Över 400 miljoner människor globalt lider av hörselskador, vilket leder till kostnader på nästan 980 miljarder US dollar årligen. Dessa skador försämrar inte bara hörseln för den drabbade utan minskar personens livskvalitet och kan leda till allvarliga problem som depression, demens och inlärningssvårigheter. En studie i Lancet har visat att hörselnedsättning är en riskfaktor för 8% av demensfallen, vilket innebär att effektiv prevention av hörselskador potentiellt kan minska antalet demensfall och associerade samhällskostnader.
Särskilt sårbara är de över en miljard unga vuxna och tonåringar som regelbundet utsätter sig för skadliga ljudnivåer när de använder olika former av bärbara "devices" för att lyssna på musik eller annat. Denna exponering leder ofta till tillfällig tröskelförskjutning (TTS), en mindre allvarlig och temporär form av hörselnedsättning. Upprepade episoder av TTS kan dock så småningom leda till permanent tröskelförskjutning (PTS). Även soldater i bullriga strids- och övningsmiljöer löper risk att drabbas av hörselskador.
Trots att det finns effektiva moderna hörselskydd, som öronproppar, är de ofta otillräckliga för dessa grupper. Unga individer använder ofta hörlurar som sitter djupt i örat för att lyssna på sin musik. Soldater behöver vara uppmärksamma på sin omgivning, det vill säga behålla auditiv situationsmedvetenhet, för att upptäcka ljud, uppfatta tal och för lokalisering – och därför kan de inte alltid förlita sig på skyddsproppar. En möjlig väg är farmakologiskt förebyggande.
Tidigare fokuserade forskningen på metoder som med hjälp av antioxidanter skulle bekämpa skadliga molekyler som frigörs i innerörat vid bullerexponering, såsom reaktiva syreföreningar (ROS). Detta tillvägagångssätt har dock visat sig vara otillräckligt. Det beror på att ROS tenderar att manifestera sig som en led i ett senare skede i PTS-kaskaden. Det kan innebära att behandlingar som inriktar sig på att neutralisera ROS kommer för sent i PTS-processen. Detta understryker behovet av att inrikta sig på tidigare led i processen för att effektivt förhindra utvecklingen av PTS.
I stället för att endast satsa på att bekämpa de redan frigjorda ROS efter bullerexponering, bör fokus ligga på förebyggande åtgärder som kan sättas in innan dessa skadliga processer ens har börjat och på så vis skydda hörseln från irreversibel skada.
Detta forskningsprojekt inriktar sig på att förebygga övergången från tillfällig TTS till PTS. Till skillnad från PTS, som leder till irreversibel skada såsom förlust av hårceller, kännetecknas TTS av reversibla elektriska och mekaniska förändringar i hörselorganet. Dessa förändringar är ofta svåra att upptäcka eftersom de kan återgå till det normala innan de blir synliga vid mikroskopisk analys.
En djupare förståelse av att TTS kan vara ett reversibelt tillstånd, och hur det skiljer sig från den mer skadliga PTS, öppnar dörrar för tidiga interventionsåtgärder för att förhindra permanenta hörselskador. Vi har nyligen visat att reflekterat ljus-konfokalmikroskopi är tillräckligt snabb för att fånga högupplösningsbilder av hörselorganet under hög ljudstimulering. I en separat studie har vi visat att DC-komponenten (även känd som summating potential, SP) i hörselorganets elektriska svar kan användas för att karaktärisera hörselskada elektriskt. I pågående experiment använder vi AI-teknologi för att ta fram en tydlig bild av de kortvariga mekaniska förändringar som uppkommer i hörselorganet under högljudstimulering utifrån dessa reflekterat ljus-konfokalmikroskopibilder, samtidigt som vi spårar SP-förändringar för att skapa ett tydligt fingeravtryck av TTS, både på en mekanisk och elektrisk nivå. Utifrån detta fingeravtryck testar vi om dessa elektriska och mekaniska förändringar kan förebyggas farmakologiskt och på så sätt hindra TTS från att omvandlas till PTS.
