Antalet rörelser i luften ökar stadigt, vilket gör det viktigt att använda den begränsade luftrumskapaciteten på bästa möjliga sätt. En av de största utmaningarna är att hantera den osäkerhet som kommer av väder och varierande efterfrågan.
Vi använder kvantitativ metodik såsom optimering, simulering och geometrisk analys för att analysera och lösa resursoptimeringsproblem inom flygtrafikområdet. Detta innefattar både planering av traditionella luftfartyg, och drönare och andra obemannade farkoster, samt anknutna markprocesser.
Problemdomänerna inkluderar till exempel schemaläggning, flödesplanering, ekonomisk styrning och luftrumsdesign. Ett exempel är design, analys och implementering av effektiva algoritmer för planering av flygrutter som undviker dåligt väder, och som också tar hänsyn till de ofta motstridiga mål som olika aktörer i flygsektorn har.
Våra metoder och lösningar är även tillämpbara för en rad andra problemdomäner, t.ex. robotik, evakueringsstrategier och informationsflöden genom SmartCity-nätverk.
Vi använder kvantitativ metodik såsom optimering, simulering och geometrisk analys för att analysera och lösa resursoptimeringsproblem inom flygtrafikområdet. Detta innefattar både planering av traditionella luftfartyg, och drönare och andra obemannade farkoster, samt anknutna markprocesser.
Problemdomänerna inkluderar till exempel schemaläggning, flödesplanering, ekonomisk styrning och luftrumsdesign. Ett exempel är design, analys och implementering av effektiva algoritmer för planering av flygrutter som undviker dåligt väder, och som också tar hänsyn till de ofta motstridiga mål som olika aktörer i flygsektorn har.
Våra metoder och lösningar är även tillämpbara för en rad andra problemdomäner, t.ex. robotik, evakueringsstrategier och informationsflöden genom SmartCity-nätverk.
Projekt i urval
- SAILAS (Sustainable location of airports). Det finns idag inget enkelt sätt att kvantitativt analysera effekterna av att stänga, öppna, eller flytta flygplatser i Sverige. Projektet syftar till att samla befintliga metoder och modeller, samt komplettera med nya, under ett gemensamt ramverk (sammanhållet i form av en makromodell) som kan användas för denna typ av analyser. Ett studerat användarfall är de statligt upphandlade flyglinjer som används för att säkerställa en god nationell tillgänglighet.
- IWA. Väder har stor påverkan på flygtrafiken, och på hanteringen av denna, s.k. air traffic management (ATM). Ineffektiva rutiner för att undvika dåligt väder och osäkra prognoser ledet till längre flygrutter med ökad bränsleåtgång och miljöpåverkan som följd. Detta projekt kommer att bidra till en bättre integrering av väderinformation i de operativa ATM-systemen, vilket kommer att leda till en ökad effektivitet och säkerhet.
- Nya paradigm för obemannad flygtrafik (unmanned traffic management). När antalet aktiva drönare i stadskärnorna ökar, blir luftrumskapacitetsestimering på låg nivå över staden av högsta vikt. Detta projekt behandlar frågor som: Hur mycket trafik är det möjligt att ha i ett givet område, ur säkerhetssynpunkt, innan bullernivån blir för hög, innan kommunikationskanalerna blir överbelastade, etc.?
- IFWHEN. I projektet studeras effekten av flygplansmixen och vädret på utsläpp, buller och förutsägbarhet. Det är en fortsättning på ett tidigare projekt.
- ODESTA (Optimal Design of Terminal Airspace). Projektet fokuserar på miljöeffekterna flygtrafiken ger upphov till och analyserar avvägningar mellan buller, utsläpp, bränsleförbrukning, flygtid, resiliens och andra KPIer.
Mer information om området och forskargruppen kan hittas på AEAR group page.
Samarbeten
Vi har ett mycket nära samarbete med Luftfartsverket (LFV), men samarbetar också med ett stort antal andra nationella och internationella parter.Finansiärer
Vi har finansiering från Trafikverket, Vinnova, Vetenskapsrådet, Luftfartsverket (LFV), Visual Sweden, Transportstyrelsen, Engage och SESAR.
