Icke-statliga aktörer i internationellt klimatsamarbete

Icke statliga aktörer

Företag finns med i styrgrupper som räknar på hur utsläppskrediter ska distribueras. Urfolksorganisationer bidrar med nya perspektiv när utsläppsminskningar ska konkretiseras. Liksom mängder av andra organisationer ordnar de seminarier i anslutning till FN:s stora klimatmöten. Världens stater är visserligen de officiella aktörerna i klimatförhandlingarna, men icke-statliga aktörer spelar också en viktig roll. I det här forskningsprogrammet studeras hur och med vilka resultat.

Två motstridiga tendenser har kännetecknat det internationella klimatsamarbetet under senare år. Å ena sidan ifrågasätts FN-förhandlingarna allt mer och en rad klimatinitiativ tas vid sidan av dessa förhandlingar, av stater eller enskilda företag och organisationer. Å andra sidan fortsätter FN:s klimatmöten att samla historiskt stora skaror deltagare inte minst från icke-statliga organisationer. Inom FN:s klimatkonvention betonas också allt mer icke-statliga aktörers betydelse för framtida överenskommelser. Samtidigt har förhandlingarna återkommande stängts för dessa grupper.

Näringsliv, miljöorganisationer, lokalpolitiker och urfolk 

Forskningsprogrammet undersöker kontaktytor och samspel inom klimatdiplomati mellan statsrepresentanter och de icke-statliga nätverken för näringsliv, miljöorganisationer, lokala beslutsfattare och ursprungsbefolkningar. Det består av två sammanlänkade projekt. Det ena fokuserar på icke-statliga aktörer inom det FN-drivna klimatsamarbetet. Det andra undersöker icke-statligt klimatarbete på transnationell nivå, dvs. mellan flera länder men inte nödvändigtvis alla FN-länderna.

Statlig och icke-statlig styrning och demokrati 

Programmet är uppdelat i tre delstudier. I den första identifieras de styrfunktioner som delegeras till icke-statliga aktörer i det mellanstatliga FN-samarbetet. Den andra delstudien analyserar relationen mellan statlig och icke-statlig klimatstyrning i flera fallstudier. Ett exempel är Mekanismen för ren utveckling där företag finns med i de styrgrupper som bestämmer vad som får räknas och inte räknas med när utsläppsminskningar ska värderas. Ett annat exempel är REDD plus, det utökade systemet för att förhindra avskogning, där urfolksorganisationer bidrar med perspektiv på hur avskogning kan förhindras utan att det drabbar urfolk i de områden som berörs. I den tredje delstudien analyseras vad den mellanstatliga klimatdiplomatins och de transnationella styrformernas utveckling får för konsekvenser för demokratin och dess styrformer.

Icke-statliga sprider kunskap och bygger kompetens 

Ett resultat av forskningsprogrammet är att FN:s ledning har uppvärderat de icke-statliga aktörernas roll som kunskapsspridare och kompetensbyggare. Dessa aktörer har å andra sidan fått striktare krav på sig att göra kunskapen tillgänglig också utanför de seminarier där den presenteras. Numera finns på klimatkonventionens hemsida en rekommendation att presentationerna också ska bli tillgängliga via FN:s webbsidor.

Flera metoder används i forskningsprogrammet: en enkätstudie riktad till deltagare vid de mellanstatliga förhandlingarna och klimatmötenas sidoaktiviteter, intervjuer med nyckelpersoner, samt dokumentstudier och observationer av förhandlingar. Resultaten tolkas i ljuset av teorier om transnationellt styrande och icke-statliga aktörers roll i beslutsfattande. Projekten ger ökad kunskap om icke-statliga organisationers betydelse för auktoritet, öppenhet, legitimitet, effektivitet och det symboliska värdet av internationellt samarbete. Studien vidareutvecklar också en internationellt unik databas av enkäter som årligen samlas in vid FNs klimatförhandlingar.

Projektets namn: Icke-statliga aktörer inom den nya internationella ordningen för klimatsamarbete Projektets finansiär: Vetenskapsrådet och Formas

Projektledare

Forskargruppen

Relaterat innehåll