Jag har en bakgrund inom hälso- och sjukvård samt beteendevetenskap med inriktning rättspsykologi, missbruksvård och sociologi. Min masterexamen är inom psykologi, där mitt examensarbete fokuserade på beslutsfattande i moraliska dilemman, social acceptans och könspreferenser.
Jag har flerårig erfarenhet av att ha arbetat inom socialt arbete med grupp- och samtalsstöd för vuxna med beroende samt med barn som anhörig till en vuxen med beroendeproblematik.
I min forskning på Barnafrid undersöker jag prevalensen av och skillnader i erfarenheter av våld bland unga och unga vuxna med flyktingbakgrund och de som är födda i Sverige, med ett särskilt fokus riktat mot våldserfarenheter på offentliga platser i Sverige. Vidare syftar min forskning till att fördjupa förståelsen för de faktorer som predikterar resiliens bland unga med flyktingbakgrund.
Våld på offentliga platser
Våld mot barn är ett globalt problem som kan leda till allvarliga känslomässiga och beteendemässiga problem. När barn exponeras för våld på offentliga platser – till exempel genom att se eller höra våldsamma händelser, eller själva bli utsatta – påverkas deras känsla av trygghet i vardagen.
Offentliga platser, som skolvägar, parker och torg, är miljöer där barn ofta vistas. Om dessa platser upplevs som otrygga kan det begränsa barns rörelsefrihet, sociala liv och psykiska välbefinnande. Enligt Folkhälsomyndighetens folkhälsoenkät 2024 uppgav 24 % av svenskarna att de känt sig så otrygga att de undvikit att gå ut när det är mörkt – en känsla som kan vara ännu starkare hos barn.
Genom att studera våld på offentliga platser med fokus på barns upplevelser och behov kan samhället bättre förstå hur våld påverkar barn och hur man kan skapa tryggare miljöer för dem att växa upp i. Det är en viktig del i att skydda barns rätt till en säker och hälsosam uppväxt.
Ungdomar på flykt
Att vara ungdom eller ung vuxen på flykt medför en hög risk att utsättas för våld, men trots det finns det mycket få studier som fokuserar på just denna ungdomsgrupp.
Ungdomsåren är en kritisk period i livet, präglad av stora förändringar i ansvar, rättigheter och tillgång till samhällsstöd. Det är också en tid då psykisk ohälsa är som mest förekommande, vilket gör unga med flyktingbakgrund extra sårbara. Att förstå deras erfarenheter av våld och otrygghet är därför avgörande för att kunna erbjuda rätt stöd och förebyggande insatser.
Sverige har dessutom tagit emot ett stort antal asylsökande under 2000-talet, särskilt från länder som Syrien, Afghanistan, Irak och Somalia – länder där många unga har erfarenheter av krig, förlust och trauma. Trots detta har tidigare forskning främst fokuserat på somatisk hälsa och vårdkonsumtion, medan våldsutsatthet på offentliga platser bland unga på flykt fortfarande är ett outforskat område.
