Min forskning fokuserar på inkludering, mobilitet och asyl. Jag är intresserad av hur migrationspolitikens utformning påverkar människor, deras levnadsvillkor och utvecklingen av hållbara städer och samhällen.
Inkludering, migrationspolitik och asyl
Jag forskar om migrations- och bostadspolitikens utformning och dess relation till inkludering av personer med flyktingbakgrund, om geografisk och socioekonomisk mobilitet, om lokal migrationspolitik samt om asylmottagning och prövning av asylansökningar.
Under det senaste decenniet har migrationspolitiken
förändrats och blivit mer restriktiv både i Sverige och i en internationell
kontext. I min forskning fokuserar jag på hur migrationspolitikens utformning
påverkar människors situation, levnadsvillkor och därigenom utveckling av
inkluderande städer och samhällen.
Ett huvudområde inom mina projekt rör hur
tillfälliga uppehållstillstånd påverkar social inkludering, deltagande i
arbetslivet, och välmående. Ett
annat huvudområde fokuserar på bosättningen
av människor med flyktingbakgrund både i Sverige, på kommunal nivå, och ur
ett globalt
perspektiv. Jag är också verksam i projekt som analyserar handläggarnas
roll i asylprövning och hur asylmottagandet har förändrats över tid.
I min forskning analyserar jag främst register- och
enkätdata genom att använda kvantitativa och kvasi-experimentella metoder. Jag
har sedan 2019 arbetat med register- och enkätdatabasen ”Bevara de berördas
röst” som riktat sig till personer som tilldelades olika typer av uppehållstillstånd
i Sverige under 2016.
Bakgrund
Jag disputerade i statsvetenskap i juni 2020 vid Uppsala universitet. Min avhandling:
Därefter har jag varit verksam i ett flertal forskningsprojekt som på olika sätt
relaterat till migration i form av policyanalys, boende och asylprövning. Läs mer längre ner på sidan under rubriken Forskning.
Undervisning
Jag är programansvarig för masterprogrammet i Etnicitet och Migration och verksam vid kandidatprogrammet i Samhälls- och kulturanalys.
Jag undervisar inom ämnen som rör migration, medborgarskap, vetenskaplig metod, segregation, grannskapsutveckling, och urban planering. Dessutom handleder jag studenter på kandidat-, master- och doktorandnivå.
Politiskt deltagande bland flyktingar i tider av restriktiv migrationspolitik
Kristoffer Jutvik, Henrik Andersson (PI) och Emma Holmqvist beviljas forskningsmedel från Vetenskapsrådet för att undersöka politiskt deltagande bland personer med flyktingbakgrund.
En av de grundläggande byggstenarna i en representativ demokrati är att de som påverkas av demokratiskt fattade beslut är med och väljer sina representanter. På så sätt representeras en bredd av idéer och intressen. Därmed kan det också antas att demokratin fungerar sämre, när en stor andel inte röstar, då deras perspektiv och åsikter inte kommer att representeras i samma utsträckning.
En grupp som under lång tid har varit mindre benägen att rösta är migranter med flyktingbakgrund. Ungefär 90 % av alla svenskfödda röstade i de senaste region- och lokalvalen, för utlandsfödda individer är siffran istället runt 65 % deltagande. Sådana siffror är inte på något sätt unika för Sverige, utan tvärtom regel i de flesta länder med flyktingmottagande. Flyktingar är på många sätt särskilt intressanta här. Till skillnad från många arbetskraftsmigranter och studenter, stannar flyktingar länge i Sverige, då skyddsskäl ändras mycket långsamt, och många får permanenta uppehållstillstånd, och sedermera medborgarskap. Men vad händer när en allt större del av flyktingarna har temporära uppehållstillstånd under längre tidsperioder?
En sådan fråga är särskilt relevant att ställa i en svensk kontext, då Sverige, i samband med den ovanligt höga tillströmningen av asylsökande 2015, ändrade grundregeln för uppehållstillstånd från permanenta till temporära. Vi kommer i det här projektet ställa oss den grundläggande frågan om flyktingars politiska deltagande påverkas av att ha temporärt i stället för permanent uppehållstillstånd. Vi kommer att använda oss av en stor mängd varierade data: både administrativa data över huruvida man de facto röstade när man fick chansen 2022, men också enkätdata med mer ingående frågor om politisk inkludering och tillit. Projektet väntas ge ett stärkt underlag till vad vi kan förvänta oss i termer av politisk integration bland flyktingar, när migrationspolitiken bytt fot och blivit mer restriktiv. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och finansieras mellan 2026 och 2029.
