06 november 2023

När Vetenskapsrådet delar ut forskningsbidrag inom utbildningsvetenskap får Linköpings universitet mest pengar av alla lärosäten. Det står klart efter att bidragstagarna tillkännagivits. Även forskning kring digitaliseringens konsekvenser för samhället har framgång hos Vetenskapsrådet.

Klassrum med elever och lärare.
Fotograf: Nikada

Vetenskapsrådet delar sammanlagt ut 184 miljoner kronor inom området Utbildningsvetenskap för åren 2024–27. Linköpings universitet får nästan 28 miljoner kronor – mest av alla lärosäten. Här är forskarna som fått pengar:

• Layal Wiltgren, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 5,98 miljoner kronor för Skolans otrygga platser: barns perspektiv.
• Fredrik Jeppsson, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 5,98 miljoner för Multimodalt meningsskapande och bedömning i flerspråkiga naturvetenskapliga klassrum.
• Henrik Lindqvist, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 5,96 miljoner för projektet En longitudinell studie om professionell självtillit, känslomässiga utmaningar och moralisk stress i lärar- och läkarutbildningen.
• Johanna Frejd, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 4,36 miljoner för Evolution i serieformat.
• Helene Elvstrand, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 4,35 miljoner kronor för Elevassistenters uppdrag i svensk skola: Hur går det och enligt vem?
• Linda Mannila, Institutionen för datavetenskap, 1,19 miljoner kronor för i nätverksbidrag för NordicEdAI – ett nordiskt tvärvetenskapligt nätverk kring AI inom utbildningen.

Digitaliseringens konsekvenser

Vetenskapsrådet ger också totalt 95 miljoner kronor till olika projekt inom det som kallas forskningsmiljö om digitaliseringens samhälleliga konsekvenser för åren 2023–2028.

I Linköping får Elin Wihlborg vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling 17,8 miljoner kronor för projektet Resilienta institutioner i en digital era. Det är mest av alla de sex projekt inom området som Vetenskapsrådet beslutat stödja.

Övriga som fått pengar är Malmö universitet, Institutet för framtidsstudier, Kungliga tekniska högskolan och Södertörns högskola.

Humaniora och samhällsvetenskap

Inom området Humaniora och samhällsvetenskap delar Vetenskapsrådet ut sammanlagt 436 miljoner kronor 2024–2027. Linköpings universitet får bidrag för två projekt.

Mest får India Morrison vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper: 5,81 miljoner kronor för projektet Hormonellneuromodulering i dyadiska sociala interaktioner.

Mikael Heimann vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande får 4,17 miljoner kronor för projektet Den tidsmässiga strukturen bakom imitativt samspel från födelsen och tre månader framåt.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Personer med ansiktsmasker

Framtidens krisberedskap bör bygga på öppenhet och transparens

En forskargrupp vid Linköpings universitet har undersökt pandemihanteringen i nordiska kommuner. Resultatet sammanfattas i boken Crisis Management, Governance and COVID-19, som belyser lärdomar för framtida kriser.

En silikonliknande lapp (batteri baserat på ledande plast och lignin) som dras åt olika håll.

Batteriet som kan få vilken form som helst

Med hjälp av elektroder i vätskeform har forskare vid LiU utvecklat ett batteri som kan anta vilken form som helst. Tack vare formbarheten kan batteriet integreras på helt nya sätt i framtidens teknik. Studien är publicerad i Science Advances.

En surrande 3D-printer

Från sömnad till 3D-printing

Digimaker är en unik plats på Linköpings universitet där kreativitet och teknik möts. Här testar studenter och anställda allt från 3D-printing till programmering, lär sig mer om Excel och att skapa filmer och podcasts.