Linnéa Stenliden är professor i utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet, med lång erfarenhet från utbildningssektorn som lärare, pedagogisk konceptutvecklare och skolchef. Hon betonar att vi behöver agera nu, för att undvika att AI-användning utan vetenskaplig evidens får fäste i skolorna.
– Den pågående AI-revolutionen har snabbt utmanat hela utbildningssektorn. Kunskapsbehovet inom fältet lärande och digital teknik är enormt. Vi kan inte låta algoritmer agera beslutsfattare och se på när våra barn blir datafierade försökskaniner. Aldrig skulle väl oprövad teknik eller ovetenskapliga metoder användas inom sjukvården så som sker inom utbildning, säger hon.
LiU i frontlinjen inom AI och utbildning
Linnéa Stenlidens forskning handlar om undervisnings- och lärprocesser i relation till digitala medier, kunskapsvisualisering och AI. Vid LiU finns några av världens främsta AI-forskare och universitetet ligger i frontlinjen när det gäller tvärvetenskaplig forskning inom AI, lärande och utbildning. Frågorna är komplexa och det tvärvetenskapliga samarbetet är en förutsättning för att skapa djup förståelse.
Nästan 20 000 elever slutar varje år grundskolan utan att ha nått kunskapskraven. Det finns stora förhoppningar om att ny teknik ska bidra till att förändra detta. AI har potential att erbjuda mer individualiserad undervisning och förenkla lärares tidskrävande administration, men då behövs väl genomtänkta och vetenskapligt förankrade metoder. Linnéa Stenliden och hennes kollegor driver flera forskningsprojekt om AI i utbildning och vill växla upp arbetet. Nya resultat som kommer fram kan bland annat integreras i lärarutbildningen.– Om tekniken används på ett medvetet och klokt sätt kan den bidra till lärares arbete och berika elevers lärprocesser.
I annat fall finns det överhängande risker att tekniken snarare stjälper den pedagogiska praktiken och den grundläggande tanken med utbildningen, säger Linnéa Stenliden.
Viktigt kunna kritiskt granska AI-verktyg
AI-litteracitet, förmågan att hantera AI och kritiskt granska AI-verktyg, är i dag en avgörande kompetens för alla. Särskilt viktig är den dock för lärare, med tanke på både möjligheter och utmaningar med att introducera AI i utbildning. Lärarna behöver utveckla tillräcklig kunskap om användningen av AI, förstå etiska dilemman och inse hur AI påverkar undervisningspraktiken. Detta är nödvändigt för såväl lärarutbildare som nästa generations lärare. Med forskningsbaserad kunskap kan de lärare som tar examen de närmaste åren förstå när det är bra att använda AI i undervisningen för att bidra till elevers lärande och när det ska väljas bort.
Privat finansiering har potential att ge forskningen den kontinuitet och trygghet som behövs för att satsa strategiskt, söka nya vägar och nå snabbare resultat. Och det är bråttom, vi får inte låta mer tid gå till spillo. Om AI implementeras i harmoni med utbildningsväsendets behov öppnar det för nya sätt att stödja lärandet som gör att fler elever kan finna glädje och nå målen i skolan.