Bakgrund
Folkhögskolor har funnits i de nordiska länderna sedan mitten av 1800-talet. Numera finns det 156 folkhögskolor i Sverige och de är idag större än någonsin sett till antalet deltagare. Folkhögskollärarprogrammet på Linköpings universitet startade 1970 och är det enda i Sverige. Här utbildas folkhögskollärare.
Bredden på folkhögskolornas utbud är stort. Där finns yrkesprogram och avancerade utbildningar inom musik och konst liksom allmänna kurser för att få gymnasiekompetens. Men även exempelvis etableringskurser för invandrade akademiker, svenska för nyanlända liksom sommarkurser som erbjuder alltifrån yoga till läsecirklar.
Nära hälften av deltagarna på skolornas allmänna kurser har utländsk bakgrund. Folkhögskolorna har numera också stor betydelse för människor med funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska problem. Var tredje elev på de allmänna kurserna tillhör de grupperna.
En grundpelare inom folkbildningen är att främja demokrati, kultur och engagemang bland medborgarna. Folkhögskolan har en friare form och en annan pedagogik än den vanliga skolan. Här finns varken nationella kursplaner eller betyg. På de allmänna kurserna sätter lärarna omdömen där fokus ligger på studieförmågan och vad deltagaren förväntas klara av i framtiden. Skolorna styrs av folkbildningsförordningen och de får statliga bidrag.
Foto Charlotte Perhammar
Verksamhet och samverkan
Vid Avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande (PVL) på Linköpings universitet bedrivs forskning inom vuxenpedagogik, folkbildning och yrkesutbildning. Forskningsmiljön är Sveriges ledande och en av de större vuxenpedagogiska forskningsmiljöerna i världen. Här finns Sveriges enda professur i vuxenpedagogik. Det nationella programmet för folkbildningsforskning (Mimer) har sitt säte på LiU, inrättat på beslut av riksdagen 1990. Varje år arrangeras en Mimerkonferens. Mimerbladet med aktuell folkbildningsforskning, producerat på LiU, kommer ut två gånger per år.
Exempel på forskning som bedrivs vid Avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande är:
- Vilken potential har vuxenutbildningen och folkbildningen för migranters sociala inkludering i det svenska samhället? Folkhögskolorna erbjuder språkintroduktion till nyanlända ungdomar, där en delstudie visar att folkhögskolorna tycks ha potential att erbjuda viktiga mervärden för deltagarna, jämfört med språkintroduktionen inom den kommunala gymnasieutbildningen. Bland annat genom att ha ett mer inkluderande förhållningssätt som bidrar till fler sociala sammanhang för de nyanlända.
- Forskning om folkhögskolornas och den kommunala vuxenutbildningens uppgift i relation till vuxna människors roll som medborgare.
- Forskning om förnyelse av folkhögskolornas utbildningar. Folkhögskolorna har en förhållandevis stor pedagogisk frihet. Det ger dem möjlighet att på kort tid, till skillnad från det övriga utbildningssystemet, ställa om sin verksamhet i takt med att omvärlden förändras.
- Forskning om didaktiskt arbete inom folkhögskolan.
Medarbetare vid PVL har skrivit flera böcker på teman inom vuxenpedagogik och folkbildning.
Utöver Folkhögskollärarprogrammet erbjuder avdelningen också fristående kurser för den som vill utveckla sin kunskap om vuxnas lärande i bland annat vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning. Uppdragsverksamheten är omfattande och innehåller såväl uppdragsutbildningar som utvärderingar, utredningar och andra utvecklingsuppdrag.
Foto David Einar– Vi bedriver forskning som efterfrågas och erbjuder relevanta kurser och utbildningar. På så vis har vi en nära koppling till fältet, säger Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik.
Resultat
Forskningen som bedrivs vid LiU har en direkt inverkan på Folkhögskollärarprogrammet. Studenterna får därmed aktuella kunskaper som de tar med sig som lärare på folkhögskolorna. När forskarna föreläser på Folkhögskollärarprogrammet och ute på folkhögskolorna får de i sin tur viktig feedback som de tar med sig in i sin forskning. Därmed sker en kunskapsutveckling åt båda håll.
Gerhard Holmgren är generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation som har ett nära samarbete med LiU:s forskare och Folkhögskollärarprogrammet.
– Folkhögskolorna möter nya behov hela tiden, förändringarna går fort. Här har Folkhögskollärarprogrammet en viktig roll att via forskningen bedriva en aktuell utbildning, även via den kurslitteratur som produceras, säger Gerhard Holmgren.
Han påpekar också att LiU:s forskning och Folkhögskollärarprogrammet är en länk till en utbildningsform som är annorlunda och att LiU därmed har ett folkbildningspolitiskt uppdrag.
– När man arbetar med lärarutbildning så har det i sig en demokratisk betydelse för samhället, konstaterar Gerhard Holmgren.
Genom åren har han hört en lång rad vittnesmål från människor som berättat om hur åren på folkhögskola förändrat deras liv – hur de blev tagna på allvar, blev bekräftade och fick gå igenom utbildningen i sin egen takt.
– Det finns något i folkbildningens själ som är humanistiskt och stöttande och som, tillsammans med ett kunskapsutvecklande arbete, fungerar i folkhögskolan. Linköpings universitet och Folkhögskollärarprogrammet är en viktig spelare för att ständigt utveckla den här utbildningsformen som gör underverk för människor.
Länkar
- Studie om språkintroduktion för nyanlända (2018),
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1253760&dswid=554 - Bok om medborgarskap och utbildning för vuxna, baserad på LiU-forskning (Studentlitteratur 2018),
https://www.studentlitteratur.se/?cookiecheck=1#9789144126579/Medborgarskap+och+utbildning+för+vuxna