Strålskydd

Klassificering av radionuklider; öppna strålkällor

Radionuklider indelas traditionellt i fyra klasser, framförallt med hänsyn till risker vid internkontaminering. Klasserna ordnade efter minskande radiotoxicitet ("farlighet") benämns A, B, C och D. Se även bilaga 2 Ali_min-värden.

• Klass A: Ex. ²¹⁰Pb, ²¹⁰Po, ²²⁶Ra, ²³⁰Th, ²³⁹Pu, ²⁴¹Am, ²⁴⁴Cm, ²⁵²Cf
• Klass B: Ex. ²²Na, ³⁶Cl, ⁵⁴Mn, ⁶⁰Co, ⁸⁹Sr, ⁹⁰Sr, ^110mAg, ¹²⁵I, ¹³¹I, ¹³⁴Cs, ¹³⁷Cs, ¹⁵²Eu, ¹⁵⁴Eu, ¹⁹²Ir, ²¹¹At, ²²⁴Ra.
• Klass C: Ex. ¹⁴C, ¹⁸F, ²⁴Na, ³²P, ³³P, ³⁵S, ⁵¹Cr, ⁵⁵Fe, ⁵⁷Co, ⁶³Ni, ⁶⁵Zn, ⁷⁵Se, ⁹⁰Y, ⁹⁹Mo, ¹¹¹In, ¹²³I, ¹⁹⁸Au, ²⁰³Hg
• Klass D: Ex. ³H, ¹¹C, ^99mTc, ¹³³Xe, ²³²Th, Th (nat), ²³⁸U, U (nat)

Ur risksynpunkt graderas typen av radionuklidhantering i tre olika klasser.

• Arbete I: Arbete med risk för intern bestrålning genom inandning. Hit räknas hantering av radioaktiva ämnen i gas- eller pulverform samt bearbetning av fasta radioaktiva material.
• Arbete II: Arbete med risk för extern och intern bestrålning, men där risken för intern bestrålning genom inandning är liten. Hit räknas hantering av radioaktiva lösningar vid kemiska analyser, syntes, märkningsarbete, tillverkning av preparat samt djurförsök.
• Arbete III: Arbete med liten risk för extern eller intern bestrålning. Hit räknas enkel hantering av radioaktiva lösningar, till exempel uttag från stamlösningar.

Inköpsrutiner

Leveranser av radionuklider till laboratorier vid US och Campus US, LiU skall ske till Godsmottagningen för vidare inre transport till respektive mottagande laboratorium.

Laboratorier vid Campus Valla skall ha rutiner så att leveranser sker på ett säkert sätt.

Uppgifter om radionuklid, aktivitet, leverantör och batchnummer skall efter mottagande meddelas strålskyddsexpertfunktionen.

Leverantörer efterfrågar en kopia av samlingstillståndet för att leverera. Kopia av tillståndet kan fås av strålskyddssektionen. Kom ihåg att maximala mängden inköpt aktivitet begränsas enligt det Lokala medgivandet. Före inköp av fasta/slutna strålkällor skall strålskyddexpertfunktionen kontaktas.

Interna transporter

(SSM FS 2018:1, 4 kap. 8§)

Interna transporter av radioaktivt material skall ske på ett säkert sätt ur strålskyddssynpunkt samt utformas så att risken för att radioaktivt material stjäls eller förläggs är obefintlig. Laboratoriet skall ha rutiner avseende:

• transportvägar (till/från RNC, avfallsrum eller IFMs kemikalieavfallsrum)
• övervakning (kontinuerlig transport, radioaktivt material får inte lämnas utan tillsyn under transport)
• förpackning (tillslutet lämpligt transportkärl) som är märkt (radioaktivt, nuklid, kontaktperson)

Vid missöde under transport markeras platsen för att minimera spridning. Informera strålskyddsexpertfunktionen omgående för hjälp med sanering och friklassning.

