Ovanstående faktum har varit anledning till lagen om hälsoundersökningar av barn och unga placerade utanför det egna hemmet (2017:209). Riksdagen har genom uppföljnings- och utvärderingsgruppen i socialutskottet i maj 2022 lagt fram en rapport som lyfter fram olika brister och problem efter lagen har tillkommit.
Varför får mindre än hälften av alla placerade barn och unga i Sverige sin hälsoundersökning?
Forskningsprojektet som Godfried van Agthoven och handledare kommer utföra är Hälsoundersökningar av barn och unga i Sverige – en beställare- och utförarperspektiv. I första studierna, Beställarens perspektiv på hälsoundersökningar av barn placerade i samhällsvård, kommer socialsekreterarens upplevelser och perspektiv att initiera en hälsoundersökning att studeras. Särskilt fokus kommer att läggas på analysen av olika typer av faktorer som hindrar eller försvårar den obligatoriska hälsoundersökningen, upprättandet av hälsovårdsplanen och kommunikation kring dessa; exempel kan vara organisatoriska barriärer, bristen på riktlinjer och anvisningar, kunskapsluckor och brister i kommunikation. Studien kommer att förvänta ge mer djuplodande svar på varför mindre än hälften av alla placerade barn och unga i Sverige får sin hälsoundersökning tillgodosedda enligt tidigare rapporter. Projektet kommer vara utifrån ett hälso- och sjukvårdsperspektiv och kommer innefatta samverkan mellan olika myndigheter.
Nästa steg
Längre fram planeras att studera kvaliteten på genomförda hälsoundersökningar inom hälso- och sjukvården och jämföra mellan olika vårdgivare. Kan vi ta fram kvalitetsinstrument för att ranka kvalitet av hälsoundersökningar och kan vi förbättra undersökningar för barn och unga som genomgår en hälsoundersökning när de placeras i samhällsvård?
