06 november 2023

När Vetenskapsrådet delar ut forskningsbidrag inom utbildningsvetenskap får Linköpings universitet mest pengar av alla lärosäten. Det står klart efter att bidragstagarna tillkännagivits. Även forskning kring digitaliseringens konsekvenser för samhället har framgång hos Vetenskapsrådet.

Klassrum med elever och lärare.
Fotograf: Nikada

Vetenskapsrådet delar sammanlagt ut 184 miljoner kronor inom området Utbildningsvetenskap för åren 2024–27. Linköpings universitet får nästan 28 miljoner kronor – mest av alla lärosäten. Här är forskarna som fått pengar:

• Layal Wiltgren, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 5,98 miljoner kronor för Skolans otrygga platser: barns perspektiv.
• Fredrik Jeppsson, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 5,98 miljoner för Multimodalt meningsskapande och bedömning i flerspråkiga naturvetenskapliga klassrum.
• Henrik Lindqvist, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 5,96 miljoner för projektet En longitudinell studie om professionell självtillit, känslomässiga utmaningar och moralisk stress i lärar- och läkarutbildningen.
• Johanna Frejd, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 4,36 miljoner för Evolution i serieformat.
• Helene Elvstrand, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 4,35 miljoner kronor för Elevassistenters uppdrag i svensk skola: Hur går det och enligt vem?
• Linda Mannila, Institutionen för datavetenskap, 1,19 miljoner kronor för i nätverksbidrag för NordicEdAI – ett nordiskt tvärvetenskapligt nätverk kring AI inom utbildningen.

Digitaliseringens konsekvenser

Vetenskapsrådet ger också totalt 95 miljoner kronor till olika projekt inom det som kallas forskningsmiljö om digitaliseringens samhälleliga konsekvenser för åren 2023–2028.

I Linköping får Elin Wihlborg vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling 17,8 miljoner kronor för projektet Resilienta institutioner i en digital era. Det är mest av alla de sex projekt inom området som Vetenskapsrådet beslutat stödja.

Övriga som fått pengar är Malmö universitet, Institutet för framtidsstudier, Kungliga tekniska högskolan och Södertörns högskola.

Humaniora och samhällsvetenskap

Inom området Humaniora och samhällsvetenskap delar Vetenskapsrådet ut sammanlagt 436 miljoner kronor 2024–2027. Linköpings universitet får bidrag för två projekt.

Mest får India Morrison vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper: 5,81 miljoner kronor för projektet Hormonellneuromodulering i dyadiska sociala interaktioner.

Mikael Heimann vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande får 4,17 miljoner kronor för projektet Den tidsmässiga strukturen bakom imitativt samspel från födelsen och tre månader framåt.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Murat Mirata, universitetslektor, och Marianna Lena Kambanou, biträdande universitetslektor, utanför A-huset.

LiU-forskare: Stora möjligheter till ökad resurseffektivitet

Behovet av att få mer kunskap och erfarenhet av implementering av industriell symbios i Europa ledde till EU-projektet Coralis – nu är det avslutat. Forskare från LiU har ansvarat för två av dess huvudområden: utbildning och forskning inom ledning.

en man och en kvinna med frack och festklänning

Paret som var med från början förklarar LiU:s framgång

LiU gav dem först möjligheten att leva tillsammans. Sen fick de möjligheten att utvecklas och göra sina karriärer. Karin Fälth Magnusson och Karl-Eric Magnusson har sett LiU växa och lyckas.

Per Frankelius och Karolina Muhrman står framför en skärm och föreläser.

I Smaklabbet möts idéer om framtidens mat

Smarta traktorer som harvar och drönare som hittar ogräs. I takt med klimatförändringarna utmanas matproduktionen. Hur kan tekniken hjälpa oss, och hur kommer maten att smaka? I Smaklabbet utforskas framtidens livsmedel.