Så här behöver det inte vara. Det menar Anders Persson, professor och föreståndare för Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) vid Linköpings universitet. Tillsammans med sina kollegor har han tagit fram en metod för snabb och säker diagnos av hjärt- och kärlsjukdomar.
– Vi vet hur sjukdomar kan förutspås, onödiga undersökningar kan undvikas och fler människor kan överleva. Att hitta dem som behöver behandling, och dessutom förstå exakt vilken behandling de behöver få i tid, är vår vision. Det kommer att spara både stort lidande och stora pengar, säger Anders Persson.
AI och bilden av ett hjärtslag ger svar
Lösningen har utvecklats i gränslandet mellan medicin och teknik och innebär ett helt nytt sätt att undersöka vävnader och hjärtfunktion. På CMIV finns en ny typ av datortomograf, en av de tre första i världen. Där tas en bild under ett enda hjärtslag, med låg stråldos och mycket hög upplösning. Den insamlade bildinformationen behandlas sedan vidare i snabba datorer, där blodflödet kan simuleras och kvantifieras bland annat med hjälp av artificiell intelligens. Tillsammans med patienters arvsmassa och data som samlats in vid världens mest omfattande uppföljning av hjärtpatienter, kan detta i framtiden ge den information som krävs för att bedöma det akuta tillståndet och förutspå framtida risker på ett mer effektivt sätt än tidigare.
Vem är frisk, vem behöver operation, vem behöver blodförtunnande medel vid förmaksflimmer? Hur ska en mekanisk hjärtklaff placeras för att få optimal effekt? AI och en bild tagen på några millisekunder ger svaren som tryggar både läkare och patient.
I gränslandet mellan medicin och teknik
– Det här är ett helt nytt område. Och det är bara vi som verkar i gränslandet mellan teknik och medicin som har förutsättningarna som krävs för att bemästra det som vi gör, säger Anders Persson.Forskningen på CMIV har redan gjort stor nytta för patienter. Här har klinisk verksamhet bedrivits sedan 2003 och de metoder för kranskärlsavbildning som utvecklats här har nu införts i de europeiska riktlinjerna för undersökning av hjärtat.
Anders Persson och hans forskarteam vill få läkare världen över att använda CMIV:s metod, som kan revolutionera tillvaron för både dem själva och deras patienter. Inom några år kan vi förhoppningsvis bara genomgå en enkel undersökning för att få besked om vem som ska behandlas vid förmaksflimmer i hjärtat och hur, undvika onödiga behandlingar samt i förväg bestämma hur en konstgjord klaff ska göra störst nytta för den enskilde patienten.
Tekniken kan också ge individuella råd i realtid om hur plötslig hjärtdöd kan undvikas. Dessutom skulle den kunna vara mycket värdefull för vården av barn med medfödda hjärtfel.
Behöver komma ut i vården
Men först behöver lösningen utvecklas ytterligare för en ännu enklare och mer automatisk tillämpning. Från de traditionella forskningsfinansiärerna är det svårt att få medel för steget från framgångsrikt forskningsprojekt till konkret användning i vårdens vardag. Forskarna på CMIV är beroende av stödfunktioner i form av forskningsröntgensjuksköterskor och forskningsingenjörer som möjliggör de undersökningar som krävs för nästa steg. En maskin utan personal gör ingen nytta, hur avancerad den än är. Vidare är det viktigt att kunna säkerställa medel för större kliniska studier så att tekniken kan bli godkänd för användning i vården och göra nytta för enskilda individer i hela världen.– Patientnyttan av vår forskning är enorm! Att den kommer individen till godo, att skapa ny praxis vad gäller diagnostik och behandling av hjärt-kärlsjukdomar, är min drivkraft. Men forskningen är kostsam. Att vi får hjälp av fler som vill vända kurvan för vår vanligaste dödsorsak är avgörande, säger Anders Persson.
