14 december 2021

Projektet DIN APP, Digital Inkludering Analyser Policyer Praktiker finansieras med tre miljoner av statliga forskningsrådet FORMAS för hållbar utveckling. Syftet är att analysera hur digital inkludering kan främjas i det svenska digitala välfärdssamhället.

Porträtt av en man framför en vägg med röda löv
Ahmed Kahaveric, doktorand inom statsvetenskap och del i projektteamet. Fotograf: Linda Fredrikson

Genom att studera erfarenheter och upplevelser av utanförskap i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar kommer projektet att analysera hur digital inkludering kan främjas i det svenska digitala välfärdssamhället. Projektet kommer därmed att generera kunskap om digital inkludering, kunskap som stödjer det demokratiska arbetet för ökad delaktighet, samt tillgänglighet av offentliga digitala tjänster.

- Dessutom kommer även teoretiska insikter om social rättvisa och digital jämlikhet att skapas, vilket bidrar till ett hållbart samhälle som främjar mer inkluderande bostadsområden, berättar Ahmed Kaharevic, doktorand på Avdelningen för statsvetenskap.

Inkludering och tillit till demokratiska strukturer

Projektet bygger vidare på statsvetarnas intressen av inkludering och tillit till demokratiska strukturer i ett alltmer digitalt samhälle. Det baseras på tidigare projekt om digital inkludering, främst en fältstudie i Skäggetorp i Linköping (länk till DINO-rapport), men även fältstudier på bibliotek (länk till DINO-rapport), samt ett pågående uppdrag från Statens Medieråd om medieanvändning bland ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden. Nu kommer analyser av det digitala medborgarskapet och det offentligas strategier att särskilt uppmärksammas för att lägga grund för Ahmed Kaharevics doktorsavhandling. Projektet DIN APP startar januari 2022 och fortlöper till december 2024.

Intervjuer och enkät

Projektet inleds med att kartlägga användning och erfarenheter av digitala verktyg samt tjänster bland invånare i förorter. Det görs genom både intervjuer med boende och professionella som arbetar med offentliga digitala tjänster, samt med en enkät baserad på intervjuresultaten. Därefter analyseras resultaten kritiskt med stöd i samhällsvetenskapliga teorier för att identifiera och diskutera hur digitala rättigheter kan förstås och vad ett digitalt medborgarskap kan innehålla. Dessa resultat kommer dels bidra till begreppsutveckling kring digitalt medborgarskap, dels formas så att de blir användbara och förståeliga för dem som utformar politiska åtgärder och designar digitala tjänster.

- Vi hoppas härigenom kunna ge viktiga och relevanta bidrag som kommer kunna omsättas för att ge sociala och politiska fördelar för många i vårt digitala samhälle, säger projektledaren Elin Wihlborg, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.

Projektteam

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Nathalie Hallin och Hajdi Moche i samtal.

Religiösa är inte mer generösa – med ett undantag

Troende är inte mer generösa än ateister – så länge de inte vet vad mottagaren tror på. Då ökar givmildheten påtagligt, men framför allt för att man ger mer till dem med samma religion. Det visar en undersökning från Linköpings universitet.

Många blå sladdar som går in i en dator.

Europeisk AI-nod med ny superdator till Sverige

Sverige är utvalt som värd för en av sju europeiska AI-noder som ska stärka EU:s konkurrenskraft inom området. Ansvarig för AI-noden blir NAISS med Linköpings universitet som värd.

Två personer i ett rum (kvatkryptolabb) med massor av sladdar och instrument.

Nytt experiment bekräftar kvantmekanisk teori

Forskare vid LiU har lyckats bekräfta att en av de mest fundamentala aspekterna inom kvantmekaniken – komplementaritet – kan kopplas ihop med så kallad informationsteori. Fyndet banar väg för bättre kvantkommunikation, mätteknik och kryptografi.