Forskningsmiljön vuxenpedagogik och folkbildning är Sveriges ledande, och en av de större vuxenpedagogiska forskningsmiljöerna i världen. Miljön har ett nationellt och internationellt institutionellt ansvar. Här finns Sveriges enda professur i vuxenpedagogik, som inrättades 1983. Det nationella programmet för folkbildningsforskning (Mimer) har sitt säte i miljön, inrättat på beslut i riksdagen 1990. Sekretariatet för den Europeiska vuxenpedagogiska forskningsföreningen, European Society for Research in the education of Adults, var 2007-2018 lokaliserat i miljön. Miljön ansvarar för den Europeiska vuxenpedagogiska vetenskapliga tidskriften, European Journal for Research on the Education and Learning of Adults.
Vuxenpedagogik är i svensk kontext del av den vetenskapliga disciplinen pedagogik. Vad som särtecknar vuxenpedagogik är bland annat dess intresse av pedagogiska processer såsom de formas i sammanhang där vuxna lär sig något, må så vara inom utbildning, t.ex. vuxenutbildningen eller folkhögskolan, eller i sammanhang av mer informellt lärande, t.ex. arbetslivet eller vardagslivet. Precis som disciplinen pedagogik, används vetenskapliga metoder och förhållningssätt som hämtas både inom disciplinen, men även från angränsande discipliner såsom sociologi, psykologi, genusvetenskap med flera. Mångvetenskapliga perspektiv blir inte minst aktuella i relation till folkbildningsforskningen, där Mimer, skall verka för att stärka folkbildningsforskning i Sverige oavsett inom vilken disciplin den bedrivs.
Kännetecknande för miljön är pluralism både i termer av sammanhang som studeras (vuxenutbildning, yrkesutbildning, folkbildning, folkhögskola, studieförbund m.m) men även i termer av vetenskapliga perspektiv och metodval. Miljön arbetar med forskning som skall vara relevant både inomvetenskapligt, men även i relation till våra grundutbildningar och i relation till de praktiker som beforskas. Som nationell nod för vuxenpedagogisk forskning efterfrågas vår kunskap och kompetens av flera myndigheter, och av skolhuvudmän, folkhögskolor, och studieförbund över stora delar av landet.
Forskningsmiljön om yrkesutbildning och yrkesdidaktik har expanderat och är nu bland de större inom området sett ur ett nationellt perspektiv. Inom avdelningen bedrivs forskning som behandlar yrkesutbildning för såväl ungdomar som vuxna. Vi har ett brett synsätt på begreppet yrkesdidaktik och intresserar oss för olika frågor som rör yrkesutbildningens och undervisningens förutsättningar, genomförande, resultat och effekter.
Yrkesutbildning är en utbildningsform som kan organiseras på olika sätt och i varierande grad sker i skolmiljö och i arbetslivet. Vårt forskningsintresse riktas främst till den del av yrkesutbildningen som genomförs i skolmiljön under ledning av yrkeslärare, men vi har också forskning som behandlar samverkan mellan skola och arbetslivet. Vi studerar yrkesutbildning som organiseras på olika nivåer; gymnasieskolan, kommunala vuxenutbildningen och eftergymnasiala yrkesutbildningar inom folkbildningen och yrkeshögskolan. Sammanhanget för våra forskningsstudier har hittills främst berört den svenska kontexten, men vi har också studier som berör andra länder. Forskning om yrkes- och professionsutbildning behöver inte alltid särskiljas varför det vid avdelningen även finns ett intresse som rör professionsutbildning för till exempel vuxenlärare, folkhögskollärare och SFI-lärare.
Avdelningen driver ett forskarseminarium för yrkesdidaktik och yrkesutbildning. Forskning om yrkesutbildning och yrkesdidaktik är tvärvetenskaplig och därför vänder sig forskarseminariet till lärare och forskare inom olika discipliner. Seminariet har aktiva deltagare främst från Linköpings universitet, men också forskare från andra lärosäten. I forskarseminariet medverkar ofta inbjudna nationella och internationella forskare. Även verksamma ledare och lärare inom skola och arbetsliv välkomnas till seminariet.
