Yrkesutbildning spelar en central roll för kompetensförsörjningen i Sverige. Arbetsgivare rapporterar stora problem med att rekrytera personal med rätt kompetens. Forskning visar på yrkesutbildningens missmatchning mot arbetsgivarnas behov. Satsningar på yrkeshögskolan, en relativt ny utbildningsform i Sverige, har dock generellt visat sig vara framgångsrika. En relativt hög andel (cirka 90%) av de som examineras etablerar sig på arbetsmarknaden. För att bidra med kunskap om hur utbildningar inom den relativt nya utbildningsformen yrkeshögskolan tar form i mötet mellan utbildning och bransch vänder vi oss till utbildningar för en bransch som expanderat kraftfullt de senaste åren - bryggeribranschen.
En bransch i expansion
Bryggeribranschen har de senaste 20 åren sett en explosionsartad tillväxt av hantverksbaserade mikrobryggerier i Sverige, precis som över stora delar av världen. Tillväxten av mikrobryggerier började i USA och har sedan spridit sig globalt till många länder, inklusive Sverige. I Sverige har antalet bryggerier ökat från 15 etablerade bryggerier år 1995 till cirka 450 i slutet av 2024. Många av dessa bryggerier har startat i liten skala, ofta bara med att grundarna arbetar i bryggeriet på sin fritid. Dock har flera av dessa bryggerier expanderat, vilket lett till ökad efterfrågan på kompetent arbetskraft.
Utbildningar för bryggeribranschen
I flera ”klassiska” ölländer, till exempel Tyskland, Danmark och Belgien, finns sedan länge universitetsutbildningar riktade mot ölbranschen. I USA, som tog ledningen i hantverksbryggerirörelsen på 1980-talet har det visserligen sedan 1800-talet funnits utbildningar riktade mot branschen, men först under de senaste 20 åren har antalet utbildningar kraftigt ökat, till att på 2010-talet omfatta drygt 30.
I Sverige ser situationen annorlunda ut. Vill du som svensk idag utbilda dig till bryggmästare, finner du de närmsta utbildningarna i Danmark och Tyskland. I Sverige saknas sådana möjligheter. Under de senaste åren har det dock inom ramen för yrkeshögskolan börjat erbjudas utbildningar till bryggeritekniker. Utbildningarna har som syfte att förbereda de studerande för arbete på bryggerier, men även kunskap för att kunna starta egna bryggerier. Idag finns två bryggeritekniska utbildningar och dessa utgör tillsammans ett intressant case. Å ena sidan som exempel på hur utbildningar inom den relativt nya utbildningsformen yrkeshögskolan tar form, å andra sidan hur en expansiv bransch genom engagemang i yrkeshögskola försöker tillgodose sina kompetensbehov.
En studie av yrkeshögskolan och bryggeriutbildningar
Empiriskt genomförs deltagande observationer på dessa utbildningar, intervjuer genomförs med personer i ledningsgrupper, utbildningsledare, studerande, handledare på arbetsplatser och alumnistuderande. Analytisk utgångspunkt tas i läroplansteori.
Projektet är en av få studier som tittar närmare på yrkeshögskolan och hur dess utbildningar formeras i mötet mellan utbildning och bransch samt det första som studerar utbildningar för bryggeribranschen i ett svenskt sammanhang, och en av de få som studerar denna typ av utbildningar i ett vidare internationellt sammanhang. Därmed kommer projektet bidra med viktig kunskap både om yrkeshögskolan som utbildningsform, och hur utbildningar inom ramen för denna formeras för en bransch under kraftig tillväxt i Sverige.
Finansiärer: Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté (2026–2029), F D Bryggareämbetets i Stockholm pensionskassa.
