06 november 2023

När Vetenskapsrådet delar ut forskningsbidrag inom utbildningsvetenskap får Linköpings universitet mest pengar av alla lärosäten. Det står klart efter att bidragstagarna tillkännagivits. Även forskning kring digitaliseringens konsekvenser för samhället har framgång hos Vetenskapsrådet.

Klassrum med elever och lärare.
Fotograf: Nikada

Vetenskapsrådet delar sammanlagt ut 184 miljoner kronor inom området Utbildningsvetenskap för åren 2024–27. Linköpings universitet får nästan 28 miljoner kronor – mest av alla lärosäten. Här är forskarna som fått pengar:

• Layal Wiltgren, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 5,98 miljoner kronor för Skolans otrygga platser: barns perspektiv.
• Fredrik Jeppsson, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 5,98 miljoner för Multimodalt meningsskapande och bedömning i flerspråkiga naturvetenskapliga klassrum.
• Henrik Lindqvist, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 5,96 miljoner för projektet En longitudinell studie om professionell självtillit, känslomässiga utmaningar och moralisk stress i lärar- och läkarutbildningen.
• Johanna Frejd, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 4,36 miljoner för Evolution i serieformat.
• Helene Elvstrand, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 4,35 miljoner kronor för Elevassistenters uppdrag i svensk skola: Hur går det och enligt vem?
• Linda Mannila, Institutionen för datavetenskap, 1,19 miljoner kronor för i nätverksbidrag för NordicEdAI – ett nordiskt tvärvetenskapligt nätverk kring AI inom utbildningen.

Digitaliseringens konsekvenser

Vetenskapsrådet ger också totalt 95 miljoner kronor till olika projekt inom det som kallas forskningsmiljö om digitaliseringens samhälleliga konsekvenser för åren 2023–2028.

I Linköping får Elin Wihlborg vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling 17,8 miljoner kronor för projektet Resilienta institutioner i en digital era. Det är mest av alla de sex projekt inom området som Vetenskapsrådet beslutat stödja.

Övriga som fått pengar är Malmö universitet, Institutet för framtidsstudier, Kungliga tekniska högskolan och Södertörns högskola.

Humaniora och samhällsvetenskap

Inom området Humaniora och samhällsvetenskap delar Vetenskapsrådet ut sammanlagt 436 miljoner kronor 2024–2027. Linköpings universitet får bidrag för två projekt.

Mest får India Morrison vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper: 5,81 miljoner kronor för projektet Hormonellneuromodulering i dyadiska sociala interaktioner.

Mikael Heimann vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande får 4,17 miljoner kronor för projektet Den tidsmässiga strukturen bakom imitativt samspel från födelsen och tre månader framåt.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Simon Larsson spelar sänka skepp.

Spelet man gärna förlorar – i alla fall en solig dag

En vattentank, gamla brandsläckare, rör – och en hel del annat. Nej, det är inte delarna till ett nytt brandsläckningssystem. Studenter vid LiU har konstruerat och byggt något helt annat: Ett Sänka skepp-spel i storformat – med en twist.

Forskare och studerande presenterar i labbmiljö.

Industrin fick se det senaste inom robotforskningen

Datorer och robotar som får instruktioner på människors talade språk, och som används inom exempelvis tillverkningsindustrin. Nu visar forskarna upp de senaste projekten för LiU:s samverkanspartners.

Mats Jonsson (MR-sköterska), Bengt Norén som patient och Mirjana Vukusic (MR-sköterska) demonstrerar MR-elastografi.

Fettlever - men inte leverskada - vanligt vid typ 2-diabetes

Sex av tio personer med typ 2-diabetes hade fettlever i en ny studie från LiU. Av dessa hade bara en mindre andel utvecklat svårare leversjukdom. Obesitas ökar risken för svårare sjukdom i levern vid typ 2-diabetes.