- Jag blev väldigt glad, hedrad och tacksam för det här anslaget. Det är en fantastisk känsla att se hur forskningen blir erkänd och får ett sådant här stöd, säger Georgia Papapavlou Lingehed.
Vad kommer det att betyda för din studie?
- Just det här anslaget ger oss en möjlighet att pröva en hypotes som vi har funderat länge på, och som närmar sig vår forskning från en helt annan vinkel, vilket vi är oerhört glada för. Generellt kan anslag få idéer att bli verklighet. Hypoteser kan testas och resultat och slutsatser kan stärkas.
Multipel skleros (MS) är en sjukdom som i dagsläget drabbar cirka 19 000 svenskar, främst kvinnor i fertil ålder. Trots framsteg i behandlingsmetoder finns inget botemedel mot MS och biverkningar av behandlingarna är vanliga, ofta allvarliga. Många patienter fortsätter att försämras trots behandling.
Under graviditeten, särskilt under den tredje trimestern (från vecka 25), visar MS-patienter en stor förbättring men förvärras tillfälligt direkt efter förlossningen.
De exakta mekanismerna bakom fenomenet är inte helt klarlagda. Men man tror att de förändringar i nivåer av hormoner, kopplade till graviditet, och ändringar i immunsystemet är inblandade.
- I vår grupp har vi visat att förändringar i immunsystemet kan observeras till och med i plasman från blodprover från MS-patienter. Detta innebär att olika faktorer i plasman ökar eller minskar under graviditet, och blir som mest förändrade i tredje trimestern för att sedan återgå till sina normala nivåer efter förlossningen.
Det här förloppet följer sjukdomsaktivitetens mönster av förbättring och försämring under och efter graviditet.
- Vi vill därför gå vidare och undersöka vilka faktorer i blodet som orsakar förändringen av immunsystemet. Målet är att använda dessa faktorer för att återskapa den gynnsamma effekten av graviditet och därmed hitta ledtrådar till förbättrad behandling.
För detta används en modell som forskargruppen har utvecklat: T-celler från friska kontroller exponeras för blodplasma från gravida MS patienter.
- Vi använder T-celler eftersom de är nyckelspelare både för en framgångsrik graviditet och för aktivitet av MS.
Hypotesen är att faktorer i plasman kan påverka T-cellerna så att de kan bidra till förbättringen av MS under graviditet. I nästa steg blockeras olika faktorer i
plasman, som till exempel graviditetshormoner eller immunologiska proteiner. Detta för att identifiera vilka av dem som har en avgörande roll för att göra T-celler mer reglerande.
- Att identifiera sådana faktorer öppnar möjligheten att hitta nya och bättre behandlingar vid MS.
Vad driver dig i din forskning?
- Jag drivs av en önskan att förstå mer om MS och vad som ligger bakom förbättringen under graviditet, som ett sätt att kunna hitta vägar till att förbättra MS-patienternas liv, säger Georgia Papapavlou Lingehed.
Vad kommer det att betyda för din studie?
- Just det här anslaget ger oss en möjlighet att pröva en hypotes som vi har funderat länge på, och som närmar sig vår forskning från en helt annan vinkel, vilket vi är oerhört glada för. Generellt kan anslag få idéer att bli verklighet. Hypoteser kan testas och resultat och slutsatser kan stärkas.
Multipel skleros (MS) är en sjukdom som i dagsläget drabbar cirka 19 000 svenskar, främst kvinnor i fertil ålder. Trots framsteg i behandlingsmetoder finns inget botemedel mot MS och biverkningar av behandlingarna är vanliga, ofta allvarliga. Många patienter fortsätter att försämras trots behandling.
Under graviditeten, särskilt under den tredje trimestern (från vecka 25), visar MS-patienter en stor förbättring men förvärras tillfälligt direkt efter förlossningen.
De exakta mekanismerna bakom fenomenet är inte helt klarlagda. Men man tror att de förändringar i nivåer av hormoner, kopplade till graviditet, och ändringar i immunsystemet är inblandade.
- I vår grupp har vi visat att förändringar i immunsystemet kan observeras till och med i plasman från blodprover från MS-patienter. Detta innebär att olika faktorer i plasman ökar eller minskar under graviditet, och blir som mest förändrade i tredje trimestern för att sedan återgå till sina normala nivåer efter förlossningen.
Det här förloppet följer sjukdomsaktivitetens mönster av förbättring och försämring under och efter graviditet.
- Vi vill därför gå vidare och undersöka vilka faktorer i blodet som orsakar förändringen av immunsystemet. Målet är att använda dessa faktorer för att återskapa den gynnsamma effekten av graviditet och därmed hitta ledtrådar till förbättrad behandling.
För detta används en modell som forskargruppen har utvecklat: T-celler från friska kontroller exponeras för blodplasma från gravida MS patienter.
- Vi använder T-celler eftersom de är nyckelspelare både för en framgångsrik graviditet och för aktivitet av MS.
Hypotesen är att faktorer i plasman kan påverka T-cellerna så att de kan bidra till förbättringen av MS under graviditet. I nästa steg blockeras olika faktorer i
plasman, som till exempel graviditetshormoner eller immunologiska proteiner. Detta för att identifiera vilka av dem som har en avgörande roll för att göra T-celler mer reglerande.
- Att identifiera sådana faktorer öppnar möjligheten att hitta nya och bättre behandlingar vid MS.
Vad driver dig i din forskning?
- Jag drivs av en önskan att förstå mer om MS och vad som ligger bakom förbättringen under graviditet, som ett sätt att kunna hitta vägar till att förbättra MS-patienternas liv, säger Georgia Papapavlou Lingehed.