Pågående projekt
Politiskt deltagande bland flyktingar i tider av
restriktiv migrationspolitik
Ett projekt som jag deltar i tillsammans med Henrik Andersson (Uppsala
universitet) och Emma Holmqvist (Uppsala universitet).
Arbete och välfärd i Sveriges nya era av migration
En
interdisciplinär studie av temporära uppehållstillstånds påverkan på
flyktingars och makthavares beteenden. Tillsammans med Emma Holmqvist (Uppsala
universitet). Läs
mer om projektet hos Uppsala universitet.
Tillfälligt välkomna
En undersökning av länkar och
hinder mellan den restriktiva vändningen i migrationspolitiken och en
omvandling till ett socialt hållbart och inkluderande samhälle. Finansierat av
Formas. Jag är projektledare för detta forskningsprojekt.
Hållbar bostad i tider av föränderlig migrationspolitik
Planering
för en hållbar bostad för migranter med flyktingbakgrund i tider av föränderlig
migrationspolitik. Jag ingår i projektet tillsammans med Branka Likic-Brboric (REMESO), Nicolina Ewards-Öberg
(REMESO), Emma Holmqvist (Uppsala universitet) och Irene Molina (Uppsala
universitet). Finansierat av Formas, läs mer på projektsidan.
Avslutade projekt
Grindvakt för de oönskade?
En kunskapsöversikt kring
länken mellan kommunal bostadspolitik och bosättningen av socialt utsatta
grupper. Tillsammans med Gustav Lidén (Mittuniversitetet), Jon Nyhlén
(Stockholm universitet), Emma Holmqvist (Uppsala universitet) och Joel
Jacobsson (Mittuniversitetet)
Uppehållstillstånd utan hållbar bostad
(Planeringsprojekt) – En planeringsfas för att skapa en organisation samt att
behandla data för att utforska utmaningar och lösningar till en hållbar bostad
för nyanlända flyktingar. jag var projektledare och genomförde projektet tillsammans med Hammam Skaik (REMESO) och Emma
Holmqvist (Uppsala universitet).
Kristoffer Jutvik och Jennifer Shaneberger (University of Kentucky)
Abstract: This study examines how two housing policy options in Sweden, namely government-assigned accommodation and self-selected housing, affect refugees’ housing conditions, employment status, and income. Drawing on migrant network theory, we argue that refugees who find their own housing are more likely to access social ties that support faster integration into the labour market. We use administrative and survey data on over 16,000 Syrian and Iraqi refugees granted residence in 2016, and we find that those in self-selected housing are, on average, more likely to be employed and to earn higher annual incomes than those in government-assigned housing. Introducing novel survey data, we also assess housing quality, security of tenure, and economic outcomes in neighbourhoods officially classified as areas with “socio-economic challenges”. While incomes are generally lower in these areas, refugees in self-selected housing still perform better than those in government-assigned housing. These findings highlight the importance of social networks for economic integration and raise concerns about how vulnerability classifications are applied in Swedish housing policy.
Kristoffer Jutvik och Emma Holmqvist (Uppsala universitet)
Abstract: Migration policy in the Nordic welfare states is increasingly marked by restrictiveness. Although research has studied the consequences of this policy trend, there is limited knowledge about how it affects stress levels and the well-being of migrants. In this study, we examine the impact of a policy change implemented in Sweden in 2016 that resulted in the swift abandonment of permanent residence. To conduct our research, we use survey data to compare differences in self-stated levels of stress and well-being among those granted permanent residence status according to the pre-2016 policy and those granted temporary residence according to the new policy. Our findings indicate a significant difference in well-being between the two groups, with those granted temporary residence permits experiencing lower levels of well-being as well as more stress related to their own and their family members’ status. Importantly, we conclude that a lower sense of well-being is correlated with higher levels of stress connected to residence status. These results have important implications for evaluating the impact of the new migration policy in Sweden and assessing similar policy trends in other contexts.
