Ett sätt att öka metanproduktionen är att utnyttja befintliga rötkammare bättre, exempelvis genom inblandning av nya material. En förändrad materialsammansättning kan emellertid påverka rötvätskans viskositet, vilket i sin tur kan orsaka processproblem i form av dålig omrörning, försämrad gasleverans, propellerhaveri och skumning. För att motverka dessa problem utreder projektet kopplingar mellan olika substratprofiler, tillgången på olika spårämnen och viskositetsförändringar. Det behövs en ökad förståelse för samspelet mellan spårämnen, mikrobiell tillväxt/aktivitet, skumningsbenägenhet, flödesegenskaper och viskositet i biogasprocesser för en optimering av biogasproduktionen.
Mikroorganismerna i rötningsprocessens behöver tillgång till spårmetaller, eftersom de är nödvändiga för enzymer som driver det metaboliska maskineriet vid nedbrytning av organiskt material. Tillsatser av nya substrat till existerande processer kan orsaka reologiska förändringar på viskositet eller flödesegenskaper samt skumbildning. Dessa utgör utmaningar i dagens biogasindustri eftersom de kan leda till försämrad prestanda på grund av processtörningar, ökad energiförbrukning och minskad biogasproduktion. Reologiska analyser ger möjligheter att avgöra hur rötvätskan beter sig vid olika substratblandningar innehållande olika mängder spårämnen. Otillräcklig omrörning som orsakas av reologiska skift kan exempelvis bidra till ackumulering av stora mängder skum på ytan i reaktorvätskan, vilket kan orsaka en rad driftproblem som i slutändan leder till minskade intäkter för biogasanläggningen. Detta anses vara ett av de vanligaste driftsproblemen i biogasreaktorer i dag och leder till produktionsförluster och ökade kostnader relaterade till skador på mekanisk utrustning.
Projektet avser identifiera processparametrar som skulle kunna övervakas för att lättare förutse och förebygga oönskade förskjutningar i reologi och skumningspotential.
Projektets namn: Spårmetallers betydelse för effektivare biogasproduktion med avseende på reologi, skumning och mikrobiell respons
Finansiär: Europeiska Unionen, ATBEST Marie Curie ITN
