14 december 2021

Projektet DIN APP, Digital Inkludering Analyser Policyer Praktiker finansieras med tre miljoner av statliga forskningsrådet FORMAS för hållbar utveckling. Syftet är att analysera hur digital inkludering kan främjas i det svenska digitala välfärdssamhället.

Porträtt av en man framför en vägg med röda löv Fotograf: Linda Fredrikson

Genom att studera erfarenheter och upplevelser av utanförskap i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar kommer projektet att analysera hur digital inkludering kan främjas i det svenska digitala välfärdssamhället. Projektet kommer därmed att generera kunskap om digital inkludering, kunskap som stödjer det demokratiska arbetet för ökad delaktighet, samt tillgänglighet av offentliga digitala tjänster.

- Dessutom kommer även teoretiska insikter om social rättvisa och digital jämlikhet att skapas, vilket bidrar till ett hållbart samhälle som främjar mer inkluderande bostadsområden, berättar Ahmed Kaharevic, doktorand på Avdelningen för statsvetenskap.

Inkludering och tillit till demokratiska strukturer

Projektet bygger vidare på statsvetarnas intressen av inkludering och tillit till demokratiska strukturer i ett alltmer digitalt samhälle. Det baseras på tidigare projekt om digital inkludering, främst en fältstudie i Skäggetorp i Linköping (länk till DINO-rapport), men även fältstudier på bibliotek (länk till DINO-rapport), samt ett pågående uppdrag från Statens Medieråd om medieanvändning bland ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden. Nu kommer analyser av det digitala medborgarskapet och det offentligas strategier att särskilt uppmärksammas för att lägga grund för Ahmed Kaharevics doktorsavhandling. Projektet DIN APP startar januari 2022 och fortlöper till december 2024.

Intervjuer och enkät

Projektet inleds med att kartlägga användning och erfarenheter av digitala verktyg samt tjänster bland invånare i förorter. Det görs genom både intervjuer med boende och professionella som arbetar med offentliga digitala tjänster, samt med en enkät baserad på intervjuresultaten. Därefter analyseras resultaten kritiskt med stöd i samhällsvetenskapliga teorier för att identifiera och diskutera hur digitala rättigheter kan förstås och vad ett digitalt medborgarskap kan innehålla. Dessa resultat kommer dels bidra till begreppsutveckling kring digitalt medborgarskap, dels formas så att de blir användbara och förståeliga för dem som utformar politiska åtgärder och designar digitala tjänster.

- Vi hoppas härigenom kunna ge viktiga och relevanta bidrag som kommer kunna omsättas för att ge sociala och politiska fördelar för många i vårt digitala samhälle, säger projektledaren Elin Wihlborg, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.

Projektteam

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett förvånat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp människor som sitter på en träbänk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från Linköpings universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knäböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.