Vidare kommer investeringsmodeller för flygplatser att utvecklas som kan ge information om bl.a. var laddningsinfrastruktur behövs, och hur i övrigt flygplatser bör förbereda sig för elflygtrafik. Modeller för nätverksplanering kommer att utvecklas med hänsyn till att flygplatser som idag inte används för kommersiell trafik kan nyttjas, och med hänsyn till tidsåtgång för laddning av flygplanen.
Linköpings universitet och Luftfartsverket i samarbete
Projektet drivs som en doktorandstudie mellan 2024 och 2028, av Linköpings universitet och Luftfartsverket (LFV), med fokus på hur elflyg kan utvecklas i Sverige, men också med ett internationellt perspektiv. Resultaten förväntas vara värdefulla för en rad intressenter även utanför akademin, inklusive flygplatser, flygbolag och flygplanstillverkare som kommer att få beslutsstödsverktyg för analys av marknads-, nätverks- och infrastrukturkrav, vilket kan hjälpa dem i strategiskt och taktiskt beslutsfattande. För myndigheter och tjänsteleverantörer som Transportstyrelsen, Trafikverket och LFV kan den kunskap som produceras i projektet hjälpa till att stödja beslut om hur regelverk, policyer och tjänster ska utvecklas.
Helelektriska flygplan kommer leda till att drastiskt minska både CO2 och icke-CO2-utsläpp. Elektrisk flygplansteknik förväntas också ge mindre buller, med en minskning på cirka 36% jämfört med dagens bästa flygbränsleteknik för flygbränsle. Dessutom förväntas det medföra en betydande minskning av underhållskostnaderna på grund av den större enkelheten hos elmotorer jämfört med förbränningsmotorer. Även om det har gjorts tidigare studier om hur man bäst implementerar elektrisk flygning, både internationellt och mer specifikt relaterat till Sverige kvarstår många frågor.
En utmaning ur ett planeringsperspektiv
Den första generationens elflygplan kommer att ha både begränsad räckvidd och begränsad passagerarkapacitet. Det kommer alltså inte att vara möjligt att direkt byta ut nuvarande rutter som idag trafikeras av konventionella flygplan. Det kan vara fördelaktigt att börja utnyttja flygplatser som idag inte betjänar kommersiell trafik, ur ett planeringsperspektiv är detta en utmaning. För olika intressenter, inklusive flygplatser, flygbolag, flygplanstillverkare och transportmyndigheter, skulle det vara fördelaktigt att ha en bättre förståelse för hur införandet av elektriska flygplan kommer att förändra flygnätet. Detta skulle ge stöd för beslut om framtida investeringar i infrastruktur och flygplansutveckling.
Några av utmaningarna kring att planera för ett elektriskt flygnät är laddningstid i turn-around-processen, potentiella investeringsbeslut på flygplatserna där laddning kommer att utföras, och att hur mixen av både elektrisk och konventionella flygplan ska gå till. Introduktionen av elektriska flygplan kommer att ske stegvis, där de första linjerna sannolikt kommer att konkurrera med konventionella flygplanslinjer och andra transportmedel, som bussar, tåg eller färjor. Efterfrågan på att resa med elflygplan okänt – den kortare räckvidden och lägre hastigheten förväntas minska efterfrågan, medan den ökade frekvensen, vilket ger ett bättre utbud av avgångstider, och den minskade miljöpåverkan sannolikt kommer att öka efterfrågan jämfört med konventionellt flyg. Detta gör det svårt att bedöma effekten av enstaka nya rutter, och ännu svårare, en uppsättning rutter i ett nätverk.
Syfte – att ta fram beslutsstödsverktyg för utveckling av elflygplansnätverk
Detta inkluderar att studera vilka rutter som skulle vara fördelaktiga att trafikera med elektriska flygplan, ta hänsyn till nya potentiella flygplatser, laddningstid, förväntad efterfrågan och konkurrens från andra transportmedel.
