Layal Kasselias Wiltgren, universitetslektor vid institutionen för beteendevetenskap och lärande. Foto Charlotte PerhammarForskaren Layal Kasselias Wiltgren ville undersöka framgångsfaktorerna bakom varför en del elever med utländsk bakgrund lyckas så bra i skolan. Det hon upptäckte var istället att eleverna själva inte ansåg att de var inkluderade. De brottades med att få kontakt med sina svenska klasskamrater och med känslor av exkludering.
– Den här exkluderingen sker på ett så subtilt sätt att den är svår att sätta fingret på, eller att formulera i ord. Ändå gör den lika ont för den som utsätts för den, säger Layal Kasselias Wiltgren, vars studie har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Race Ethnicity and Education.
Stängda dörrar
Så här berättar en elev om ett försök att få kontakt med sin svenska klasskamrat:
[...] vad har du gjort de senaste dagarna?" "Ingenting!" [...] Det var hans svar. Hur fortsätter någon därifrån? När någon omedelbart ger dig ett kallt svar. Andra människor brukar säga "eh, inte mycket, du vet faktiskt, bara hänger". Och du kan fortsätta därifrån, men när någon bara säger "Ingenting", det kalla "Ingenting!" (…) Det är riktigt svårt att få kontakt med någon som inte vill prata [...] Du knackar på dörren och de öppnar och sedan stängs de omedelbart, som en dörr som smäller i ansiktet ... (Ali)
Som deltagande observatör på skolan såg även Layal Kasselias Wilgren uppdelningen mellan eleverna och hur de svenska eleverna isolerade sig.
– Elever sitter på olika sidor av klassrummet och de umgås inte på rasterna. Men formellt sett ses klassen som ett lyckat exempel på integration av både lärare och skolledare, säger Layal Kasselias Wiltgren.
Gymnasieklassen som Layal Kasselias Wiltgren gjorde sina studier i har en internationell inriktning och klassrumsspråket är engelska. Under terminen hon spenderade i klassen intervjuade hon 36 elever, sex lärare och en skolledare.
Resultatet visar att elever med utländsk bakgrund kämpar med att lära känna sina svenska klasskamrater, som inte släpper in dem i sin grupp. Detta leder till att de känner sig avfärdade och utestängda när de svenska klasskamraterna inte hejar, svarar kort på tilltal eller när de talar svenska under grupparbeten, trots att alla elever inte behärskar språket och att engelska är klassrumsspråk. Layal Kasselias Wiltgren kallar det som pågår i klassrummet för subtil exkludering.
Layal Kasselias Wiltgren ser tre olika strategier som de exkluderade eleverna använder sig av för att handskas med de känslor det väcker.
En strategi är att rycka på axlarna och att intala sig själv att man inte bryr sig. En annan är att se på tiden i Sverige som något tillfälligt och en tredje är att inte ge upp och att ihärdigt försöka komma in i den svenska gruppen, trots ständiga avfärdanden.
”Vara likadan” - nyckeln till att bli insläppt
Förklaringarna till varför elever med utländsk bakgrund och svenska eleverna lever parallella liv i skolan skiljer sig åt mellan elever och lärare. De svenska eleverna förklarar att för att umgås i deras ”kärntrupp” ska man vara ”likadan”, man ska ha samma humor och ”man kan känna vem som är lik dig själv”. Eleverna med utländsk bakgrund ser förklaringen i klassens uppdelning i att de ”inte är svenska nog”, medan lärarna härleder det till att de svenska eleverna har känt varandra länge, pendlar ihop och bor i samma område. Något som visade sig inte stämma.
– Det tar oerhört mycket energi för en enskild individ att försöka bryta igenom muren och försöka ta sig in i gruppen. Och även om det skulle gå så blir den personen bara ett undantag, det blir ingen förändring för resten av gruppen som exkluderas, säger Layal Kasselias Wiltgren.
