Efterforskningens olika perspektiv

Ett digitalt nätverksmöte förde samman forskare från fyra länder med fem polisregioner, svenska myndigheter och sex frivilligorganisationer för att diskutera aktuella och framtida frågor kring efterforskning av försvunna personer. 
Se programmet och presentationerna från konferensen nedan.

Jordskredet i Gjerdrum i Norge 2020. Räddningsarbete på marken efter jordskredet i norska Gjerdrum 2020. Foto: Hovedreddningssentralen Sør-Norge

Om nätverket

Arbetet med NEFP innebär kunskapsdelning, uppdatering kring pågående forskningsprojekt inom området och ett inbokat nätverksmöte på Södertörns Högskola i mars 2022. Det finns även tankar kring att föra över de allmänna delarna från polisens räddningstjänstkonferens att handhas av NEFP-konferensen, för att ytterligare bredda samverkan inom efterforskningsområdet.

Läs mer om Nationellt nätverk för samverkan om forskning, utveckling och utbildning inom efterforskning av försvunna personer (NEFP: https://liu.se/artikel/carer-projekt-efterforskning-av-forsvunna-personer

  • Presentationerna från konferensen finns i pdf-format nedan. Flera inspelningar kan också ses i CARER:s Youtubekanal.

Referat från mötet

När någon försvinner med fara för liv eller allvarlig fara för hälsa drar ett maskineri igång för att återfinna personen så snabbt som möjligt. Polisen leder arbetet och har stöd från olika myndigheter, räddningsaktörer och frivilligorganisationer. Men ett försvinnande har fler aspekter än själva efterforskningen: hur ska försvinnanden undvikas mest effektiv? Vilka tekniska lösningar kan stödja i förebyggandet och i letandet? Och hur utbildar vi frivilliga? Det diskuterades i ett nätverksmöte för nationellt nätverk för samverkan inom efterforskning av försvunna personer (NEFP).

Nätverket har arbetat för samverkan inom efterforskning och för att öppna upp ett nytt forskningsfält inom ämnet i Sverige sedan 2017. Nu träffades (om än digitalt) nätverket för första gången i ett större sammanhang. Medgrundare Anders Leicht från Polisens kompetenscentrum såg nätverksträffen som en möjlighet att presentera vad som är på gång för alla som har intresse av efterforskningsverksamhet, och som forum för att väcka intresse för vidare utveckling av området. Maria Wolmesjö, medgrundare för nätverket vid Högskolan i Borås, poängterade inledningsvis hur efterforskning av försvunna personer berör stora delar av samhället:

Bild på Missing people.Frivilligorganisationer som Missing People bidrar till efterforskning och utbildning av frivilliga är en aktuell forskningsfråga. Foto: Rebecca Stenberg

- Det är ett brett fält som berör flera olika, ofta sårbara, grupper i samhället, utöver aktörer som polis, räddning och frivilligorganisationer.

Rebecca Stenberg vid CARER ser att nätverket framöver ska möjliggöra samverkan och skapa kontakter mellan forskningen och praktiker:

- Vi forskare behöver förstå vilka frågor som behöver lösas, och verksamma behöver få veta vilka kunskaper som finns att använda sig av. Nätverket omfattar därför praktiker, utbildare och forskare inom området. Gemensamt i nätverket har vi en mängd kontakter som vi engagerat, för att få in en bredd av olika perspektiv på efterforskning - från förebyggande till metodutveckling och erfarenheter från sökande till utbildning.

Teknik och processer 

I dag har nätverket flera internationella kontakter, och inbjuden talare för dagen var Per Olaf Torkildsen, specialrådgivare vid huvudräddningscentralen i södra Norge. Han leder utredningsarbetet om kvicklersskredet i Gjerdrum i december 2020 och delade med sig av erfarenheter från räddningsarbetet och efterforskning av försvunna. En stor del av arbetet utfördes från luften, då terrängen i skredområdet länge var osäker.

Portättbild av PO Torkildsen.Per Olaf Torkildsen, utredare, specialrådgivare, Hovedreddningssentralen Sør-Norge

- Insatsen var en komplex lufträddningsaktion, med helikoptrar, luftambulans och drönare. I första steget varvades helikopterbruk med drönaröversikt men i senare skede kunde flygsamordning införas så att så många resurser som möjligt kunde vara i luften samtidigt, beskrev Per Olaf Torkildsen.

Drönare användes också för att skapa 3D-kartor över skredet, en nödvändighet för att kunna orientera räddningsarbetare i skadeområdet.

- Du kan ha hur bra kartor som helst, men de hjälper inte räddningsteamen i deras arbete om hela terrängen helt enkelt är borta, sa Per Olaf Torkildsen.

USAR-team (urban search and rescue) från Sverige deltog i insatsen i Gjerdrum. Per Olaf Torkildsen lyfte samverkan mellan olika aktörer som framgångsfaktor, och vill se nationell beredskap för USAR i framtiden.

