"Har fattat grejen"
Föreståndaren för Biogas research center, BRC, ser glad ut när han bläddrar i den 676-sida statliga utredningen. Rapporten innehåller inte bara förslag och målsättningar utan är också en bred kunskapssammanställning om biogas i Sverige. Mats Eklund pekar på titeln ”Mer biogas! För ett hållbart Sverige”.
– Det är faktiskt det allra roligaste, att utredarna ser biogas i ett sammanhang av hållbarhet. Det handlar inte bara om transporter, energi eller drivmedel utan är en viktig del på en rad områden i omställningen till ett hållbart samhälle. Där har de fattat grejen, säger han.
– Sen var det också väldigt viktigt att utredningens ordförande Åsa Westlund (S), när hon presenterade utredningen, skrev att ett hållbart Sverige förutsätter en ökad biogasproduktion. Att en ledande nationell politiker uttrycker sig så är faktiskt något nytt.
Föreslår lika villkor
Biogasmarknadsutredningen föreslår ett produktionsstöd på 500–700 miljoner kronor årligen för framställning av biogas. Bidraget ska införas vid årsskiftet. Samtidigt vill utredningen att den nuvarande skattebefrielsen för biogas ska behållas.
I dag har flera andra länder, bland annat Danmark, produktionsstöd vilket innebär att utländsk biogas importeras och svenska tillverkare har svårt att konkurrera. Resultatet har blivit att konsumtionen av biogas ökat kraftigt under senare år, medan produktionen i Sverige legat stilla. Det nya stödet skulle ge svenska producenter samma villkor som utländska.
– Här handlar det om att rädda svensk biogasproduktion. Så akut är faktiskt läget, säger Mats Eklund.
– Ur klimatsynpunkt spelar det ingen roll om vi använder svensk eller dansk biogas. Men för alla andra nyttor – som sysselsättning, regional utveckling och säkrad energitillgång – är det viktigt med produktion inom landet.
Ifrågasätter realismen
På längre sikt föreslår utredningen att Sverige ska sätta ett nationellt produktionsmål på 10 TWh biogas från och med 2030. Det är nästan fem gånger så mycket som i dag. I sitt remissvar skriver LiU att målet är viktigt, men ifrågasätter också hur realistiskt det är. Det skulle behöva byggas ett stort antal stora anläggningar för en så kraftig volymökning.
Mats Eklund tycker att perspektivet i utredningen är lite för snävt nationalekonomiskt – det räcker inte bara med ekonomiskt stöd för att produktionen ska öka.
– Historiskt har biogas ofta varit en kommunal angelägenhet, men nu kommer det knappast några stora satsningar från det hållet. Alltså måste privata företag och investerare också komma med på resan. Men vilka är de här aktörerna och hur ska man få dem intresserade? Den analysen saknar vi lite.
– Vi vet också att det tar lång tid från idé till genomförande. Och de här anläggningarna behöver byggas i högt tempo.
Samla ihop ansvaret
I remissvaret tycker LiU också att biogasfrågorna är alltför utspridda på flera myndigheter och att ansvaret därför blir otydligt. I stället föreslår LiU att Tillväxtverket skulle kunna få en övergripande och samordnande roll.
LiU pekar dessutom på att potentialen för nya substrat (biogasens ”råvaror”) är större än utredningen räknar med. Både avfall från skogsindustrin, akvatiska substrat (till exempel vass och alger) och avloppsslam kan i framtiden ge betydande tillskott av biogas. Forskning om detta bedrivs bland annat på BRC och Linköpings universitet.
– Kanske tyckte utredarna att det var lite för spekulativt, men potentialen finns definitivt, säger Mats Eklund.