Fotografi av Kristoffer Jutvik

Kristoffer Jutvik

Biträdande universitetslektor

Min forskning fokuserar på hur förändringarna i svensk migrationspolitik, från 2016 och framåt, påverkar individer och utvecklingen av hållbara städer och samhällen.

Hur påverkar förändringarna i svensk migrationspolitik individer och utvecklingen av hållbara städer och samhällen?

Vilken betydelse har permanenta och tillfälliga uppehållstillstånd för olika integrationsutfall såsom arbete, välmående, familjebildning och studier? Hur skiljer sig den kommunala bostadspolitiken förnyanlända flyktingar? Hur påverkar migrationspolitik flyktingflöden? Min forskning fokuserar på hur förändringarna i svensk migrationspolitik, från 2016 och framåt, påverkar individer och utvecklingen av hållbara städer och samhällen.

Jag är programansvarig för kandidatprogrammet i Samhälls- och kulturanalys (SKA). Jag är även lärare och kursansvarig för ”Livsvillkor, Grannskap och Identitet”, ”Fältarbete” och kandidatuppsatser inom SKA.

Mina huvudsakliga forskningsintressen rör politik kopplat till asyl och flyktingmottagning, det mångkulturella samhället, integration och migration. Jag är speciellt intresserad av hur nutida förändringar i svensk migrationspolitik, främst från 2016 och framåt, påverkar inkludering, välmående och boendesituationen hos nyanlända personer.

Publikationer

2023

Henrik Andersson, Kristoffer Peter Jutvik (2023) Do asylum-seekers respond to policy changes? Evidence from the Swedish-Syrian case Scandinavian Journal of Economics, Vol. 125, s. 3-31 Vidare till DOI

2022

Emma Holmqvist, Kristoffer Jutvik, Gustav Lidén (2022) Resilience in Local Housing Policy?: Liberal or Restrictive Policy Stances Among Swedish Municipalities Following the Great Migration in the Summer of 2015 Frontiers in Political Science, Vol. 4, Artikel 885892 Vidare till DOI
Henrik Andersson, Kristoffer Jutvik (2022) Do Asylum-seekers Respond to Policy Changes? Evidence from the Swedish-Syrian Case Scandinavian Journal of Economics

Forskning

Tillfälligt välkomna

Hur påverkar restriktiv migrationspolitik deltagande på arbetsmarknaden?

Projektet fokuserar på de förändringar som har skett i migrationspolitiken i Sverige efter 2016 och fokuserar på hur de kan kopplas till deltagande på arbetsmarknaden och välmående hos individer. Projektet identifierar två grupper, varav den ena berörts av den nya politiken, och jämför utfall mellan grupperna.

Projektet har sitt huvudsäte på REMESO men bedrivs även på Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) och Institutet för bostads- och urbanforskning på Uppsala universitet.

 

Uppehållstillstånd utan hållbar bostad

Hur hanterar kommuner nyanländas boende?

I projektet ämnar vi kartlägga utmaningar och lösningar för en hållbar boendesituation för nyanlända flyktingar, utifrån de nyanländas eget perspektiv. Detta kommer ställas mot planerare och andra kommunala aktörers perspektiv med syftet att finna lösningar som kan bidra till ett hållbart boende.

Inom projektet har vi under 2022 genomfört en enkät som riktades till personer som berördes och inte berördes av Sveriges nuvarande migrationspolitik. Vi ämnar använda enkäten och annat material, såsom intervjuer, för att lära oss mer om hur nyanländas boendesituation ser ut i olika kommuner och hur den påverkas av Sveriges migrationslagstiftning efter 2016. Vi har en hemsida till projektet som du hittar nedan.

Projektet utförs tillsammans med Branka Likic-Brboric, Nicolina Ewards-Öberg, Emma Holmqvist och Irene Molina.

Grindvakt för de oönskade?

Vilken kunskap finns kring hur den kommunala nivån använder bostadspolitik för att attrahera/stänga ute vissa befolkningsgrupper?

I projektet genomför vi en kunskapsöversikt för att studera hur kommuners bostadspolitik kan användas för att begränsa bosättningen för utsatta grupper i allmänhet och flyktingar i synnerhet.

Projektet utförs tillsammans med Gustav Lidén, Jon Nyhlén, Emma Holmqvist och Joel Jacobsson.

 

Två projekt:

Vem får asyl?

Vilken handlingsfrihet har handläggare inom asylprövning?

samt

Effekten av återvändandebidrag

Hur påverkar ekonomiska incentiv återvändande?

I det första projektet studerar vi beslutsfattande inom asylprövning. Vi är speciellt intresserade av hur orelaterade faktorer, såsom egenskaper hos handläggare och sökande, eller medierapportering/omvärldshändelser, påverkar beslutsfattande.

I det andra projektet studerar vi hur återvändandebidrag påverkar benägenheten att återvända hos asylsökande med negativa beslut på sin asylansökan.

Projekten utförs tillsammans med Henrik Andersson och Linna Martén.

 

Mer om min forskning

Undervisning

Organisation