Mitt nuvarande forskningsprojekt som postdoktor handlar om demokrati och omställningspolitik med fokus på hur energiomställningen kan bli mer inkluderande. I det här projektet undersöker jag hur hushåll i Sverige är demokratiskt representerade i beslutsfattandet som rör digitaliseringen av elnätet och utvecklingen av smarta nät. Jag är särskilt intresserad av att förstå hur hushåll i olika boende- och upplåtelseformer kan artikulera sina intressen och behov genom olika intresseorganisationer för att svara på frågan: vad betyder hushållens möjligheter till inflytande för energidemokrati och rättvisa i relation till både energi och bostäder?
Jag har en doktorsexamen i Teknik och social förändring (Linköpings universitet, 2025). Min avhandling undersöker vilken roll olika former av politik spelar i förverkligandet av hållbara bostäder och stadsdelar. Många svenska kommuner utvecklar idag nya hållbarhetsprofilerade stadsdelar som svar såväl mot behovet av nya bostäder som behovet av hållbar omställning. Trots höga ambitioner har dessa stadsutvecklingsprojekt blivit kritiserade för att inte nå hållbarhetsmålen. I den här avhandlingen tar jag avstamp i denna kritik och undersöker intressekonflikter på tre arenor som är relevanta för ett hållbart bostadsbyggande: kommunal politik, kommunal planering och hemmet. Jag analyserar hanteringen av intressekonflikterna i termer av politisering och avpolitisering, och belyser vilka hinder och möjligheter de medför.
Avhandlingen visar hur hanteringen av intressekonflikter delvis politiserar, men främst avpolitiserar byggandet av hållbara bostäder. I den kommunala planeringen leder kommunens beroende av privata byggherrar till att marknadsintressen försvagar hållbarhetsambitionerna, samtidigt som medborgare har svagt inflytande i utvecklingsfasen av hållbara bostäder. Avhandlingen synliggör att de som bor i hållbarhetsprofilerade stadsdelar åtnjuter privilegier i form av fördelar och valmöjligheter för att leva hållbart. Däremot är det tveksamt om stadsdelarnas utformning bidrar till en mer djupgående förändring av de vardagspraktiker som bedöms nödvändiga för en hållbar omställning. Jag argumenterar för att politisering som involverar boende och medborgare kan bidra till en högre kunskapsnivå och hållbarhetsåtgärder anpassade till människors behov.
Avhandlingen som helhet pekar på ett behov av att politisera hållbart bostadsbyggande på både statlig och kommunal nivå för att inte fastna i marknadslösningar som begränsar en mer omfattande och långsiktig omställning av städer. Framförallt synliggör avhandlingen ett behov av att involvera medborgare och boende bättre i utvecklingen av hållbarhetsprofilerade stadsdelar.
