Förslaget att evakuera finska krigsbarn till Sverige möttes först med tvekan från finsk sida. Trots detta realiserades evakueringarna, som sammanlagt uppgick till cirka 70 000 barn. Några placerades på barnhem men flertalet i fosterhem. I Sverige fanns en tradition av fosterhemsvård. De finska krigsbarnens fosterhemsplacering mer än fördubblade antalet barn i fosterhem under den aktuella perioden.
Evakueringar i flera länder
Evakuering av krigsbarn genomfördes också i andra delar av Europa under andra världskriget. I Storbritannien problematiserade barnexpertisen effekterna av föräldra-barnseparationerna när barn skickades iväg från krigshärjade städer. En rad undersökningar av barnen genomfördes, vars resultat lade grunden för utvecklingen av anknytningsteorin. I andra länder som Frankrike betraktades dock barn-föräldraseparationer som mer självklara och evakueringar under kriget väckte inte diskussion på det sätt som skedde i Storbritannien.
Hur man såg på och hanterade de finska krigsbarnen
Det här projektet undersöker hur svenska myndigheter och frivilligorganisationer argumenterade för och motiverade evakuering av finska krigsbarn, deras på syn på föräldra-barnseparationer och barns bästa, liksom hur allmänhetens vilja att bistå inverkade på hur finska krigsbarn hanterades i Sverige 1939-1959. I fokus för studien står svenska myndigheters agerande, barnexpertisens överväganden, medias bilder av Finland och allmänhetens motiv att öppna upp sina hem för finska krigsbarn mot en bakgrund av svensk neutralitetspolitik.
Barns politiska roll i krigstider
Projektet bidrar till kunskap om Sveriges agerande under andra världskriget sett ur ett barnperspektiv som synliggör barns politiska roll i krigstider, men också till insikter om myndigheternas, socialvetenskapernas, medias och allmänhetens roll för politiken kring ensamkommande flyktingbarn på ett mer generellt plan.
