Världen har fler människor på flykt från krig, våld, och förföljelse än någonsin tidigare, och den psykiska ohälsan hos dem som flyr är omfattande. Forskning visar att flyktingar och migranter inte får tillgång till den hjälp de behöver på grund av hinder kopplat till språk, stigma runt psykisk ohälsa, bristande tillgång till effektiva verktyg för bedömning och behandling, samt försvårande vårdstrukturer och regelverk.
SAHA-projektet
Forskningsprojektet SAHA (”hälsa” på arabiska) startade 2018 som ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Karolinska Institutet, Mittuniversitetet, Stockholms Universitetet och Trinity College i Dublin med finansiering av Vetenskapsrådet och FORTE. Projektet syftade till att utveckla och utvärdera digitala insatser för bedömning och behandling av flyktingar och migranter som talar arabiska eller dari/farsi, med fokus på barn, ungdomar och unga vuxna, samt att undersöka möjligheter och hinder för tillgängliggörandet av insatserna i reguljär vård. En viktig del av projektet har varit kulturanpassning av behandlingsmaterial till arabiska och Dari/Farsi. Projektet avslutades formellt 2025, men samarbetet mellan Universiteten har fortsatt.
Digital screening och bedömning
Ett adaptivt digitalt screeningverktyg, i-TAP, utformat för att identifiera depression, ångest, PTSD och sömnlöshet hos personer med flyktingbakgrund. I-TAP (internetbaserat stegvist bedömningsförfarande) har utvecklats och utvärderats på arabiska, dari, farsi, svenska och engelska. Tre studier genomfördes med syfte att: 1) psykometriskt utveckla i-TAP, 2) utvärdera dess kriterievaliditet och 3) utvärdera innehållsvaliditeten och acceptansen av i-TAP. Resultaten från dessa studier indikerar att i-TAP är ett valitt, effektivt, acceptabelt och användbart screeningverktyg för vanliga psykiatriska störningar bland personer med flyktingbakgrund. Det digitala, adaptiva, multisymptomatiska och flerspråkiga formatet kan kombineras med skräddarsydda interventioner och skulle kunna underlätta tidig bedömning och förbättra tillgången till psykiatriska och psykologiska insatser för denna population.
Kulturanpassad internetbehandling
Raha är en kulturanpassad internetbaserad KBT-intervention (IKBT) för arabisk- och dari/farsi talande ungdomar och unga vuxna migranter och flyktingar med lindriga till måttliga psykologiska problem. Kulturanpassningen baserades på det ramverk för ekologisk validitet som utvecklats av Bernal med kollegor och följde kriterierna i Reporting of Cultural Adaptation in Psychological Trials (RECAPT).
En första pilotstudie på dari/farsi genomfördes 2021 och resultaten publicerades i Internet Interventions året därpå. Manuskriptet till en andra pilotstudie på dari/farsi, med justeringar av innehåll och struktur baserade på lärdomar från den första pilotstudien om målgruppen är i slutfasen.
Resultaten från en pilotstudie riktad till arabisktalande flyktingar publicerades i JMIR Formative Research. Tre år senare publicerades resultaten från en randomiserad klinisk studie i Journal of Behavioral and Cognitive Therapy. Konceptualiseringen av psykisk ohälsa bland arabisktalande flyktingungdomar och unga vuxna redovisas i ett annat manuskript.
Resultaten från pilotstudierna och de randomiserade studierna visar att kulturanpassad vägledd IKBT kan vara effektiv vid behandling av vanliga psykiska problem hos både arabisktalande och dari-/farsispråkiga migranter och flyktingar.
iKomet på arabiska och dari/farsi
Föräldrastödsprogrammet iKomet, med fokus på att stärka positivt umgänge, kommunikation och hantering av konflikter, har i projektet översatts från svenska till arabiska och farsi/dari. Fokus har varit på stöd till föräldrar med immigrantbakgrund, med barn i åldrarna 3-11 år. Pilotstudier genomförs på bägge språkversioner där deltagare går igenom modulerna med stöd av en familjeguide samt deltar i efterföljande intervjuer om programmet. Två intervjustudier (examensarbeten) har hittills genomförts med farsi- respektive arabisktalande deltagare med fokus på acceptans och kulturanpassning.
Intressentanalys och nätverksaktiviteter
En enkätstudie från projektet visade att svenska psykologer i låg grad använder digitala lösningar för migranter och flyktingar med psykisk ohälsa, har låg kunskap om digital bedömning och behandling, samt anser att digitala insatser bör anpassas till målgruppen, samt erbjudas på primärvårdsnivå. Med hjälp av tematisk analys och implementeringsramverket CFIR har forskargruppen även analyserat psykologers upplevelser av specifika hinder och möjligheteter för implementering i svensk hälso- och sjukvård. Resultaten har presenterats på flertalet vetenskapliga konferenser och en artikel har publicerats i JMIR Human Factors. Ytterligare ett vetenskapligt manus är under förberedelse. Utöver vetenskapliga publikationer har forskare från projektet deltagit i svenska och internationella nätverk och grupperingar där frågan om tillgängliggörandet och prioriterandet av digitala insatser för psykisk ohälsa hos flyktingar har diskuterats. Arbetat har även inkluderat presentationer vid den andra Nordiska MHPSS konferensen, Internationella Röda Korsets MHPSS momentum konferens, Utrikesdepartementets aktörsnätverk för global hälsa och för den internationella e-hälsoorganisationen eMHIC.
