Layal Wiltgren

Projekt: Trygghet och otrygghet i skolans olika utrymmen

Jag är för närvarande projektledare för ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som undersöker barns upplevelser av trygghet och otrygghet i skolans olika utrymmen.

Projektet har en mixed methods-ansats och kombinerar deltagande observationer inklusive intervjuer med över 100 elever, lärare och rektorer, med en kvantitativ enkätstudie. Resultaten från intervjuerna har legat till grund för utformningen av den enkät som används i projektet, och på så sätt kombineras barns egna erfarenheter och perspektiv med möjligheten att undersöka hur dessa erfarenheter kan generaliseras kvantitativt och förstås i ett större sammanhang.

Projektet fokuserar bland annat på hur trygghet och otrygghet skapas i skolans olika utrymmen, hur normer och sociala identitetskategorier aktualiseras på platser som upplevs som otrygga, vilken betydelse vuxennärvaro har samt vilka strategier barn använder för att hantera otrygga platser. Våra resultat visar bland annat att skolans omklädningsrum, toaletter och korridorer/kapprum framstår som särskilt otrygga platser på skolan.

Genom att utgå från barns egna perspektiv är projektets mål att bidra med kunskap om hur otrygghet kan förstås och förebyggas i skolmiljön. Projektet har erhållit 6 miljoner kronor i forskningsanslag från Vetenskapsrådet.

Projekt: Högpresterande elever med utländsk bakgrund: identitet och framgångsstrategier

Utbildningsystemet beskrivs ofta som nyckeln till att lyckas i det svenska samhället. Men lyckade skolprestationer leder inte per automatik till social inkludering och acceptans.

Mitt tidigare projekt fokuserade på hur högpresterande elever med utländsk bakgrund beskriver en social exkludering från klasskamrater de benämner som "svenskarna". Trots att ingen är direkt elak upplever elever med utländsk bakgrund ett subtilt avståndstagande, undvikande och social exkludering. Jag myntade termen polite exclusion för att beskriva dessa former av subtila verbala och icke-verbala handlingar som riktas mot minoriteter men som inte nödvändigtvis har onda intentioner. Samtidigt kan de vara smärtsamma för de utsatta.

Skolpersonalen i studien beskriver klassen som inkluderande och tillåtande där alla accepteras oavsett bakgrund. Hur kan vi förstå denna diskrepans i hur elever beskriver sin sociala situation och hur skolpersonal beskriver samma elevgrupp?

I ett antal publicerade artiklar utforskar jag dessa skilda upplevelser och beskrivningar av samma klassrumsmiljö där lärares färgblinda diskurs hindrar dem från att se den subtila exkludering som deras elever upplever och som de kopplar till sin etniska bakgrund. Studien bygger på deltagande observation i en högpresterande gymnasieklass och intervjuer med elever och lärare.