Forskningsmiljön Åldrande och social förändring

Bild från en stad med människor som sitter vid ett bord.
Lars-Christer Hydén

Inom forskningsmiljön Åldrande och social förändring bedrivs ledande forskning om centrala sociala, politiska och kulturella aspekter av åldrandet. Utöver att erbjuda grundläggande och avancerade studier inom dessa fält, bidrar forskningsmiljön även till en ökad kunskap om åldrandet utifrån ett samhällsperspektiv.

Forskningen i forskningsmiljön Åldrande och social förändring bidrar med kunskap om åldrandet både som en social och en individuell process i en dynamisk värld, där stora demografiska förändringar är en viktig del av de sociala förändringarna i dagens liksom i framtidens samhället.

Det huvudsakliga fokuset för miljöns forskning om åldrande har att göra med förhållandet mellan livslopp och social förändring. Detta komplexa förhållande analyseras på flera nivåer; från samhället som helhet till individen, och samspelet mellan dessa över tid.

Utifrån dessa perspektiv bedriver forskningsmiljön forskning om social ojämlikhet, inkludering och exkludering, att åldras med sjukdom och funktionshinder, såväl som att åldras i olika sociala och fysiska kontexter. Vid Centrum för demensforskning (CEDER) bedrivs forskning om demens. Forskning om ålderism och åldersdiskriminering bedrivs inom ramarna för ITN EuroAgeism.

En internationaliserande forskningsmiljö

Forskningsmiljön Åldrande och social förändring är involverad i flera större forsknings- och utbildningsnätverk som exempelvis 'COST Actions of Ageism and on Old-age Social Exclusion', 'The Swedish national Graduate School for Competitive Science on Ageing and Health' (SWEAH) och ‘International, multi-disciplinary, multi-sectoral training network on ageism’ EuroAgeism.

Forskningsmiljön har även en nära anknytning till tidskriften Journal of Aging and Social Change (JASC), vilken Avdelningen för åldrande och social förändring (ASC) vid Linköpings universitet är huvudredaktör för. ASC organiserar också seminarieserien 'LiU Interdisciplinary Seminar on Ageing Research' (ASC-ISAR). 

 

Forskning inom åldrande och social förändringVisa/dölj innehåll

Forskningsprogram

Tvärvetenskaplig forskning är avgörande för framgångsrik forskning om åldrande.

I forskningsmiljön Åldrande och social förändring betonas perspektiv från samhälls- och beteendevetenskap såväl som statsvetenskap. 

Forskarna har sin bakgrund i flera akademiska discipliner och integrerar sina perspektiv när de analyserar frågor som har att göra med socialförsäkringssystemet, sociala strukturer, teknologi, ekonomi, geografi, migration, kön, hälsa, och andra områden.

För att kunna täcka in alla dessa områden har forskningsmiljön initierat forskningssamarbeten med nationella och internationella aktörer inom äldreforskningsområdet.

Metoder och analytiska verktyg

Miljöns forskare använder och utvecklar avancerade metoder och analytiska verktyg inom ramarna för sina respektive traditioner. Kombinationen av avancerade metoder, från statistisk analys till kvalitativa studier, gör det möjligt att bedriva avancerad forskning.

Relationen mellan livslopp och sociala förändringar 

Forskningen om åldrande och social förändring utgår från relationen mellan livslopp och sociala förändringar. Detta görs inom tre områden:

Tematiskt område I: Åldrande och sociala strukturer

Det ojämlika åldrandet, social integration, social exklusion och förändringar av välfärdssystemet.

Tematiskt område II: Åldrandet mellan hälsa och sjukdom

Hälsa, sjukdom, vård, stödbehov vid ett liv med sjukdom.

Tematiskt område III: Åldrandet i ett lokalt sammanhang

Förändringar av sociala, tekniska och rumsliga kontexter.

Forskningsprogram, projekt och forskningsnätverk

Urval av tidigare projekt

Andra vetenskapliga aktiviteter

Tidskrifter, seminarier och nätverk.

Forskningsmiljön är involverad i Nationella forskarskolan åldrande och hälsa (SWEAH).

Forskningsmiljön är också nära sammanlänkad med Journal of Aging and Social Change (JASC), som Avdelningen för åldrande och social förändring (ASC) är redaktör för. Avdelningen anordnar även den interdisciplinära seminarieserien Interdisciplinary Seminar on Ageing Research (ASC-ISAR).

Forskningsmiljön är utöver detta en del av nätverket The Socio-gerontechnology network, vilket för samman forskare från olika discipliner som är intresserade av kritiska studier av åldrande och teknologi, liksom MIRAI 2.0, vilket är ett samarbete mellan 19 svenska och japanska universitet.

PublikationerVisa/dölj innehåll

Urval av senaste publikationer

2021

ForskarutbildningVisa/dölj innehåll

Forskarutbildning och postdoktor-forskning

Forskarutbildningen inkluderar en forskarutbildning i Åldrande och social förändring och studier för postdoktorer. Forskarutbildningen sker i nära samspel med pågående forskningsprojekt i forskningsmiljön. Målet för forskarutbildningsprogrammet är att utveckla och fördjupa doktorandens kunskaper inom området åldrande och social förändring, både vad gäller teorier och metodologi.

Forskarstudierna är i första hand kopplade till pågående forskningsprojekt i forskningsmiljön. Målet för forskarutbildningsprogrammet är att utveckla och fördjupa doktorandens kunskaper inom området åldrande och social förändring, både vad gäller teorier och metodologi

Doktoranders forskningsprojekt

  • Dementia and Learning: Elias Ingebrand.
  • Meso Perspectives on Age Discrimination in Late Working Life in SwedenGülin Öylü.
  • A Divided Old Age through Digital Health TechnologiesArianna Poli.
  • Eldercare for Older Adults Aged 65 and over with and without Dementia: the Case of SwedenAtiqur Rahman.
  • Ageism in Institutional Digital Media: Online Age Work and Representations of Older AdultsWenqian Xu.

Forskningsmiljön erbjuder post doktorer möjligheten att utveckla sin akademiska karriär inom en inspirerande och engagerande forskningsmiljö efter att de har tagit sin doktorsexamen i Sverige eller utomlands.

Postdoktorers forskningsprojekt och aktiviteter

  • George Pavlidis bedriver projektet The Effect of Exclusion from Social Relations on Cognitive Decline Trajectories, Productive Behaviours, and Independent Living Capacity among Older Persons in Sweden.
  • Susanne Kelfve bedriver projektet Did We Forget the Frail People? The Impact of Study Design on Estimated Differences in Health within and across European Countries.
  • Lina Homman är huvudsakligen involverad i att uppdatera och underhålla en stor longitudinell registerdatabas för hela Sverige med fokus på åldrande och social förändring. Utöver detta är hon involverad i proekten EIWO och GENPATH. Båda projekten avser kulturella skillnader i kön och ojämlikhet i Europa.

Kommande disputationerVisa/dölj innehåll

18 oktober 2021

Disputation inom åldrande och social förändring: Arianna Poli

kl. 13.00 – 17.00 Online via Zoom och K1, Kåkenhus, Campus Norrköping

Arianna Poli, vid Institutionen för kultur och samhälle, försvarar sin avhandling med titeln "A Divided Old Age through Research on Digital Technologies". Opponent är Marijke Veenstra, Oslo Metropolitan University. Disputationen hålls på engelska och är öppen för allmänheten. Kontakta Marjaana Kinnunen för Zoomlänk.

Kontakt

Forskningsmiljön stöds av en referensgruppVisa/dölj innehåll

Forskningsmiljön stöds av en rådgivande grupp, med både nationella och internationella medlemmar.

Kerstin Angvik, Linköpings kommun
Helena Axestam, Norrköpings kommun
Tiny Jaarsma, Professor Caring Science, Linköping university
Carin Lennartsson, Universitetslektor, Aging Research Center, Stockholm
Mats Pettersson, Norrköpings kommun
Chris Phillipson, Professor of Sociology and Social Gerontology, The University of Manchester
Helena Reifelton, PRO Östergötland
Kirk Scott, Professor in Economic Demography, Lund University
Christine E. Swane, Director, Ensomme gamles vaern, Copenhagen
Marijke Veenstra, Research Director, Oslo and Akershus University College of Applied Sciences
Barbro Westerholm, Riksdagen

Seminarier och konferenserVisa/dölj innehåll

NyheterVisa/dölj innehåll

Kontakta ossVisa/dölj innehåll

OrganisationVisa/dölj innehåll