Sker transporter via extern speditör (ej laboratoriepersonal) skall avtalets omfattning samt kontaktrutiner dokumenteras.

Journalföring

Strålskyddssektionen för journal över inkomna radionuklider. Lokalt på laboratoriet skall förteckning över aktuellt innehav föras. Detta inkluderar även fasta/slutna strålkällor.

Förvaring

• Radioaktiva ämnen skall förvaras oåtkomligt för obehöriga.
• Radioaktiva ämnen skall förvaras på ett ur brandsäkerhetssynpunkt betryggande sätt.
• Behållare och liknande där radioaktivt material förvaras skall alltid förses med radiaksymbol.
• Då aktivitetmängden överstiger 1 Avfallsgräns eller 1 MBq skall även radionuklid(er), aktivitet, datum samt signatur anges.
• Gammastrålande radionuklider vars aktivitet är större än 1 MBq skall som regel förvaras i blyburk eller bakom blyskydd som ger tillräckligt strålskydd. Betastrålande radionuklider skall förvaras i lämplig plexiglas-/plastbehållare.
• Kring kärl eller små strålskyddade förråd som innehåller radioaktivt material, bör doshastigheten understiga 20 μSv/timme 5 cm från kärlets eller strålskyddets yta.
• I lokaler där personer stadigvarande vistas skall doshastigheten understiga 2 μSv/timme.
• Förråd för radioaktiva ämnen skall skyltas med varningsskylt Förvaringsplats för radioaktivt material, ansvarig person och vilka radionuklider som finns i förrådet. Strålskyddsexpertfunktionen tillhandahåller skyltar.
• Lättflyktiga radioaktiva ämnen skall förvaras i väl ventilerade utrymmen, exempelvis. i ventilerade kemikalieskåp eller giftskåp.

Rutiner vid arbete med öppna strålkällor  

1. Avgränsa radionuklidarbetet i görligaste mån från övrig verksamhet.
2. Håll laboratoriet rent och fritt från onödig utrustning.
3. Använd i görligaste mån strålskärm mellan preparat och kropp, samt distansverktyg.
4. Använd skyddsrock och vätskeabsorberande papper med plastad undersida som underlägg på arbetsbänkar.
5. Skyddshandskar av plast eller gummi skall alltid användas vid hantering av öppna radioaktiva preparat, och bytas regelbundet. Använda skyddshandskar skall behandlas som radioaktivt avfall. Tvätta alltid händerna efter avslutat arbete.
6. Skyddsglasögon skall bäras vid arbete med alla öppna betastrålande preparat samt i lösning/prov med högenergetiska betastrålare (t ex P-32, P-33, Sr-90) samt i övrigt om det finns risk för stänk.
7. Förhindra hand- till mun-spridning genom noggrann handhygien och genom att inte äta, ta på läppbalsam eller liknande. i laboratoriet.
8. Vid arbete med sprutor skall sprutskydd användas
9. Arbetet bör utföras i dragskåp med god ventilation och särskilt om det finns risk för luftburen radioaktivitet.
10. Är du tilldelad dosimeter, bär din bröstdosimeter och/eller ringdosimeter under hela arbetet. Bär bröstdosimetrar under skyddsrock och ringdosimeter under handskar för att förhindra kontaminering av dosimetern.
11. Minska på avfallet genom att använda minsta möjliga aktivitet. Hantera avfallet enligt gällande regler.
12. Kontrollera eventuell kontaminering av händer, kläder och skor samt arbetsbord, bänkar och verktyg med lämpligt strålskyddsinstrument efter avslutat arbete. I övrigt städa regelbundet och informera städpersonal om laboratoriets städregler.
13. Arbeta inte med oskyddade sår på händer eller armar.
14. Träna på arbetsmoment utan radioaktivitet för att minimera tiden av exponering.

