Presentation

Hur kan vi förstå olika traditioner av politisk teori som har präglat stora delar av världen sedan antiken fram till modern samtid? Hur kan vi förstå internationell politik och internationella relationer utifrån världsstaternas säkerhetspolitik, global govenance, migration samt statsbildningsprocesser och relaterade konfliktbilder i Mellanöstern och Nordafrika? Jag undervisar om politisk teori och internationella relationer och forskar om hur migration och diaspora förändrar inte bara människors relationer, livsmönster och möjligheter utan också påverkar nationalstatens politiska villkor.

Föreläsning om migrationens positiva och dynamiska aspekter

Spelades in den 5 mars 2019.

 

Forskning Visa/dölj innehåll

Migration, diaspora och transnationella relationer

Diaspora och transnationella relationer som utgör centrala teman i min forskning betecknar relationer och gemenskaper som uppstår i en situation där människor rör sig och ”hör hemma” på flera platser samtidigt.

Diasporiska gemenskaper skapas av människor som i första hand har en historia av båda påtvingad och frivillig migration (påtvingad eller frivillig) och som till följd av detta är utspridda på olika platser runtom i världen.

Diasporiska grupper som förenas av etnisk, nationell, religiös, språklig, territoriell, lokal, regional och/eller kulturell samhörighet, överbryggar ofta de gränser som nationalstaterna märker ut genom de transnationella nätverk och organisationer de skapar samt de gränsöverskridande sociopolitiska rörelser de genererar.

Gränsöverskridande medborgarskap är ett kompletterande normativt begrepp i min forskning som betecknar diasporaiska individers simultana deltagande i minst två staters politiska, sociala, ekonomiska och rättsliga processer och i enlighet därmed manifestationen för att vara politisk och sociala medborgare i dessa stater. Diasporisk gemenskap och transnationella relationer bland kurder i Sverige och Frankrike utgör den främsta empiriska illustrationen i min forskning.

Ett annat tema i min forskning (under konstruktion) handlar om Mellanösterns- och Nordafrikas staters framtid där centrala teoretiska perspektiv som rentierstat, sen-rentierstat och predatorstat hjälper oss att förstå hur och varför dessa stater går antingen i riktning mot sammanbrott eller överlevnad och utveckling. Särskild fokus kommer att ligga på demokratiseringsrörelser och demokratiska krafter som uppstår i denna region.


Publikationer Visa/dölj innehåll

2015

2013

2012

Utbildning Visa/dölj innehåll

Politisk teori och internationell politik

Politisk teori fokuserar på inflytelserika tänkare från antiken fram till modern tid som påverkat våra normativa idétraditioner och politiska styrmodeller. I detta avseende introduceras flera av politikens grundläggande begrepp, som stat, samhälle, laglydnad, dygd, demokrati, frihet och rättvisa. Ämnet behandlar bland annat tankar kring ”den goda kunskapen och den goda staten” där Platons ”idealism” och Aristoteles ”empirisism” utgör upprinnelsen i våra statsvetenskapliga tankeströmmar.

”Den goda medborgaren i det goda politiska systemet” är ytterligare ett tema i politisk teori där annat viktigt återkommande tema som behandlas i politisk teori där förespråkare inom samhällskontraktet (Hobbes, Lock och Rousseau), liberalism/utilitarism (Mill och Bentham), socialism/kommunism (Marx och Engels) och konservatism (Burk och Oakeshott) hjälper oss att förstå hur olika teorier skapar olika syn på hur samhället ska hantera sina konflikter för att därtill uppnå ett funktionellt politiskt system. Politisk teori behandlar likväl begrepp och perspektiv som rättvisa och inkludering där tänkare föreslår normativa politiska modeller för att inkludera individens sociala, etnokulturella och könsrelaterade rättigheter i den medborgarskapsinstitution som staten inrättar.

Ett annat tema som behandlas av politisk teori är ”den goda kunskapen och den goda staten”. Under denna rubrik (kanske specifikt för Liu/statsvetenskap) framträder tänkare från den medeltida islamiska civilisationen (Al-kindi, Al-Farabi, Avicenna, Al-Ghazali, Ibn-Rushd/Averroës) under den gemensamma tankemodellen nyplatonism för att därtill diskutera antagonism och konfliktlinjer mellan filosofi och religion och relaterade konsekvenser för samhällets politiska organisering.

Internationell politik som utgör ett betydande del av min undervisning på båda grund- och masternivå diskuterar utifrån etablerade teorier om internationella relationer hur världsstater bildar allianser och utvecklar olika gransstrategier för att värna om sina ekonomiska och politiska och säkerhetsrelaterade intressen i ett världssystem som präglas av klimatförändringar, migrationsrörelser samt ständigt skiftande konfliktbilder och governancemodeller. En särskild komponent i min undervisning om internationella relationer är Mellanösterns- oh Nordafrikas politisksociologi.

I enlighet därmed behandlas statsmodeller och konfliktbilder inom MENA inte bara med hjälp av vedertagna teorier om internationella relation utan också specifikt avsedda begrepp och teorimodeller för denna del av världen. I detta avseende aktualiseras begrepp som rentierstat och assabiyya (av Ibn Khaldun 1332–1406, kanske också specifikt för Liu/statsvetenskap) för att förstå vilka maktförhållanden eller politiska, kulturella, sociala, ekonomiska problem, Mellanöstern och Nordafrika är befästade med.

Nyheter Visa/dölj innehåll

Organisation Visa/dölj innehåll