19 november 2021

Lars-Göran Uddholm är ordförande för CARER och tidigare brandchef för Södertörns brandförsvarsförbund. Under sin aktiva yrkeskarriär arbetade han bland annat som svensk insatschef i Thailand efter tsunamin 2004 och som räddningsledare vid skogsbränderna i Västmanland 2014. Här ger han sin bild av forskningsprogrammet Framtidens skadeplats.

Lars-Göran Uddholm, Carers ordförande.
CARER:s ordförande Lars-Göran Uddholm. Fotograf: PONTUS LUNDAHL / TT

Vad tycker du om forskningsprogrammet Framtidens skadeplats?

- När man pratar om räddningsverksamhet har man oftast ett aktörsperspektiv, men vår forskning bidrar till att ge ett helhetsperspektiv på skadeplatser.

- Jag är nöjd med programmet. När vi började hade vi en viss bild av vad vi ville uppnå, en bild som vi fått justera lite. Ett exempel är hur arbetet runt skadeplatsen har breddats. Vi har tagit med frivilliga och spontana insatser på ett sätt som vi kanske inte riktigt hade räknat med från början.

Vilka är de viktigaste resultaten?

- Det bredare engagemanget vid skadeplatsen är en sak. Sen hoppas jag att vi bidragit till förståelsen att ensam inte är stark utan att olika parter är beroende av varandra. Den helhetsförståelsen tror jag att CARER har bidragit till.

- Vi har nått viktiga resultat när det gäller ny teknik och teknikutveckling. Vårt arbete kring optimering är också viktigt, hur begränsade resurser kan användas så effektivt som möjligt. Tidigare har ett sådant tänkande varit helt främmande för räddningsverksamhet.

- CARER har också bidragit med internationella utblickar och jag tror att vi även ökat förståelsen bland praktiker för att forskning är viktigt.

Hur ser du på fortsättningen för Framtidens skadeplats?

- Jag hoppas att vi ska kunna beforska vad vi lärt oss de senaste 1,5–2 åren under pandemin. Hur påverkar möjligheten till distansarbete framtidens skadeplatser? Traditionellt har man lagt stor vikt vid fysisk närvaro för räddningsledningen, och det kanske fortfarande gäller i städer. Men för en skadeplats i Jämtland som ligger två-tre timmar bort i halt väglag är det kanske inte lika självklart. Allmänt sett finns ju i dag en helt annan acceptans för digitalt arbete jämfört med före pandemin.

- Sen är det mycket av vår nuvarande forskning som vi inte är klara med, till exempel när det gäller ny teknik. Jag är övertygad om att AI, artificiell intelligens, kan få stor betydelse i framtiden.

Varför behövs CARER?

- Forskning är en förutsättning för utveckling. Jämfört med andra discipliner är anslagen till blåljusforskning små, och därför tycker jag att det är fantastiskt att vi ändå kan ha ett forskningscenter inom det här området i Sverige.

- Det som utmärker CARER är tvärvetenskapen, att vi forskar inom olika områden och försöker få ihop delarna till en helhet. I framtiden hoppas jag att vi kan lägga det här pusslet ännu lite bättre med olika delar som teknik, organisation och människa. Jag hoppas också att vi kan fortsätta öka förståelsen ute i verksamheten för behovet av forskning.

- Internt kommer vi att fortsätta arbeta för att få bredare representation i vår styrelse och expertråd. Ett mål är att också att få finansiering från fler håll än vår huvudfinansiär MSB.

Läs mer

Senaste nytt från LiU

Manlig person på stadsgata.

Förmånsbilar leder till fler och större fordon

När bensinpriset skjuter i höjden så är det medelinkomsttagare som först ändrar beteende. Det visar en landsomfattande studie vid LiU och VTI. Forskning visar även att skatterabatten på förmånsbilar leder till ökat bilinnehav samt större bilar.

Forskare diskuterar i labbet.

LiU Composite Lab öppnar dörrarna för avancerad materialforskning

Här ska forskning på nya material inom till exempel kolfiber, polymerer och komposit pågå i samverkan med näringslivet, forskningsinstitut, andra lärosäten och studenter. LiU Composite Lab är ett nyetablerat laboratorium, våren 2025.

Kvinnlig forskare och buss.

Forskning ska spara pengar och miljö i kollektivtrafiken

Är bussbiljetten för dyr? Det kan bero på att de offentliga upphandlingarna inom kollektivtrafiken ställer allt högre krav på entreprenörerna. I ett fyraårigt projekt ska LiU-forskare studera hur upphandlingen kan bli mer cirkulär.