Politisk teori fokuserar på inflytelserika tänkare från antiken fram till modern tid som påverkat våra normativa idétraditioner och politiska styrmodeller. I detta avseende introduceras flera av politikens grundläggande begrepp, som stat, samhälle, laglydnad, dygd, demokrati, frihet och rättvisa. Ämnet behandlar bland annat tankar kring ”den goda kunskapen och den goda staten” där Platons ”idealism” och Aristoteles ”empirisism” utgör upprinnelsen i våra statsvetenskapliga tankeströmmar.
”Den goda medborgaren i det goda politiska systemet” är ytterligare ett tema i politisk teori där annat viktigt återkommande tema som behandlas i politisk teori där förespråkare inom samhällskontraktet (Hobbes, Lock och Rousseau), liberalism/utilitarism (Mill och Bentham), socialism/kommunism (Marx och Engels) och konservatism (Burk och Oakeshott) hjälper oss att förstå hur olika teorier skapar olika syn på hur samhället ska hantera sina konflikter för att därtill uppnå ett funktionellt politiskt system. Politisk teori behandlar likväl begrepp och perspektiv som rättvisa och inkludering där tänkare föreslår normativa politiska modeller för att inkludera individens sociala, etnokulturella och könsrelaterade rättigheter i den medborgarskapsinstitution som staten inrättar.
Ett annat tema som behandlas av politisk teori är ”den goda kunskapen och den goda staten”. Under denna rubrik (kanske specifikt för Liu/statsvetenskap) framträder tänkare från den medeltida islamiska civilisationen (Al-kindi, Al-Farabi, Avicenna, Al-Ghazali, Ibn-Rushd/Averroës) under den gemensamma tankemodellen nyplatonism för att därtill diskutera antagonism och konfliktlinjer mellan filosofi och religion och relaterade konsekvenser för samhällets politiska organisering.
Internationell politik som utgör ett betydande del av min undervisning på båda grund- och masternivå diskuterar utifrån etablerade teorier om internationella relationer hur världsstater bildar allianser och utvecklar olika gransstrategier för att värna om sina ekonomiska och politiska och säkerhetsrelaterade intressen i ett världssystem som präglas av klimatförändringar, migrationsrörelser samt ständigt skiftande konfliktbilder och governancemodeller. En särskild komponent i min undervisning om internationella relationer är Mellanösterns- oh Nordafrikas politisksociologi.
I enlighet därmed behandlas statsmodeller och konfliktbilder inom MENA inte bara med hjälp av vedertagna teorier om internationella relation utan också specifikt avsedda begrepp och teorimodeller för denna del av världen. I detta avseende aktualiseras begrepp som rentierstat och assabiyya (av Ibn Khaldun 1332–1406, kanske också specifikt för Liu/statsvetenskap) för att förstå vilka maktförhållanden eller politiska, kulturella, sociala, ekonomiska problem, Mellanöstern och Nordafrika är befästade med.
