Unga hörselskadade i högre utbildning har en mindre gynnsam position under studietiden än normalhörande personer. Vi vet att gruppen i högre grad avbryter sina högskolestudier och har större svårigheter att komma in i arbetsmarknaden. För unga individer med hörselnedsättning som har genomgått och fullföljt en högskoleutbildning har det å andra sidan observerats att utbildningen inneburit goda möjligheter till ett framgångsrikt yrkesliv. Att kunna klara högre utbildning är därför av yttersta vikt för denna grupp.
Extra ansträngande med hörselnedsättning
Tidigare forskning har visat att hörselskadades situation i högskolestudier visar på
fyra distinkta teman som är utmärkande för gruppen:
- Kommunikation
- Identitet
- Trötthet
- Integrering.
I det första temat betonas vikten av att kunna höra läraren med hjälp av teknisk utrustning. Studieresultaten berodde såvida inte på hörsel-nedsättning (HNS) i sig utan snarare om individen kan följa med i det som sägs i klassrummet och om de har kunskap om sammanhanget.
Det andra temat, identitet, har att göra med att den hörselskadade individen ofta upplever befinna sig i en gränsvärld mellan normalhörande individer och individer med HNS på högskolan, men även att det fanns nya sociala spelregler att förhålla sig till som inte funnits tidigare i deras grundutbildning.
Detta genererar i sin tur trötthet (tema 3) för individen, vilket leder till stress och ansträngning som kan ge huvudvärk samt spänningar i nacke och axlar som följd.
Dessa ansträngningar leder i sin tur till att individen med HNS på grund av utmattning väljer att inte delta i sociala aktiviteter utanför studiedagen, med negativa konsekvenser för integrering (tema 4) som utfall.
Arbetsminne och social förmåga har stor betydelse
Arbetsminnet, den kognitiva mekanism som vi använder när vi under en kortare tid lagrar och bearbetar exempelvis auditiv information, är centralt för bland annat språkinlärning, läsförmåga och problemlösning. Forskning har även visat att nedsatt hörsel innebär en ökad påfrestning på arbetsminnet, speciellt i bullriga miljöer. I situationer som bygger på social interaktion och kommunikation, så som i högre utbildningssammanhang, är arbetsminnet alltså av stor betydelse.
En annan viktig aspekt i sådana situationer är social kognition, vilket bland annat handlar om att kunna uppmärksamma känslouttryck, att kunna leva sig in i vad någon annan i stunden uppmärksammar eller att kunna uttolka vad som sägs mellan raderna vid sociala interaktioner. För personer med HNS i högre utbildning kan möjligen både arbetsminne och social-kognitiva förmågor fungera som skydd mot en del av de negativa effekter HNS kan ha på inlärning och social interaktion.
Hitta skyddsfaktorer för bättre livskvalité
Det finns få publicerade studier idag som fokuserar på livssituationen hos yngre vuxna med HNS i högre utbildning och vi vet väldigt lite om hur deras vardag ser ut. Syftet med detta projekt är att studera livssituationen för unga hörselskadade i högre utbildning och kartlägga eventuella skyddsfaktorer för en god livskvalité.
