Går tillbaka
Forskningsprogrammet Framtidens skadeplats inleddes med rapporten Att hantera framtidens skadeplatser: scenarier och utgångspunkter (2016) som lade grunden för arbetet de följande fem åren. I rapporten tecknade forskarna en bild av åtta olika scenarier för skadeplatser i framtiden, till exempel översvämningar, bränder i utanförskapsområden och attacker mot utsatta grupper i samhället.
I slutrapporten Tillbaka till Framtidens Skadeplats: Scenarier och resultat (2021) summerar forskarna fem års forskning och knyter an till beskrivningarna för fem år sedan. Vad har egentligen hänt? Mycket blev som man trodde då, men långt ifrån allt.
– Det har hänt otroligt mycket under fem år, både när det gäller enskilda händelser och svenskt räddningsarbete, konstaterar Sofie Pilemalm, föreståndare för Carer och programansvarig för Framtidens skadeplats.
– Sverige har drabbats av terrordådet på Drottninggatan, skogsbränderna för några år sedan och dessutom coronapandemin. Det är en typ av allvarliga händelser som landet traditionellt sett varit förskonat ifrån. Vi förutsåg en del av det här 2016, men utvecklingen har blivit värre och kommit snabbare än vi kanske förväntade.
Frivilliga insatser
I den nya rapporten återkopplar forskarna till de åtta scenarierna och beskriver forskningsresultaten inom respektive område. Dessutom lägger de till ett avsnitt om olika framtida responsinsatser för respektive händelse.
Ett viktigt tema i rapporten är hur frivilliga och semiprofessionella (som väktare och omsorgspersonal) spelar en allt viktigare roll i olika typer av räddningsarbete. De stora skogsbränderna 2018 hade till exempel inte kunnat bemästras utan viktigt arbete av Röda Korset och andra frivilligorganisationer. De ökande frivilliginsatserna påverkar också yrkena inom professionellt räddningsarbete – en brandman förutsätts till exempel samarbeta med helt nya grupper av individer.
– Behoven blir större utan att samhällets resurser ökar på samma sätt. Då förstår alla att de frivilliga och semiprofessionella behövs, att de är här för att stanna, säger Sofie Pilemalm.
Tekniken utmanar
Samtidigt är utvecklingen ojämn – vissa räddningstjänster arbetar aktivt med till exempel civila insatspersoner medan andra är ointresserade eller till och med motsätter sig hjälp utifrån. Trögheten kan bero på rädsla för de egna jobben men även på tekniska svårigheter – fortfarande saknas till exempel effektiva appar med tillräcklig funktionalitet för att kommunicera med de frivilliga och tillhandahålla säkerhet.
Frivilliga från Röda Korset vid skogsbränderna 2018.
Vid skogsbränderna i Norrland fick samordnarna sitta och ringa runt till frivilliga en och en, i stället för att kommunicera digitalt till en hel grupp. Det blev också uppenbart att andra länders räddningstjänster hade effektivare kommunikationssystem än den svenska.
– Är det något som förvånat mig är det detta, att förhållandevis enkel teknik är så svår att få fram och ut till dem som behöver den. Det är ganska oroväckande och något jag tycker måste lösas, säger Sofie Pilemalm.
Civil beredskap
Andra viktiga teman i rapporten är effektiv prediktering av olyckor och skadeplatslogistik samt hur artificiell intelligens i framtiden kan användas för att underlätta och effektivisera räddningsarbetet. Under arbetet med rapporten har också ett forskningen om eftersök av försvunna personer vuxit allt större och utgör i dag ett eget, viktigt forskningsområde.
Ytterligare en markant förändring under programperioden är den allt större betydelsen av civilförsvar och civil beredskap.
Framtidens skadeplats omfattar allt från ny avancerad teknik och artificiell intelligens till väldigt konkreta frågor som att på bästa sätt stoppa blödningar med väldigt enkel teknik. Samverkan med praktiker är viktig och går som en röd tråd genom Carers hela verksamhet. Forskningen ska göra skillnad.
– Vi arbetar med samverkan och levererar forskning som samhället har nytta av. Vi är med och skapar förändring, inte bara forskningsrapporter. Skriv det, uppmanar Sofie Pilemalm.
Forskningsprogrammet Framtidens skadeplats har nu gått in i sin andra etapp under åren 2021–2023.
