Forskningsmiljön Åldrande och social förändring

Bild från en stad med människor som sitter vid ett bord.
Lars-Christer Hydén

Inom forskningsmiljön Åldrande och social förändring bedrivs ledande forskning om centrala sociala, politiska och kulturella aspekter av åldrandet. Utöver att erbjuda grundläggande och avancerade studier inom dessa fält, bidrar forskningsmiljön även till en ökad kunskap om åldrandet utifrån ett samhällsperspektiv.

Forskningen bidrar med kunskap om åldrandet både som en social och en individuell process i en dynamisk värld, där stora demografiska förändringar är en viktig del av de sociala förändringarna i dagens liksom i framtidens samhälle.

Det huvudsakliga fokuset för miljöns forskning om åldrande har att göra med förhållandet mellan livslopp och social förändring. Detta komplexa förhållande analyseras på flera nivåer; från samhället som helhet ned till individen, och samspelet mellan dessa över tid.

Utifrån dessa perspektiv bedriver forskningsmiljön forskning om social ojämlikhet, inkludering och exkludering, att åldras med sjukdom och funktionshinder, såväl som att åldras i olika sociala och fysiska kontexter. Vid Centrum för demensforskning (CEDER) bedrivs forskning om demens. Forskning om ålderism och åldersdiskriminering bedrivs inom ramarna för ITN EuroAgeism.

En internationaliserande forskningsmiljö

Forskningsmiljön Åldrande och social förändring är involverad i flera större forsknings- och utbildningsnätverk som exempelvis 'COST Actions of Ageism and on Old-age Social Exclusion', 'The Swedish national Graduate School for Competitive Science on Ageing and Health' (SWEAH) och ‘International, multi-disciplinary, multi-sectoral training network on ageism’ EuroAgeism.

Forskningsmiljön har även en nära anknytning till tidskriften Journal of Aging and Social Change (JASC), vilken Avdelningen för åldrande och social förändring (ASC) vid Linköpings universitet är huvudredaktör för. ASC organiserar också seminarieserien 'LiU Interdisciplinary Seminar on Ageing Research' (ASC-ISAR). 

 

Forskning inom åldrande och social förändring

Forskningsprogram

Tvärvetenskaplig forskning är avgörande för framgångsrik forskning om åldrande.

I forskningsmiljön Åldrande och social förändring betonas perspektiv från samhälls- och beteendevetenskap såväl som statsvetenskap. 

Forskarna har sin bakgrund i flera akademiska discipliner och integrerar sina perspektiv när de analyserar frågor som har att göra med socialförsäkringssystemet, sociala strukturer, teknologi, ekonomi, geografi, migration, kön, hälsa, och andra områden.

För att kunna täcka in alla dessa områden har forskningsmiljön initierat forskningssamarbeten med nationella och internationella aktörer inom äldreforskningsområdet.

Metoder och analytiska verktyg

Miljöns forskare använder och utvecklar avancerade metoder och analytiska verktyg inom ramarna för sina respektive traditioner. Kombinationen av avancerade metoder, från statistisk analys till kvalitativa studier, gör det möjligt att bedriva avancerad forskning.

Relationen mellan livslopp och sociala förändringar 

Forskningen om åldrande och social förändring utgår från relationen mellan livslopp och sociala förändringar. Detta görs inom tre områden:

Tematiskt område I: Åldrande och sociala strukturer

Det ojämlika åldrandet, social integration, social exklusion och förändringar av välfärdssystemet.

Tematiskt område II: Åldrandet mellan hälsa och sjukdom

Hälsa, sjukdom, vård, stödbehov vid ett liv med sjukdom.

Tematiskt område III: Åldrandet i ett sammanhang

Förändringar av sociala, tekniska och rumsliga kontexter.

Forskningsprogram, projekt och forskningsnätverk

Fyra händer.

St@ndbyMe

Ett pedagogiskt verktyg för etiska, transparenta och säkra aktiviteter inom seniorutbildning, äldreomsorg, eller sjuk- och hälsovård för äldre personer.

