En konsekvens av ett urbant samhälle med utvecklad sanitet är att det skapas ett slam vars användning är ifrågasatt. I slammet samlas inte bara urin och avföring utan är en slags spegelbild av vårt samhälle, konsumtion och annat. Slammet blir till en potentiell resurs för näringsämnen och energi, och samtidigt kan det ses som ett hot med ett osäkert innehåll av tungmetaller, kemikalier och smittoämnen. Slammet blir därför en resurs samtidigt som det är ett avfall.
I Sverige pågår just nu en process med syfte att förbjuda markspridningen, vilket är den huvudsakliga strategin idag. Vad kommer att komma sedan? Vad är det som möjliggör vissa tekniker? Slammet beskrivs på flera olika sätt vilket kan påverka hur vi ser på de olika möjligheterna för att använda det. Det ställer frågor om vad som är naturligt och inte.
Att få en ökad förståelse för komplexiteten av vad avloppsslam är kan hjälpa att komma vidare i kontroversen som gör det svårt att hitta långsiktiga lösningar. Tanken med projektet är att kombinera termisk behandling, till exempel förbränning, för att kunna utvinna olika typer av ämnen ur slammet.
