Fotografi av Thomas Kaiserfeld

Thomas Kaiserfeld

Prefekt, Professor

Nya uppgifter och nya mål kräver ofta nya kunskaper. Men ofta är det svårt för organisationer att utveckla kompetensen så att den passar förändrade villkor. Min forskning handlar om hur ny kunskap skapas och används i olika sammanhang.

Trösklar för ny kunskap

Ibland kan det behövas rejäla insatser för att lära sig något. Investeringar i tid och pengar kan skapa trösklar för att förstå nya lösningar, tolkningar eller perspektiv. Den här typen av hinder för kompetensutveckling kan sätta käppar i hjulet när organisationer ska ge sig i kast med nya uppgifter och målsättningar.

Min forskning handlar om hur olika typer av grupper och organisationer hanterar kunskap. Ofta visar det sig vara svårt att få in ny kunskap och skälen till det kan vara flera, även när förändringstrycket är stort. Det kan handla om att det krävs resurser för att skaffa fram människor med de efterfrågade kunskaperna. Men det kan också bottna i motstånd mot att förlita sig till annan kunskap än den som finns tillgänglig och som man är van vid. Traditioner och vanemönster är vanliga skäl till att det skapas kunskapströsklar.

När trösklar passeras

Ofta nog gör sig ny kunskap gällande trots dessa kunskapströsklar. Frågan jag ställer mig är hur kunskapströsklar skapas och hur de sedan passeras. Hur påverkar exempelvis institutionella förhållanden möjligheterna till förändringsarbete, både negativt och positivt? Eftersom det ofta handlar om ganska långa processer har jag inte sällan historiska perspektiv i mina analyser av inlåsningseffekter och hur de kan undvikas.

Publikationer

2023

Thomas Kaiserfeld (2023) Konkurrens och samverkan som organisatoriska ideal i norra Stockholm kring 2010 Statsvetenskaplig Tidskrift, Vol. 125, s. 1245-1274
Per Gyberg, Thomas Kaiserfeld, Harald Rohracher, Anna Sparrman (2023) Jakten på kortsiktiga resultat är hämmande för forskningen
Thomas Kaiserfeld (2023) Book Review: Beyond the Lab and the Field: Infrastructures as Places of Knowledge Production since the Late Nineteenth Century in TECHNOLOGY AND CULTURE, vol 64, issue 1, pp 268-269 Technology and culture, Vol. 64, s. 268-269 Vidare till DOI

2022

Thomas Kaiserfeld (2022) Kristin Halverson, Tools of the Trade: Medical Devices and Practice in Sweden and Denmark, 1855-1897, Södertörn Doctoral Dissertations 203 (Stockholm: Södertörns högskola, 2022) Lychnos, Vol. 70, s. 289-295
Thomas Kaiserfeld (2022) Teknik Svenska begreppshistorier: från antropocen till åsiktskorridor, s. 661-675

Forskningsmiljö

Undervisning

Teknikhistoria

<p>Jag undervisar i kursen Teknikhistoria (6 hp).</p>

Kursen ger grundläggande kunskap och förståelse vad avser den långa och komplexa process som lett fram till dagens högteknologiska samhälle. Det görs genom att historiska skeenden utnyttjas för att belysa teoretiska begrepp som sociotekniska system eller institutionell tröghet som kan användas för att förklara och förstå teknisk förändring mer allmänt. Av särskild betydelse är hur teknisk förändring samverkar med socioekonomiska och kulturella förhållanden. Efter en introduktion följer en kronologiskt upplagd exposé från forntid till tiden för det industriella genombrottet. De två senaste seklen behandlas i huvudsak tematiskt. Exempel på ämnesområden som behandlas i föreläsningar och seminarier: Vad är teknik? Kan teknik kontrolleras? Kan teknisk förändring förutsägas? Är teknik likriktande eller diversifierande? Vem bestämmer över teknisk förändring? Vad gör tekniken med våra upplevelser och vårt tänkande? Utgångspunkten är den västerländska utvecklingen med utblickar mot andra kulturer.

Handledning

Nyheter

Organisation