undersökningsgruppen ska representera den population som studien avser att mäta. Dvs att studiens resultat kan generaliseras till befolkningen. I befolkningsstudier bland äldre människor är det extra svårt att samla in representativa data eftersom många äldre har svårt att delta i frågeundersökningar på grund av hälsoproblem. Det gör att risken för att få en studiepopulation med bättre hälsa än populationen är hög i befolkningsstudier av äldre personer. 

Syftet med detta projekt, vilket är finansierat av FORTE (dnr 2017-01456), är att bidra till utvecklingen av bättre metoder för jämförbara skattningar av äldre personers hälsa, inom och mellan länder. Specifikt syftar projektet till att undersöka om skillnader i studiedesign kan vara en av förklaringarna till de varierande och icke konsistenta resultaten av hälsoskattningar bland äldre personer inom och mellan Europeiska länder, samt att ge empiriskt underlag och förslag till att förbättra skattningsmetoderna. I detta projekt kommer jag använda olika datamaterial från 11 Europeiska länder: EU-SILC, SHARE, SWEOLD samt mortalitetsdata.

Bättre hälsa högre upp i åldrarna - men hur lång är perioden med allvarliga funktionsnedsättningar och svår ohälsa?

I detta projekt, vilket också är finansierat av FORTE (dnr 2016-00197), undersöker jag med Bettina Meinow och Jonas Wastesson från ARC (Karolinska institutet och Stockholms universitet) den allra sista tiden i livet. Vi vill ta reda på hur lång den så kallade fjärde åldern är, dvs den tid i livet som karaktäriseras av funktionsnedsättningar, dålig hälsa och ett beroende av andra för att klara sin vardag. Våra frågeställningar handlar om hur lång denna period är, hur den skiljer sig mellan olika grupper i samhället och om den blir längre eller kortare beroende på när den startar. I det här projektet använder vi olika register från Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån.

Vem dricker mer och varför? Förklaringar till ökad alkoholkonsumtion i hög ålder.

Jag är även intresserad av alkoholkonsumtion bland äldre och har bland annat gjort studier om hur alkoholkonsumtionen ser ut bland de allra äldsta i Sverige. I detta projekt arbetar jag med Neda Agahi (projektledare) från ARC som har fått pengar från Systembolaget för att undersöka möjliga förklaringar till den ökande alkoholkonsumtionen bland äldre. I det här projektet använder vi bland annat datamaterialen SWEOLD och HEARTS. 

Prediktiv och individualiserad vård för svårt sjuka äldre (Riktad primärvård)

Projektet ”Riktad primärvård” är en interventionsstudie som genomförs i samarbete mellan Professor Jan Marcusson (LiU) och Region Östergötland. Syftet är att rikta resurserna inom primärvården till de äldre personerna med störst vårdbehov. Tillsammans med Professor Andreas Motel-Klingebiel (LiU) driver jag ett av de många delprojekten i ”Riktad primärvård”. Vårt delprojekt handlar om att stärka det samhällsvetenskapliga perspektivet, genom att studera interventionens eventuella effekt på olika gruppers livskvalitet, informella omsorg samt förtroende för samhället och sjukvårdssystemet. I detta projekt använder vi oss av primärvårdsdata från regionen samt en av projektet administrerad enkät som skickas ut till de äldre personerna som är med i projektet.