Övning i efterforskning hjälper polis och forskare

En drygt 80-årig dement kvinna försvinner plötsligt från sitt hem. Hur långt har hon tagit sig och var ska räddningspersonalen leta? Den uppgiften ska studenterna som läser kursen samhällsvetenskaplig metod lösa. Resultatet kan både Polisen och forskarna få nytta av.

Kurs i efterforskning. Planering. Pelle Törnerius, Elin Tuvklint, Henrik Sandström och Johan Lilja lägger upp en räddningsinsats. Foto: Mikael Sönne

Verkligt fall i Småland

Övningen bygger på ett verkligt försvinnande strax utanför Vetlanda sommaren 2002. Den 83-åriga kvinnan lämnar sitt hem den 11 juli, men anmäls försvunnen först vid halv sex-tiden på kvällen dagen därpå. Då har hon iakttagits sittande på en bänk vid en mindre väg en bit ifrån hemmet.

Arbetsmaterial. Den här gruppen arbetar med den engelska profilen iFind. Uppgiften går ut på att beräkna hur långt kvinnan kan ha tagit sig och vilket sökområde som kan vara lämpligt. I bedömningen är det bland annat avgörande om den försvunna antas ha gått eller färdats med något fordon. Och om utgångspunkten ska vara hemmet eller den plats där hon senast sågs.

De flesta studenterna läser till en kandidatexamen i företagsekonomi och går kursen på sitt andra år.

- En annorlunda uppgift. Svår, men intressant, säger Gabriella Georges i en av grupperna som sitter med en massa kartor framför sig.

- Vi satsar på det här sökområdet. Statistiken visar att 75 procent av alla försvunna befinner sig där, säger Elin Tuvklint, i en annan grupp, och visar det inprickade sökområdet.

Olika profiler jämförs

Till hjälp får grupperna så kallade generella objektsprofiler från Sverige, Skottland och England. De innehåller statistik över i vilken miljö olika grupper av försvunna påträffas, hur långt de normalt förflyttar sig och hur länge räddningsinsatserna brukar pågå. Bland annat. Dessa generella uppgifter kombineras sedan med fakta om den enskilda individen, som till exempel att just den här personen hade lite svårt att gå.

Gabriella Georges och Rebecca StenbergBåde Polisen och forskarna är intresserade av skillnaderna mellan de svenska, skotska och engelska profilerna. Gruppernas resultat kommer att analyseras och jämföras utifrån vilken profil de har utgått ifrån.

- Vårt material bygger på svenska insatser och är sammanställt på ett visst sätt. Jag har arbetat med det här i 22 år och kanske har blivit hemmablind. Studenterna kanske ser något jag inte ser, säger Anders Leicht, ämnesansvarig för räddningstjänst på Polisens kompetensenhet.

De tre profilerna liknar varandra, men innehåller också skillnader. I Sverige förflyttar sig vissa grupper av försvunna generellt sett längre än i England och Skottland. Hur allmänna eller specifika profilerna är skiljer sig också.

- Vi vet inte vilket som är bäst, och det blir intressant att se om resultaten varierar beroende på vilken profil som används. Det är också intressant vilka uppgifter i profilerna som är viktiga och som studenterna använder sig av, säger Rebecca Stenberg, räddningsforskare och lektor i företagsekonomi.

Likheter med revision

Efterforskning av försvunna och ämnet ekonomi kan verka ligga långt ifrån varandra, men Pernilla Broberg, docent i företagsekonomi, menar att det finns många beröringspunkter. I uppgiften tvingas studenterna bedöma olika typer av material och avgöra riskerna i olika beslut.

Här har sökområden prickats in och prioriterats med siffror.- På så sätt finns det stora likheter med mitt specialområde, revision. Där bedömer man också risker och bestämmer vilket material som ska granskas. Det är också kul med en kurs där studenterna är så engagerade och knappt vill ta paus, säger hon.

Men hur gick det då, i verkligheten? Jo, Anders Leicht avslutar förmiddagen med att berätta om den verkliga 83-åringen. Hon påträffades vid 15.30-tiden den 13 juli av en hundpatrull en bit in i skogen från en plats där hon senast iakttogs. Kvinnan mådde efter omständigheterna bra, och hade troligen befunnit sig på platsen sedan hon försvann två dygn tidigare.

Anders Leicht deltog själv i räddningsarbetet. Han minns fortfarande hur hjärtat hoppade till när hundföraren ropade ”hon är vid liv!”.

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Läs mer
Visa/dölj innehåll