30 oktober 2019

Eftersökning av försvunna personer tar mycket tid och resurser i anspråk för polisen. En ny rapport presenterar vilken forskning som kan hjälpa polisen framåt och hur arbetet kan effektiviseras. En insats är att förhindra att sårbara personer alls kan försvinna hemifrån. Bakom rapporten står Linköpings universitet, Polismyndigheten och Högskolan i Borås.

Sökning efter en försvunnen person
Sökinsats efter en försvunnen person. Foto: Daniel Åhlén

Varje år tar polisen emot 25 000 anmälningar om saknade personer. De flesta som försvinner lider av demenssjukdom, psykisk ohälsa eller har en önskan att ta sitt liv.Rebecca Stenberg har kartlagt vilken svensk forskning som finns, och inte finns, kring försvunna personer.Rebecca Stenberg har tillsammans med polisen undersökt hur arbetet med försvunna personer kan göras bättre. Foto: Therese Ekstrand Amaya.

Efterforskning av försvunna är mer omfattande och kostsamt för polisen än vad politiker och allmänhet förstår. För de försvunna själva och deras anhöriga innebär det ett stort lidande. Därför är det konstigt att det i stort sett har saknats svensk forskning om försvunna personer, säger Rebecca Stenberg, universitetslektor, Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem (CARER) vid Linköpings universitet. 

Det finns en rad kunskapsluckor som har försvårat polisens arbete kring efterforskning av försvunna personer. Därför inleddes ett samarbete mellan Linköpings universitet, Polismyndigheten och Högskolan i Borås.

När polisen efterfrågar forskning för att kunna rädda liv, då är det intressant för oss alla.
Rebecca Stenberg, forskar om räddning och samhällsrespons på olyckor och kriser.

Rapporten som nu presenteras ger en rad förslag kring polisens arbetssätt och om vilken forskning som behövs. Ett område som polisen behöver utveckla är samarbetet med kommunala och regionala vård- och omsorgsverksamheter, bland annat för att förhindra att demenssjuka och personer med psykisk ohälsa alls försvinner.

– Det krävs ett gemensamt förebyggande arbete. Den som är demenssjuk ska inte kunna försvinna hemifrån, och definitivt inte flera gånger. Det måste finnas enkla kontaktvägar mellan polis, kommuner, sjukvård och socialtjänst, säger Anders Leicht, inspektör och expert på försvinnanden vid Polismyndigheten.

Ytterligare ett förslag rör den frivilligverksamhet som vuxit fram kring sökinsatser de senaste åren. Här föreslår rapporten att krav ställs på frivilliga som vill delta i sökinsatser, exempelvis ska de registrera sig och besvara vissa kunskapsfrågor.Confused person went to mushroom picking and got lost in the forest, disoriented scared and confused, northern Europe, sit under tree. Person lost in nature concept. Wearing bright colorful clothing.Varje år hanterar polisen 25 000 ärenden om försvunna personer. Foto Helin Loik-Tomson

Vad gäller forskning pekar rapporten på att kunskap behövs om när en sökinsats bör sättas in, hur olika grupper beter sig vid försvinnanden och vad man kan göra för att förhindra att försvinnanden alls sker. Men det ges också förslag kring utvecklandet av teknik för exempelvis positionering och kartstöd.

– När polisen efterfrågar forskning för att kunna rädda liv, då är det intressant för oss alla. Redan under arbetet med rapporten har vi kunnat se förändring. Ett exempel är att det saknades kurser om försvinnanden på polisutbildningarna, vilket vi kunnat rätta till på åtminstone en polisutbildning. Arbetet har också lett till samarbete med andra länder som har mer erfarenhet av forskning på det här området, säger Rebecca Stenberg.

Rapporten är en så kallad litteraturstudie, där forskning från flera olika länder har analyserats och jämförts.

Rapport:
Efterforskning av försvunna personer. En internationell forskningsöversikt. Rebecca Stenberg, Maria Wolmesjö och Anders Leicht. CARER:s rapportserie, rapport nr 29, 2019.

Länk till rapporten http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-161289

Kontakt

Relaterat innehåll

Emma Persson, Ina Eriksson, Lina Fredriksson och Mirna Baaoth

Studenter på människojakt i Kolmården

En person har gått vilse i Kolmårdenskogen och ett 40-tal studenter har som uppgift att hitta honom, innan han har vimsat sig in till elefanterna. Till sin hjälp har de tekniska spår han lämnat efter sig. Om de lyckas? Jaja män, och snabbt går det.

Talare i stor sal.

Logistiken glöms bort i ivern att göra nytta

Insamlade kläder som fastnar vid gränsen, ingen chaufför vill köra in i ett krig – två exempel på varför logistiken är viktig att planera vid en humanitär insats. Det berättar Professor Gyöngyi Kovács från Helsingfors på Framtidens skadeplats 2023.

Kvinna hjälper skadad kvinna.

Civila insatspersoner bidrar till att rädda liv

Trots tröghet i den organisatoriska och juridiska utvecklingen kan civila insatspersoner bidra till att rädda liv och kan bidra till ett civilt försvar. Det visar en ny rapport som Sofie Pilemalm, professor vid LiU, har skrivit.

Översvämmat landskap.

Stora förändringar på framtidens skadeplatser

Fler allvarliga olyckor och högre krav på effektiva räddningsinsatser. Samtidigt en profession i förvandling och tekniska utmaningar. När forskningsprogrammet Framtidens skadeplats summeras är utvecklingen de senaste åren dramatisk.

Toibas Andersson Granberg och Viktor Sköld Gustafsson i Norrköpings industrilandskap.

Komplexa samband mellan extrema naturhändelser

Kraftiga regn som leder till översvämningar är illa nog, men om vattnet orsakar jordskred är katastrofen nära. Och hur hanterar man skogsbränder som uppstår inte bara på en utan flera platser samtidigt? Det ska forskning vid LiU ta reda på.

Skogsbrand.

Bristfällig digitalisering bromsar frivilligarbete

Brist på digitalisering försvårade de frivilligas insatser vid de stora skogsbränderna sommaren 2018. De tekniska lösningarna finns, men strategi, ledning och finansiering saknas. ”Någon måste ta taktpinnen”, säger forskaren Maria Murphy.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Världens första ISO-standarder för cirkulär ekonomi klara

Flera forskare från LiU har deltagit i arbetet med att ta fram världens första ISO-standarder för en cirkulär ekonomi. Målet är ett mer hållbart samhälle.

Orkester står utomhus med instrumenten i luften

Akademisk högtid med rymdfärd och Harry Potter

Årets akademiska högtid vid Linköpings universitet äger rum den 31 maj–1 juni. Den bjuder på hedersdoktorsföreläsningar med bland andra astronauten Marcus Wandt, en festkonsert med barnens värld som tema och en högtidlig ceremoni.

Porträtt av man (Carl Fredrik Graf)

Carl Fredrik Graf får LiU:s förtjänstmedalj

Avgående landshövding Carl Fredrik Graf tilldelas Linköpings universitets förtjänstmedalj för ”sin vilja och förmåga att samla regionens olika krafter i arbetet för en positiv samhällsutveckling”. Medaljen delas ut vid den akademiska högtiden 1 juni.