Fotografi av Ulf Träff

Ulf Träff

Professor

Vilka förmågor är viktiga för matematikutvecklingen? Varför har vissa barn stora svårigheter med matematikutvecklingen? Hur kan vi hjälpa dessa barn? Hur arbetar hjärnan när vi löser matematiska uppgifter? Detta försöker jag ta reda på via forskning.

Presentation

Grundlägga färdigheter i matematik är förutsättningar för att fullt ut kunna leva och verka i det moderna samhället. Barn och ungdomar som inte förvärvar dessa färdigheter kommer sannolikt att vara begränsade när det gäller möjlighet till vidareutbildning, karriärval, och att kunna hantera många av livets dagliga krav.

Matematik är ett komplext ämne som består av många olika områden (exempelvis aritmetik, geometri, bråk, statistik m.m.). Matematiken har även en tydlig hierarkisk uppbyggnad, i den meningen att barn måste utveckla och förvärva färdigheter inom mer grundläggande domäner (t ex aritmetik) för att kunna utveckla färdigheter inom andra domäner (geometri). Matematikens komplexa natur innebär att många olika kognitiva förmågor är nödvändiga för att barnet ska kunna utveckla adekvata matematiska färdigheter och förmågor.

Dessa kognitiva förmågor brukar delas upp i domän-specifika numeriska förmågor (t ex counting, taluppfattning) och generella förmågor (t ex arbetsminne, språk). Vår forskning som primärt fokuserat på aritmetiken visar att både dessa typer av förmågor är nödvändiga för barns aritmetiska utveckling, men att den relativa betydelsen av dessa kategorier varierar under olika faser av utvecklingen och mellan olika aspekter av aritmetiken.

I flera studier har vi testat och jämfört olika hypoteser rörande möjliga underliggande orsaker till matematiksvårigheter/dyskalkyli hos barn. Dessa hypoteser baseras på de numeriska förmågor och generella kognitiva förmågor som ligger till grund för den matematiska utvecklingen (se ovan). Resultatet av forskning visar tydligt att barn med dyskalkyli har en svag numerisk informationsbearbetning.

Genom hjärnavbildningsstudier (fMRI) har vi funnit att vuxnas bearbetning av temporal, spatial och numerisk information till viss del bearbetas av samma kortikala områden (parietal kortex). Detta tyder på att dessa olika magnituder delvis understöds av ett gemensamt generellt magnitudsystem. Även olika numeriska representationsformer; icke-symboliska antal; siffror (”5”) och räkneord (”fem”) representeras av delvis samma neurala nätverk i hjärnan.

Publikationer

2024

Kenny Skagerlund, Mikael Skagenholt, Ulf Träff (2024) Mathematics anxiety and number processing: The link between executive functions, cardinality, and ordinality Quarterly Journal of Experimental Psychology Vidare till DOI

2023

Ulf Träff, Kenny Skagerlund, Rickard Östergren, Mikael Skagenholt (2023) The importance of domain-specific number abilities and domain-general cognitive abilities for early arithmetic achievement and development British Journal of Educational Psychology, Vol. 93, s. 825-841 Vidare till DOI
Rickard Östergren, Ulf Träff, Jessica Elofsson, Hugo Hesser, Joakim Samuelsson (2023) Memorization versus conceptual practice with number combinations: their effects on second graders with different types of mathematical learning difficulties Scandinavian Journal of Educational Research Vidare till DOI
Mikael Skagenholt, Ian M. Lyons, Kenny Skagerlund, Ulf Träff (2023) Connectome-based predictive modeling indicates dissociable neurocognitive mechanisms for numerical order and magnitude processing in children Neuropsychologia, Vol. 184, Artikel 108563 Vidare till DOI
Daniel Schöld, Rickard Östergren, Anna Levén, Martin Hassler-Hallstedt, Ulf Träff (2023) App-based mathematical intervention for youth with intellectual disabilities: a randomised controlled trial Scandinavian Journal of Educational Research Vidare till DOI

Relaterade forskare

Organisation