Äldre personer blir utsatta av partners, andra anhöriga och/eller vård- och omsorgspersonal. Det finns bara ett fåtal studier av utsatta äldre personers egna upplevelser av att vara utsatt för övergrepp.
Våld och övergrepp mot äldre personer är starkt associerat med ohälsa, men utsattheten är ofta okänd för vårdgivaren. Vårdpersonal tvekar att ställa frågor om våld och övergrepp utifrån bristande medvetenhet, obehag, tidsbrist och för att man inte tror att man kan påverka situationen. Att använda screeningformulär för att upptäcka utsatthet har föreslagits, men välfungerande validerade instrument har saknats på svenska, liksom kunskapen om vilka insatser utsatta äldre själva vill ha.
REAGERA står för Responding to Elder Abuse in GeriAtric care och är ett projekt vars långsiktiga mål är att förbättra sjukvårdens upptäckt och omhändertagande av äldre utsatta för övergrepp. Andra delar av detta projekt handlar om övergrepp mot personer som har en demenssjukdom och om att testa en utbildningsmodell för vårdpersonal om övergrepp mot äldre.
Specifika mål
1. Undersöka beredskapen hos vårdpersonal att upptäcka och hjälpa äldre personer som blivit utsatta för olika typer av övergrepp
2. Validera ett screeninginstrument för att upptäcka utsatthet för övergrepp hos äldre personer
3. Undersöka upplevelsen av att vara utsatt för övergrepp bland äldre personer
4. Undersöka vilken hjälp utsatta äldre personer själva vill ha från vården.
I delstudie 1 svarade vårdpersonal på ett frågeformulär om sina erfarenheter av att möta äldre personer utsatta för olika typer av våld och övergrepp. Bara ungefär hälften av den personal som deltog i studien hade någon gång pratat med en äldre patient om övergrepp. Faktorer associerade med att ha pratat om övergrepp med patienter var bland annat att känna ett professionellt ansvar att hantera frågan samt en låg oro för att det skulle kunna skada patient-vårdgivarrelationen att ställa frågor om övergrepp. Resultaten från delstudie 1 finns publicerade i två artiklar, en som beskriver det frågeformulär som användes och en som beskriver resultatet av studien.
I delstudie 2 testades ett screeningformulär (REAGERA-S) bland inneliggande patienter över 65 år som bedöms ha tillräckligt god kognitiv och språklig förmåga, samt vara tillräckligt fysiskt välmående för att klara av att fylla i formuläret och delta i en intervju. Resultaten var goda och REAGERA-S visade sig ha en sensitivitet för att upptäcka utsatthet någon gång i livet på 72% och för att upptäcka utsatthet efter 65 års ålder på 88%. Mer om instrumentet och hur testningen gick till går att läsa i denna artikel.
REAGERA-S är gratis att använda och går att ladda ner på flera spårk. Instrumentet är än så länge bara vetenskapligt utvärderat på svenska, men har förutom engelska även blivit översatt till arabiska, bosniska, farsi(persiska), franska, kroatiska, polska, serbiska, somaliska och spanska. Klicka på respektive språk för att ladda ned den versionen av instrumentet. Om du vill använda instrumentet – kontakta gärna upphovsrättsinnehavaren Johanna Simmons först.
Av de som deltog i REAGERA studien hade 41% någon gång i livet varit utsatta för övergrepp och 18% hade varit utsatta efter att de fyllt 65 år. Att ha varit utsatt före 65 års ålder var den enda bakgrundsfaktorn som var signifikant associerat med att ha blivit utsatt för övergrepp som äldre. Vidare fanns en association mellan att rapportera erfarenheter av övergrepp både före och efter 65 års ålder och flera olika mått på psykisk ohälsa. Resultaten kring förekomst och associationer med ohälsa finns beskrivna i denna artikel.
För delstudie 3 och 4 djupintervjuades äldre män och kvinnor som varit utsatta för någon typ av övergrepp och resultaten finns publicerade i två artiklar, en som beskriver de äldre personernas erfarenheter av att ha blivit utsatta för övergrepp och en som beskriver hur de hanterat sina upplevelser, samt vilken hjälp de önskade från samhället. Ett viktigt fynd i studien var att upplevelsen av att vara utsatt för övergrepp färgades av tidigare livshändelser, positiva så väl som negativa. Vidare påverkades upplevelsen av övergrepp av deltagarnas sårbarhet och beroendeförhållande till andra personer, dels till följd av det naturliga åldrandet, dels till följd av sjukdomar. De äldre personerna hade använt olika strategier för att hantera sina upplevelser, i viss mån hade de förlitat sig på sig själva, men ofta hade de sökt stöd hos andra. Vårdpersonal kunde spela en viktig roll för att underlätta hjälpsökande och ett av de starkaste behoven de äldre personerna uttryckte var att bara ha någon att prata med om sina upplevelser.
Projektet finansierades av Brottsoffermyndigheten (medel från Brottsofferfonden) samt Region Östergötland (ALF-medel).
Foto: Nicolina Wiklund