Rutinkontroll av kontamination vid radionuklidarbete

(SSM FS 2018:1, 4 kap. 11§)

Laboratoriet bör ha som rutin att efter varje avslutat arbetspass avsyna arbetsytor, verktyg och kläder med lämpligt direktvisande strålskyddsinstrument (γ-strålare samt β-strålare med medelhög energi) eller med strykprover (β-strålare med låg energi, ex. ³H, ¹⁴C, ³⁵S,) som mäts i vätskescintillator/β-räknare. Därutöver skall kontaminationskontroll utföras omgående då misstanke om kontaminering finns. Vid minst ett tillfälle per kvartal skall dokumenterad kontaminationskontroll utföras.

Tag kontakt med strålskyddsexpertfunktionen om personkontamineringen (hud/skyddskläder) överstiger 3 gånger bakgrundsvärdet och om övrig kontamination (efter sanering) överstiger 10 gånger bakgrundsvärdet. 

I de fall man bedömer att det finns risk för intern kontaminering bör personalens exponering kontrolleras genom mätning av urinprover (eller i fallet med jod-isotoper med sköldkörtelmätning). Strålskyddsexpertfunktionen ombesörjer analys av urinprover.  

Åtgärder vid större kontaminering / personkontaminering

Vid större kontaminering av radionuklid (>1 ALI_min, >1 MBq) eller vid spill av radioaktivt jod, bör stor försiktighet iakttagas.

Påbörja åtgärder enl. nedan:

• Avbryt genast pågående arbetsoperationer.
• Vid misstänkt stänk i ögonen - utför omedelbart upprepade ögonsköljningar.
• Övrig personal som vistas i lokalen skall, om de ej kan misstänkas vara kontaminerade, snarast lämna lokalen.
• Påbörja personsanering så snart som möjligt:
  • Ta av personlig skyddsklädsel (rock, handskar) och ersätt med rena skyddskläder
  • Lämna ev. kontaminerade skyddsklädsel i lokalen
  • Lokalisera misstänkt yttre personkontaminering genom direkt mätning/avsökning av hela kroppen
  • Tvätta misstänkt kontaminerad hud med tvål och ljummet vatten upprepade gånger, minst 3 gånger. - Undvik skrubbning och starka lösningsmedel.
  • Låt om möjligt kontaminerade sår blöda en stund. Spola såret omsorgsfullt med rent vatten.
  • Detektera och kvantifiera ev. kvarvarande hudkontaminering genom direkt mätning eller med strykprov.
  • Kliv ur skorna när ni lämnar lokalen
  • Ta kontakt med strålskyddsexpert så snart som möjligt för hjälp med saneringsarbetet. 010-103 17 52 / 0733-795873 010-103 96 66 / 0705-57 39 19
• Spärra av lokalen. Sätt meddelande på dörren om det inträffade och meddela personal i angränsande utrymmen.
• Sanering av lokal och utrustning utförs under ledning av strålskyddsexpertfunktionen.
• Vid misstänkt internkontamination (oralt/inhalation) genomför strålskyddsexpertfunktionen interndosmätningar.
• Dokumentera noggrant det inträffade. Tillsammans med strålskyddsexpertfunktionen görs en avvikelserapport enligt LiUs rutiner.

Åtgärder vid mindre spill utan personkontaminering

• Tag på skyddsklädsel (rock, dubbla skyddshandskar och skoskydd)
• Märk ut området där spill av aktivt material skett. Informera berörd personal.
• Torka upp utspilld vätska med absorberande papper.
• Tvätta de kontaminerade ytorna med milt tvättmedel utan att sprida till större område. Torka med absorberande papper.
• Lägg allt använt saneringsmaterial i avsett avfallskärl
• Kontrollera med strålskyddsinstrument eller strykprov att rengöringen givit resultat, annars upprepa tvätten.
• Om sanering inte givit fullgott resultat eller om tveksamheter om saneringsprocedur finns; rådfråga strålskyddsexpertfunktionen. Ytor där efter rengöring ytaktiviteten (β- eller γ-strålande radionuklider) är större än: för ³H, 4000 Bq/cm² , för ¹⁴C, ³⁶Cl, 400 Bq/cm², för övriga β- eller γ-strålande radionuklider, 4 Bq/cm², skall täckas med lämpligt skyddsmaterial typ plastfolie eller träskiva.
• Vidtag åtgärder som förhindrar att olyckan upprepas.
• Dokumentera kontamineringshändelsen.

