Äldre personer kan bli utsatta av en partner, vuxna barn eller andra närstående, men också av vård- och omsorgspersonal. Det kan handla om fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, ekonomiskt utnyttjande eller försummelse. Att ha varit utsatt för våld är starkt associerat till olika typer av ohälsa. Dessutom är kognitiv sjukdom och att vara beroende av hjälp för att klara aktiviteter i vardagen starka riskfaktorer för att utsättas för våld. Trots detta är patienters utsatthet ofta okänt för vårdgivaren och många vårdgivare uppger att de inte vet vad de ska göra om en patient berättar att hen varit utsatt för våld.
Jag arbetar både med kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder och det gemensamma, långsiktiga målet i all forskning jag bedriver är att hitta strategier för att förbättra samhällets stöd och hjälp till äldre personer som utsätts för våld, samt motverka att våld alls sker. Inte minst behöver hälso- och sjukvården samt äldreomsorgens arbete gällande våld mot äldre personer stärkas.
Jag är ansvarig forskare för projekten REAGERA (Responding to Elder Abuse in GERiAtric care) och APPEAL (A Path to Prevention of Elder Abuse in Long-term care). I REAGERA undersöks våld mot äldre generellt men också specifikt hos personer som lever med demenssjukdom och deras anhöriga. Frågeformulär som kan användas i mötet med äldre personer utsatts för våld har vetenskapligt utvärderats, liksom effekterna av att utbilda vårdpersonal om våld mot äldre personer. I APPEAL görs kartläggande studier kring våld mot äldre personer som har hemtjänst eller som bor på vård- och omsorgsboende. Dessutom används samskapande forskningsmetoder för att utveckla sätt att motverka våld mot äldre personer på boenden.