En skylt

Centrum för demensforskning (CEDER)

Vi bedriver forskning om hur personer som lever med demensdiagnos upplever och hanterar sin vardag. Fokus i forskningen ligger på de utmaningar och möjligheter som en demensdiagnos för med sig.

EIWO - exkludering och ojämlikhet i sena arbetslivet.

EIWO - Exkludering och ojämlikhet i sena arbetslivet

Programmet EIWO tänjer gränserna för kunskap om det senare arbetslivet och potentialen för dess inkluderande förlängning - det ger kunskap om åldrande-, arbetslivs- och livsloppspolitiken.

Avslutade forskningsstudier

Redycing Old-Age Social Exclusion - ROSEnet

Social exklusion av äldre personer leder till ojämlikhet bland annat när det kommer till möjligheten att göra agna val och ta egna beslut, att kontrollera sitt liv, sina resurser och förhållanden.


Redycing Old-Age Social Exclusion - ROSEnet
COST Action Ageism COST 1402 puffbild

Ageism - a Multi-national, Interdisciplinary Perspective

Målet är att öka den vetenskapliga kunskapen för ålderism. Nätverket för samman olika forskningsdiscipliner och utvecklar nationella och internationella samarbeten mellan beslutsfattare, professionella, civilsamhälle, NGOs och äldre personer.


Ageism - a Multi-national, Interdisciplinary Perspective
Spegel vid Högny Spa Borensberg

GENPATH - Ett livsloppsperspektiv på könsskillnader inom social exkludering i ålderdomen

Projektet GENPATH analyserar könsskillnader i social exkludering i hela Europa och söker dess rötter och konsekvenserna som följer för hälsa och välbefinnande i ålderdomen.

DigiNord - Äldre yrkesverksamma och digitaliseringen av arbete i nordiska länder.

Äldre yrkesverksamma och digitaliseringen av arbete i nordiska länder ur ett socialt risk- och exkluderingsperspektiv

Projektet finansieras 2021-2022 av den gemensamma kommittén för Nordic research councils in the Humanities and Social Sciences (NOS-HS) inom den utforskande workshopen 2020.

Mobil digital utbildning för direktvårdare som arbetar med strokeöverlevande - iTRAIN

I projektet iTRAIN utvecklas och testas ett innovativt yrkesutbildningspaket för direkt vårdpersonal i sex europeiska länder. Paketet består av bland annat handböcker, mobilbaserade spel och onlinekurser.


Läs mer om iTRAIN
EuroAgeism (ITN EuroAgeism) teaser image

EuroAgeism (ITN EuroAgeism)

EuroAgeism är ett internationellt mångvetenskapligt, multi-sektoriellt och policy inriktat forskningsnätverk. Centralt är avancerad forskning och utbildningen av en ny generation “Early Stage Researchers” (ESRs) inom området ålderism.


EuroAgeism (ITN EuroAgeism)

Andra vetenskapliga aktiviteter

Tidskrifter, seminarier och nätverk.

Forskningsmiljön är involverad i Nationella forskarskolan åldrande och hälsa (SWEAH).

Forskningsmiljön är också nära sammanlänkad med Journal of Aging and Social Change (JASC), som Avdelningen för åldrande och social förändring (ASC) är redaktör för. Avdelningen anordnar även den interdisciplinära seminarieserien Interdisciplinary Seminar on Ageing Research (ASC-ISAR).

Forskningsmiljön är utöver detta en del av nätverket The Socio-gerontechnology network, vilket för samman forskare från olika discipliner som är intresserade av kritiska studier av åldrande och teknologi, liksom MIRAI 2.0, vilket är ett samarbete mellan 19 svenska och japanska universitet.

