LOGIFLY – Logistikstudenter i flygbranschen

Omställning mot ett hållbart flygande

Flyget med sina unika förutsättningar för snabb person- och godstrafik har en självklar roll i ett välutvecklat transportsystem, för en grundläggande tillgänglighet och regional utveckling. Just nu pågår en omställning mot ett hållbart flygande, med elektrifiering och övergång till biobränslen i såväl flygplan som markfordon. Dessutom ger den snabba teknikutvecklingen inom automatisering och artificiell intelligens helt nya möjligheter, genom förarlösa luftfarkoster, fjärrstyrd flygledning och virtuella representationer av kontrollfunktioner, vilket kan leda till såväl korta, urbana drönartransporter som automatiserad flygplatsdrift. Flyget kommer fortsatt att vara ett viktigt transportmedel och den avancerade tekniken kräver välutbildad personal.

Kandidatprogrammet Flygtransport och Logistik

Vid Linköpings universitet (LiU) ges ett antal utbildningsprogram med fokus på logistik och transportplanering, bland annat Flygtransport och Logistik (FTL), som utbildar logistiker med spetskunskaper inom flygtrafik och -transport. Sedan programmet startade 2014 har studenterna i allt större omfattning kunnat få anställningar inom flygbranschen, på flygbolag och på flygplatser, men fortfarande hamnar en majoritet av de som tagit examen hos mer traditionella logistikoperatörer. Detta kan förklaras av att flygbranschens behov av ny arbetskraft inte är så stort (speciellt under pandemin) men också av att det finns en tradition av att arbeta sig upp i hierarkin, och inte anställa personer som kommer direkt från högskolan på positioner som innefattar planeringsansvar. Det finns stor potential i att öka inslagen av Arbetsintegrerat lärande (AIL) i programmet, både ur en pedagogisk aspekt, och för att öka möjligheten för studenterna att efter examen få en anställning inom flygsektorn. Fler akademiskt utbildade personer i flygsektorn är en förutsättning för att klara av omställningen till ett hållbart flyg.

Nya, innovativa moment i utbildningarna

Redan idag existerar viss integration mot flyg- och transportbranschen i de aktuella utbildningsprogrammen, främst i form av gästföreläsningar, studiebesök, projektarbeten och examensarbeten. Detta kan dock förbättras, genom nya, innovativa moment i utbildningarna, som kan göra studenterna ännu mer direkt 2 (8) användbara hos framtida arbetsgivare, bidra till att universitetet kan få information om hur utbildningsprogrammen kan utvecklas för att bättre svara mot arbetsmarknadens behov, samt skapa en ökad medvetenhet hos flygbranschen för hur studenterna kan bidra med att utveckla hållbart flygande.

Projektet kommer att utgå från utbildningsprogrammet Flygtransport och Logistik och fokusera specifikt på utbildningsmoment och processer som saknas i dagsläget, till exempel datorlaborationer som utförs i programvara, och med data, från företag i flygbranschen, praktikplatser hos relevanta företag, samt feedbackprocesser från branschen till universitetet.

Arbetsintegrerat lärande AIL

En utgångspunkt kommer att tas i state-of-the-art inom AIL (eller den internationella motsvarigheten Work-integrated learning – WIL), och relevanta pedagogiska teorier och metoder som tex on-the-job training, situated learning och action learning. Flyget har en tydlig påverkan på miljön och har stor press på sig att minska denna. Utvecklingen mot ett klimatneutralt flygande går snabbt, med biobränslen, vätgasdrivna turbiner samt utvecklingen av elflygplan, där Sverige är i framkant. Denna utveckling medför dock utmaningar gällande såväl infrastruktur, elförsörjning, planering och hantering. Projektet har ett tydligt syfte att adressera dessa utmaningar genom ett ökat utbyte mellan flygbranschen och akademin, samt en ökad utbildningsnivå i flygbranschen.

Långsiktig förändring av mansdominerad bransch

Flygbranschen är mansdominerad, och inom sektorn är yrkesrollerna ofta könsuppdelade, med tex en majoritet kvinnor som arbetar som kabinpersonal, medan en majoritet män arbetar med bagagehantering. Detta avspeglas också på utbildningsprogrammet Flygtransport och Logistik, som visserligen har en bättre balans mellan män och kvinnor än många andra program på tekniska högskolor, men som ändå har en majoritet manliga studenter. Genom att öka antalet kvinnliga studenter på utbildningsprogrammet, kan också antalet kvinnor som sedan kommer ut i flygbranschen öka. Programmet utbildar personal för ledande positioner som är väl lämpade att leda verksamhetsförändring. De har därför god möjlighet att bidra till en långsiktig förändring av flygbranschen, inkl ökad jämställdhet.

Förutom Mål 4 (God utbildning för alla), fokuserar projektet speciellt på:

• Mål 5 (Jämställdhet), genom att arbeta för att öka antalet kvinnor i flygbranschen.
• Mål 8 (Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt), genom att öka utbildningsnivån i flygbranschen. På detta sätt ges bättre förutsättningar för personalen att själva arbeta för en hållbar arbetsplats.
• Mål 13 (Bekämpa klimatförändringarna), genom att bidra till en snabbare utveckling mot hållbart flygande, med minskad miljöpåverkan, genom en högre utbildningsnivå i flygbranschen.

• Skapa en vetenskaplig plattform för utveckling, implementering och utvärdering av AIL, i första hand kopplat till FTL. Därigenom öka antalet inslag i utbildningen där branschen deltar.
• Skapa en process för kunskapsutbyte där flygbranschen ger synpunkter på inslag/kunskaper/färdigheter som bör stärkas i programmet, samt för akademin att förmedla nya forskningsrön till flygbranschen.
• Skapa specifika åtgärder (programinnehåll respektive aktiviteter i företags handlingsplaner) för att öka arbetet med hållbarhet/Agenda 2030 inom både utbildningsprogrammen och medverkande företag. Ett av hållbarhetsmålen som ska adresseras är jämlikhet, och specifika åtgärder (undersökningar, programinnehåll, marknadsföring) ska tas fram för att öka antalet kvinnliga sökande till programmet.