(SSM FS 2018:1)

Strålskyddsexpertfunktionen bokar årligen strålskyddstillsyn genom strålskyddsrond hos de verksamheter som har eller begär Lokalt medgivande. Närvarande vid ronden bör, förutom strålskyddsexpert och verksamhetens kontaktperson, vara metodansvarig. Laboratoriet kan själva initiera en strålskyddsrond vid flytt, utökad verksamhet eller liknande.

Ronden kan omfatta exempelvis:

• strålsäkerhet och egenkontroll av denna 
• arbetsmetoder 
• utbildning 
• hantering av radioaktivt avfall och kontrollerade utsläpp 
• inköp och avyttring av fasta strålkällor 
• förvaring av radioaktiva ämnen 
• personstråldoser 
• journalföring av radionuklidinnehav, loggbok, missöden etc.  
• uppföljningsronder vid avvikelser 
• riskbedömningar med avseende på strålsäkerhet,  

Rondens övergripande syfte är att i dialog följa upp verksamhetens erfarenheter med arbete med joniserande strålning och strålskydd under det gångna året och planering för det fortsatta arbetet. En checklista följs och en eventuell åtgärdslista upprättas. Uppföljning sker inom avtalad tid.

Strålskyddsexperten för rondprotokoll under besöket vilka sparas i den lokala strålskyddshandboken och delges även lokalt strålskyddsansvarig samt vid behov prefekt.

Strålskyddsinstrument

(SSM FS 2018:1, 4 kap. 12§)

Lämpligt strålskyddsinstrument skall finnas tillgängligt på laboratoriet, dels för monitering av stråldosnivåer i laboratoriet men också för kontaminationskontroller. Det är verksamhetsansvarig (vanligen prefekt) som tillser att lämplig utrustning för detta finns tillgänglig. Kontakta gärna strålskyddsexpertfunktionen för konsultation inför inköp. Strålskyddsexpertfunktionen erbjuder regelbundet möjlighet till konstanskontroll och kalibrering av strålskyddsinstrument. Laboratoriet skall ha lokala rutiner för funktionskontroll av sitt strålskyddsinstrument. Funktionskontroll bör ske i samband med varje mätning. Kvalitetskontroll mot kalibreringsstrålkälla skall ske med som mest tre års mellanrum. Kalibrering ska övervägas om instrumentet faller utanför toleransgränserna. Kalibreringsresultat och kontroller skall dokumenteras i den lokala strålskyddshandboken.

Vid arbete med radionuklider som avger betastrålning med låg energi, exempelvis 3H, 14C, klarar sällan typiska strålskyddsinstrument av att registrera betastrålningen. Vid kontaminationskontroll kan man istället använda vätskescintillatorräknare/betaräknare för kvantifiering via mätning av strykprover. Om laboratoriet inte har tillgång till detektor, undersök möjligheterna att mäta vid annat laboratorium, annars kan mätningar göras vid strålskyddsexpertfunktionen. 

Utsläpp av luftburet radioaktivt material

Myndigheten (SSM) ställer krav på verksamheterna att utföra skattning och dokumentation av aktivitet som har släppts ut via luft till omgivningen för uppskattning av stråldoser till allmänheten (”representativ person”). Det kan gälla arbete med öppna strålkällor/lösningar som kan bli luftburna, exempelvis genom uppvärmning av prover, med vidare spridning via laboratoriets ventilationssystem eller dragskåpsventilation.

Strålskyddsexpertfunktionen är behjälpliga med att uppskatta stråldos till representativ person från luftutsläppt aktivitet.