Vidare kommer investeringsmodeller för flygplatser att utvecklas som kan ge information om bl.a. var laddningsinfrastruktur behövs, och hur i övrigt flygplatser bör förbereda sig för elflygtrafik. Modeller för nätverksplanering kommer att utvecklas med hänsyn till att flygplatser som idag inte används för kommersiell trafik kan nyttjas, och med hänsyn till tidsåtgång för laddning av flygplanen.
Linköpings universitet och Luftfartsverket i samarbete
Projektet drivs som en doktorandstudie mellan 2024 och 2028, av Linköpings universitet och LFV, med fokus på hur elflyg kan utvecklas i Sverige, men också med ett internationellt perspektiv. Resultaten förväntas vara värdefulla för en rad intressenter även utanför akademin, inklusive flygplatser, flygbolag och flygplanstillverkare som kommer att få beslutsstödsverktyg för analys av marknads-, nätverks- och infrastrukturkrav, vilket kan hjälpa dem i strategiskt och taktiskt beslutsfattande. För myndigheter och tjänsteleverantörer som Transportstyrelsen, Trafikverket och LFV kan den kunskap som produceras i projektet hjälpa till att stödja beslut om hur regelverk, policyer och tjänster ska utvecklas, och de utvecklade modellerna kan användas som ytterligare stöd i relaterade analyser.
Att utveckla elflyg är ett viktigt steg mot fossilfria transporter. Användning av helelelektriska flygplan förväntas att drastiskt minska både CO2 och icke-CO2-utsläpp. Elektrisk flygplansteknik förväntas också ge mindre buller, med en minskning på cirka 36 % jämfört med dagens bästa flygbränsleteknik. Dessutom medför det en betydande minskning av underhållskostnaderna på grund av den större enkelheten hos elmotorer jämfört med förbränningsmotorer.
Även om det har gjorts tidigare studier om hur man bäst implementerar elflyg, både internationellt och mer specifikt relaterat till Sverige, kvarstår många frågor.
En utmaning ur ett planeringsperspektiv
Den första generationens elflygplan kommer att ha både begränsad räckvidd och begränsad passagerarkapacitet. Det kommer alltså inte att vara möjligt att direkt byta ut nuvarande rutter som idag trafikeras av konventionella flygplan, så både flerhoppsrutter och ökade frekvenser kan förväntas. Vidare kan det vara fördelaktigt att börja utnyttja flygplatser som idag inte betjänar kommersiell trafik. Ur ett planeringsperspektiv är detta en utmaning. För olika intressenter, inklusive flygplatser, flygbolag, flygplanstillverkare och transportmyndigheter, skulle det vara fördelaktigt att ha en bättre förståelse för hur införandet av elektriska flygplan kommer att förändra flygnätet. Detta skulle ge stöd för beslut om framtida investeringar i infrastruktur och flygplansutveckling.
Några av utmaningarna med att planera för ett elektriskt flygnät är att överväga laddningstid (eller mer osannolikt, batteribyte) i turn-around-processen, potentiella investeringsbeslut på flygplatserna där laddning kommer att utföras, och att överväga mixen av både elektrisk och konventionella flygplan. Introduktionen av elektriska flygplan kommer att ske stegvis, där de första linjerna sannolikt kommer att konkurrera med konventionella flygplanslinjer och andra transportmedel, som bussar, tåg eller färjor. Vidare är efterfrågan på att resa med elflygplan okänt – den kortare räckvidden och lägre hastigheten förväntas minska efterfrågan, medan den ökade frekvensen, vilket ger ett bättre utbud av avgångstider, och den minskade miljöpåverkan kommer sannolikt att öka efterfrågan jämfört med konventionellt flyg. Detta gör det svårt att bedöma effekten av enstaka nya rutter, och ännu svårare, en uppsättning rutter i ett nätverk.
Syftet – att ta fram beslutsstödsverktyg för utveckling av elflygplansnätverk
Detta inkluderar att studera vilka rutter som skulle vara fördelaktiga att trafikera med elflygplan, ta hänsyn till nya potentiella flygplatser, laddningstid, förväntad efterfrågan, konkurrens från andra transportmedel.