Publikationer

Urval av senaste publikationer

2024

Arianna Poli, Annika Heuer, Andreas Motel-Klingebiel (2024) Differential Older Workers' Experience with Technology-related Changes during the COVID-19 Pandemic Nordic Journal of Working Life Studies, Vol. 14 Vidare till DOI
Kathrin Komp-Leukkunen, Arianna Poli (2024) An introduction to digitalizing work in the Nordics Nordic Journal of Working Life Studies, Vol. 14 Vidare till DOI
Gülin Öylü, Andreas Motel-Klingebiel, Susanne Kelfve (2024) Age Differences in Unemployment Risk and Reemployment Outcomes in Late Working Life in Sweden Journal of Aging & Social Policy, s. 1-26 Vidare till DOI
Lars-Christer Hydén, Anna Ekström, Ali Reza Majlesi (2024) 'Proto-conversation' as a practice in late-stage dementia care Pragmatics and Society, Vol. 15, s. 178-195 Vidare till DOI

Forskarutbildning

Forskarutbildning och postdoktor-forskning

Forskarutbildningen inkluderar en forskarutbildning i Åldrande och social förändring och studier för postdoktorer. Forskarutbildningen sker i nära samspel med pågående forskningsprojekt i forskningsmiljön. 

Målet för forskarutbildningen är att utveckla och fördjupa doktorandens kunskaper inom området åldrande och social förändring, både vad gäller teorier och metodologi. Forskningsmiljön erbjuder postdoktorer möjligheten att utveckla sin akademiska karriär inom en inspirerande och engagerande forskningsmiljö efter att de har tagit sin doktorsexamen i Sverige eller utomlands.

Doktoranders forskningsprojekt

  • Dementia and Learning: Elias Ingebrand.
  • Meso Perspectives on Age Discrimination in Late Working Life in SwedenGülin Öylü.
  • Eldercare for Older Adults Aged 65 and over with and without Dementia: the Case of SwedenAtiqur Rahman.

Postdoktorers forskningsprojekt och aktiviteter

  • George Pavlidis bedriver projektet The Effect of Exclusion from Social Relations on Cognitive Decline Trajectories, Productive Behaviours, and Independent Living Capacity among Older Persons in Sweden.
  • Susanne Kelfve bedriver projektet Did We Forget the Frail People? The Impact of Study Design on Estimated Differences in Health within and across European Countries.
  • Lina Homman är huvudsakligen involverad i att uppdatera och underhålla en stor longitudinell registerdatabas för hela Sverige med fokus på åldrande och social förändring. Utöver detta är hon involverad i projekten EIWO och GENPATH. Båda projekten avser kulturella skillnader i kön och ojämlikhet i Europa.

Forskarutbildning i Åldrande och social förändring

Aktuellt

Kalender

Seminarier och konferenser

Nyheter

Anna Olaison, biträdande professor vid Avdelningen för socialt arbete, Linköpings universitet.

Nytt forskningsprogram letar lösningar för demensvården

År 2050 kan antalet äldre med demensdiagnos ha fördubblats jämfört med idag. Att ge vård och omsorg till alla blir en stor utmaning. Under året drar ett nytt forskningsprogram igång vid LiU för att hitta lösningar för framtiden.

Gammal kvinna kramas om av vårdpersonal.

Demens sätter inte stopp för nytt lärande

Personer med demens har fortfarande förmåga att lära sig nya saker trots sin sjukdom. Den slutsatsen dras i en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet.

Äldre man vid dator

Forskning om exkludering i det sena arbetslivet får ytterligare 8,7 miljoner kronor

Hur kan det sena arbetslivet bli mer inkluderande och jämlikt? Det undersöker forskare i ett forskningsprogram som nu beviljats 8,7 miljoner kronor från Forte för att fortsätta i fas två.

I media

Forskningsmiljön stöds av en referensgrupp

Forskningsmiljön stöds av en rådgivande grupp, med både nationella och internationella medlemmar.

Kerstin Angvik, Linköpings kommun
Helena Axestam, Norrköpings kommun
Tiny Jaarsma, Professor Caring Science, Linköping university
Carin Lennartsson, Universitetslektor, Aging Research Center, Stockholm
Mats Pettersson, Norrköpings kommun
Chris Phillipson, Professor of Sociology and Social Gerontology, The University of Manchester
Helena Reifelton, PRO Östergötland
Kirk Scott, Professor in Economic Demography, Lund University
Christine E. Swane, Director, Ensomme gamles vaern, Copenhagen
Marijke Veenstra, Research Director, Oslo and Akershus University College of Applied Sciences
Barbro Westerholm, Riksdagen

Kontakta oss

Organisation