04 mars 2020

Att elever med utländsk bakgrund har svårt att komma in i det svenska samhället förklaras ofta med att grupperna inte möts, varken där man bor eller i skolan. En ny studie visar dock hur segregationen följer med högpresterande elever med utländsk bakgrund in i klassrummet. De uteslöts ur den svenska gemenskapen, trots att de formellt sett sågs som ett lyckat exempel på integration.

Layal Wiltgren, doktorand tema Barn, konstruktioner av etnicitet bland högstadieungdomar.Layal Kasselias Wiltgren, universitetslektor vid institutionen för beteendevetenskap och lärande. Foto Charlotte PerhammarForskaren Layal Kasselias Wiltgren ville undersöka framgångsfaktorerna bakom varför en del elever med utländsk bakgrund lyckas så bra i skolan. Det hon upptäckte var istället att eleverna själva inte ansåg att de var inkluderade. De brottades med att få kontakt med sina svenska klasskamrater och med känslor av exkludering.

– Den här exkluderingen sker på ett så subtilt sätt att den är svår att sätta fingret på, eller att formulera i ord. Ändå gör den lika ont för den som utsätts för den, säger Layal Kasselias Wiltgren, vars studie har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Race Ethnicity and Education.

Stängda dörrar

Så här berättar en elev om ett försök att få kontakt med sin svenska klasskamrat:

[...] vad har du gjort de senaste dagarna?" "Ingenting!" [...] Det var hans svar. Hur fortsätter någon därifrån? När någon omedelbart ger dig ett kallt svar. Andra människor brukar säga "eh, inte mycket, du vet faktiskt, bara hänger". Och du kan fortsätta därifrån, men när någon bara säger "Ingenting", det kalla "Ingenting!" (…) Det är riktigt svårt att få kontakt med någon som inte vill prata [...] Du knackar på dörren och de öppnar och sedan stängs de omedelbart, som en dörr som smäller i ansiktet ... (Ali)

Som deltagande observatör på skolan såg även Layal Kasselias Wilgren uppdelningen mellan eleverna och hur de svenska eleverna isolerade sig.

Elever sitter på olika sidor av klassrummet och de umgås inte på rasterna. Men formellt sett ses klassen som ett lyckat exempel på integration av både lärare och skolledare, säger Layal Kasselias Wiltgren.

Gymnasieklassen som Layal Kasselias Wiltgren gjorde sina studier i har en internationell inriktning och klassrumsspråket är engelska. Under terminen hon spenderade i klassen intervjuade hon 36 elever, sex lärare och en skolledare.

Resultatet visar att elever med utländsk bakgrund kämpar med att lära känna sina svenska klasskamrater, som inte släpper in dem i sin grupp. Detta leder till att de känner sig avfärdade och utestängda när de svenska klasskamraterna inte hejar, svarar kort på tilltal eller när de talar svenska under grupparbeten, trots att alla elever inte behärskar språket och att engelska är klassrumsspråk. Layal Kasselias Wiltgren kallar det som pågår i klassrummet för subtil exkludering. 

Layal Kasselias Wiltgren ser tre olika strategier som de exkluderade eleverna använder sig av för att handskas med de känslor det väcker.

En strategi är att rycka på axlarna och att intala sig själv att man inte bryr sig. En annan är att se på tiden i Sverige som något tillfälligt och en tredje är att inte ge upp och att ihärdigt försöka komma in i den svenska gruppen, trots ständiga avfärdanden.

”Vara likadan” - nyckeln till att bli insläppt

Förklaringarna till varför elever med utländsk bakgrund och svenska eleverna lever parallella liv i skolan skiljer sig åt mellan elever och lärare. De svenska eleverna förklarar att för att umgås i deras ”kärntrupp” ska man vara ”likadan”, man ska ha samma humor och ”man kan känna vem som är lik dig själv”. Eleverna med utländsk bakgrund ser förklaringen i klassens uppdelning i att de ”inte är svenska nog”, medan lärarna härleder det till att de svenska eleverna har känt varandra länge, pendlar ihop och bor i samma område. Något som visade sig inte stämma.

 Det tar oerhört mycket energi för en enskild individ att försöka bryta igenom muren och försöka ta sig in i gruppen. Och även om det skulle gå så blir den personen bara ett undantag, det blir ingen förändring för resten av gruppen som exkluderas, säger Layal Kasselias Wiltgren.

Kontakt

Relaterat innehåll

Forskare interagerar med en social robot.

De undersöker om en robot kan väcka barns läslust

Forskare på Linköpings universitet undersöker om en läsrobot kan öka läslusten hos fjärdeklassare. Det tvärvetenskapliga projektet förenar forskare inom teknik, kognition och pedagogik och genomförs i samverkan med Utbildningskontoret i Norrköping.

Lärarstudenten Kassandra undervisar två elever i gymnasiet.

LiU först i Sverige med ny dubbelexamen för ämneslärare

Nu kan blivande ämneslärare inom gymnasieinriktningen spetsa sin utbildning med en masterexamen i pedagogiskt arbete. Satsningen på att även kunna ta ut sådan master inom sin lärarutbildning är den första i sitt slag i landet.

Ola Uhrqvist vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande på Linköpings universitet.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barn om det här utan att de blir rädda? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an den svåra frågan.

Senaste nytt från LiU

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.

Porträtt av professor Gustav Tinghög.

Forskare överskattar sin egen hederlighet

Den genomsnittlige forskaren tycker sig vara bättre än kollegorna på att följa god forskningssed. De tycker även att det egna forskningsfältet är bättre än andra. Det visar en studie som forskare vid Linköpings universitet gjort.

Deras projekt måste hålla för en rymdfärd

Swedish space corporation gav LiU-studenterna drömuppdraget: Utveckla en trycksäker apparat. Som innehåller ett experiment. Och som ska skjutas ut i rymden.