Mätandet av psykisk ohälsa
Hur kan vi förstå statistik om ungas psykiska ohälsa? Vad betyder det när unga kryssar i att de har huvudvärk, svårt att sova, ont i magen och känner sig irriterade? Vad står begrepp som ångest och depression för, hos unga själva?
Det här är exempel på frågeställningar som jag studerar i forskningsprojektet: Att ”känna sig nere” och ”ha svårt att somna”. En etnografisk studie om vad psykisk (o)hälsa betyder för unga. Finansiär: Forte - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.
Som teoretisk grund för forskningsstudien ligger förståelsen av att barn och unga har en aktiv roll i att hantera sin hälsa och att frågor om ungas hälsa behöver studeras i en social, ekonomisk och kulturell kontext. Enkäter avser att mäta och beskriva ungdomars levnadsvanor och livsvillkor. Men genom de frågor som ställs och hur svaren tolkas och benämns i sammanfattande rapporter är enkäterna också med och skapar ungdomars tillvaro. Forskningsstudien undersöker hur kunskap om ungas psykiska hälsa skapas, hur den påverkar och blir en del av ungas vardag samt vilken betydelse unga själva lägger i de begrepp och frågor som avser att mäta deras psykiska ohälsa. Studien visar på behovet av att nyansera bilden av ungas psykiska ohälsa för att kunna utforma det stöd som unga verkligen behöver.
Läs mer
Ungdomars definitioner av psykisk ohälsa
Wickström, Anette; Kvist Lindholm, Sofia (2019). Nyanserad förståelse av ungas psykiska ohälsa. Tidskriften Elevhälsa 1/2019.
TV-program
Morgonsoffan SVT Nyanserad förståelse av ungas psykiska ohälsa
Radioprogram
I Vetandets värld, P1 - Livskunskap på schemat?
Metoder mot mobbning och psykisk ohälsa
Hur fungerar metoder mot mobbning och psykisk hälsa i praktiken? Vilken betydelse får de i skolkontexten och på vilket sätt utgör de resurser i ungdomarnas kamratgrupper?
I mitt avhandlingsprojekt studerade jag införandet av socioemotionella program i skolan. Finansiär: Folkhälsoinstitutet
Studien belyser hur programmen positionerar elever och lärare och vilka förutsättningar programmen skapar för att arbeta med psykiska hälsa och grupprocesser i en skolkontext. Med fokus på ungdomars perspektiv och aktörskap visar studien hur programmen blir del i ungdomars relationsskapande som verktyg för såväl inneslutning och uteslutning i kamratgrupperna. Avhandlingen synliggör problemet med att utgå från färdiga manualer med en fördefinierad generell problembild i arbetet med ungas psykosociala ohälsa. Den visar på ett behov av lyhördhet och flexibilitet där insatser i skolan bemöter de faktiska problem som ungdomar brottas med och tar hänsyn till och aktivt arbetar med grupprocesser som utvecklas i kamratgrupperna i den lokala skolkontexten.
Läs mer
Avhandling: The paradoxes of Socio-Emotional Programmes in School