Drönare och applicering av artificiell intelligens inom efterforskning behandlades också i ett parallellspår under konferensen. Sjöfartsverket presenterade ett projekt om terrängpejl där Linköpings universitet medverkar. Nödställda luftfartyg sänder ut en larmsignal på en viss frekvens, och projektet ska undersöka hur man, i samverkan, bättre kan använda pejl på just 121,5 MHz. Pejl av terräng skulle kunna användas framför allt när till exempel dåligt väder hindrar helikoptrar från att söka i svår terräng. Även personsändare kan sända signal på frekvensen och tekniken skulle kunna användas av polisen för att effektivare lokalisera försvunna personer.

- Vi har höga förväntningar på projektet och ser fram emot att kunna etablera bättre pejlmöjligheter inom efterforskningsområdet framöver, med slutmålet att minska lidande och förbättra överlevnad för allvarligt skadade och nödställda personer, sa Lars Grantinger, JRCC (Sjö- och flygräddningscentralen) och Sjöfartsverket.

Flergångsförsvinnanden

Ett forskningsområde som behandlades på olika sätt under konferensen är problematiken med flergångsförsvinnanden. Av personer som försvinner kommer mellan 30 och 40 procent att försvinna igen, fler än tre gånger. Konsekvenserna i form av lidande och resursåtgång är i dag omfattande. Polisens Peter Martin, vakthavande befäl, EFP-ansvarig i Region Syd, Nationella räddningsrådet, beskrev ett ärende där personen i fråga försvann 15 gånger under loppet av en månad. Han berättade om Polisregion Syds arbete med återförsvinnanden:

- De fall polisen kan hjälpa att förebygga är de där personen försvinner upprepade gånger. Hur ger vi oss in i människors liv och ser till att de inte försvinner, igen?

Jordskredet i Gjerdrum i Norge 2020.Räddningsarbetet efter kvicklersskredet i Gjerdrum utfördes till stor del från luften. Foto: Hovedreddningssentralen Sør-Norge

Flergångsförsvinnande är vanligare förkommande hos någon som drabbats av psykisk ohälsa och människor som lever med demenssjukdom. Polisregion Syd har utvecklat ett arbetssätt där lokalpolisområdets chef och Kommunpolis engageras i återförsvinnandefall, och har möten med boendet och anhöriga. Det finns krav på återkoppling från till exempel en chef på ett boende, och utvärdering, så att ärenden med flergångsförsvinnanden inte blir isolerade.

- Vi beskriver de återkommande fallen, visualiserar problematiken för alla inblandade, och använder våra kontakter hos lokalpolisen för att kunna hjälpa, skydda och ställa till rätta för de drabbade personerna, sa Peter Martin.

Demens-vänliga samhällen

I ett samhälle där befolkningen blir allt äldre, kommer även andelen av personer som lever med demenssjukdom att bli större. Katie Gambier-Ross från University of Edinburgh och Noelannah Neubauer från University of Waterloo, Kanada, lyfte inkludering av de berörda grupperna i forskningen.

- Vi rör oss mellan acceptabel risk för en person som lever med demenssjukdom och personens säkerhet, utan att begränsa individen i samhället. Här kommer frågor om demens-vänliga samhällen in; det kan handla både om att utbilda omgivande närsamhället i att möta personer med demens, och att inkludera demenssjuka i forskningsfrågor för att förhindra försvinnanden, sa Katie Gambier-Ross.

Bild på karta.Polisens arbetsmetod Efterforskning av försvunna personer (EFP) bygger på Managing Search Operations (MSO), en arbetsmetod utvecklad i Nordamerika och Storbritannien. Foto: Rebecca Stenberg

Noelannah Neubauer menar att tänket kan appliceras redan i stadsplaneringsskedet och framtidens smarta städer borde beakta en allt äldre befolkning, samtidigt som utbildning i frågor som är aktuella just nu är viktiga:

- Förändringar i det moderna samhället påverkar demenssjuka på olika sätt, bara det att inte höra en elektrisk bil komma körande kan vara skrämmande.

Skottland, Kanada och Sverige har flera likheter i till exempel geografi och topografi, med vidsträckt landsbygd och fjällområden, vilket kan försvåra efterforskning ytterligare. Tekniska lösningar från Skottland i form av en mobilapplikation för att uppmärksamma allmänheten på att en person med demenssjukdom har försvunnit presenterades.

Enligt Anders Leicht utgörs över hälften av Polisens räddningsinsatser av fall där den som försvunnit har någon form av psykisk ohälsa eller är äldre och/eller lider av demens:

- Vi måste fortsätta med är någon form av grundforskning kring de grupper som är mest frekventa när det gäller allvarliga försvinnanden. Även om vi tycker oss veta en hel del baserat på erfarenhet, så behöver kunskaperna bekräftas genom forskning.

 

Se presentationerna från konferensenVisa/dölj innehåll

Läs merVisa/dölj innehåll