07 mars 2019

När våra öron utsätts för starka ljud kan hörseln bli nedsatt, för att sedan återhämta sig. Nu har forskare vid LiU upptäckt en mekanism i örat som bidrar till att förklara hur fenomenet uppstår.

Foto Thor Balkhed– De flesta har någon gång upplevt att hörseln blir nedsatt och örat känns avtrubbat efter att man lyssnat på starka ljud, men efter ett tag återhämtar hörseln sig. Vi har upptäckt att en liten struktur inne i snäckan, det så kallade tektorialmembranet, har en viktig roll i den processen genom att fungera som en depå för kalciumjoner. Dessa kalciumjoner bidrar till att reglera sinnescellernas funktion, säger Anders Fridberger vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin, som har lett studien som publiceras i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS.

Kalciumjoner, alltså positivt laddade kalciumatomer, spelar en nyckelroll i processerna som ligger bakom att vi uppfattar ljud. Omvandlingen av ljudvågor till nervsignaler sker i innerörat, även kallat snäckan, som ser ut ungefär som det snäckformade skalet hos en del sniglar. I hörselsnäckan sitter mängder av sinnesceller, som är de celler som detekterar ljud och ger upphov till signalerna som skickas till hjärnan.

Tidigare forskning har visat att vätskan som omger sinnescellerna inne i snäckan har en låg koncentration av kalciumjoner. Men det har funnits en del frågetecken kring detta, eftersom sinnesceller inte fungerar normalt när de placeras i vätska med så låg halt av kalciumjoner som uppmätts i vätskan i snäckan. LiU-forskarna har undersökt frågan närmare i innerörat från marsvin, som är mycket likt människans. Genom att märka in kalciumjonerna med färg upptäckte forskarna att ett membran som vilar ovanpå sinnescellerna, tektorialmembranet, hade en mycket högre koncentration av kalciumjoner än den omgivande vätskan. Membranet tycks fungera som en lagringsplats, så att sinnescellerna omges av högre halter av kalciumjoner än man tidigare trott.

När forskarna tillsatte ett ämne som fick kalciumnivåerna att sjunka ledde det till att sinnescellerna slutade fungera. I nästa steg utsatte forskarna innerörat för ljud i nivåer som motsvarar ljudet på rockkonserter, vilket hade samma effekt.

– När vi i laboratoriet utsätter innerörat för höga ljud sjunker kalciumnivåerna i tektorialmembranet och sinnescellerna fungerar inte. Men efter ett tag återställs kalciumjonkoncentrationen och då börjar sinnescellerna fungera igen, säger Anders Fridberger.

Fram till nu har det lilla membranet främst ansetts ha en mekanisk funktion, men LiU-forskarnas upptäckt pekar på att tektorialmembranet kan spela en viktig roll för att reglera hörseln genom att lagra kalciumjoner.Pierre Hakizimana arbetar i labbetPierre Hakizimana är en av forskarna bakom den nya studien om hur vår hörsel fungerar. Foto Thor Balkhed

– Det har varit känt att tektorialmembranet är nödvändigt för att vi ska kunna höra och att det måste vara intakt och rätt placerat, men det har varit oklart exakt varför fel på detta membran bidrar till sämre hörsel, säger Pierre Hakizimana, en av forskarna bakom studien.

Forskargruppen går nu vidare för att undersöka om samma mekanism spelar in vid åldersrelaterad hörselnedsättning.

Bakom studien står även forskarna Clark Elliott Strimbu, som numera är verksam vid Columbia University Medical Center i New York, och Sonal Prasad vid LiU. Forskningen har finansierats med stöd av bland annat Vetenskapsrådet, Torsten Söderbergs stiftelse, Stiftelsen Tysta Skolan och AFA Försäkrings AB.

Artikeln:Control of hearing sensitivity by tectorial membrane calcium”, Clark Elliott Strimbu, Sonal Prasad, Pierre Hakizimana och Anders Fridberger, (2019), PNAS, publicerad online March 5, 2019, doi: 10.1073/pnas.1805223116

Kontakt

Mer forskning om hörseln

Mer om forskningen

Senaste nytt från LiU

LiU får 232 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har nu beslutat om fördelningen av forskningsbidrag inom fyra områden. Vid Linköpings universitet får natur- och teknikvetenskap mest.

En forskare arbetar tillsammans med en försöksperson.

Mänsklig känsel består av 16 unika nervcellstyper

16 olika typer av nervceller – så många har forskare identifierat i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan människa, mus och makak visar både likheter och betydande skillnader.

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.