Färdplan citylogistik - Godstransport i urbana områden

Arbetet med att ta fram en färdplan för Citylogistik har pågått sedan våren 2013. En arbetsgrupp med representation och kompetens från myndigheter, industri och akademi har arbetat med att ta fram rapporten. Genom tre workshops och en öppen process tagit del av åsikter från ett hundratal intressenter.
Färdplanearbetet resulterade i en agenda för hur man bör utveckla området urbana godstransporter för att nå det övergripande målet med hållbara och attraktiva städer.

Vi har utgått från utmaningar och målbild, för att få en gemensam grund att utgå från och ge svar på: var är vi nu (utmaningar), vad vill vi uppnå (målbild) och hur tar vi oss dit (aktiviteter)? Ett antal nyckelaktiviteter gäller forskning och demonstrationsaktiviteter på kort, medellång (ca år 2020) och lång sikt (ca år 2030) har identifierats. En målbild för framtidens godstransporter i städer togs tidigt fram. Målbilden beskrivs i ett antal miljömässiga, sociala och ekonomiska mål. 

Miljömässiga mål

  • Proportionellt till utsläppshandeln bidra till att uppfylla de direktiv som finns för luftkvalitet och renare luft i Europa
  • Minska energianvändandet, växthusgasutsläpp och höja andelen förnybar energi och biobränsle för godstransporter
  • Fram till 2030, halvera användningen av fordon som drivs med konventionella drivmedel. Fasa ut dem fram till 2050. Fram till 2030 uppnå̊ i princip koldioxidfri logistik i stadskärnorna. 

Sociala mål

  • Minska trängsel orsakad av godstransporter
  • Minska buller orsakade av godstransporter
  • Öka tillgänglighet för människor i staden 
  • Öka trafiksäkerheten
  • Minska visuellt intrång från godstransporter.

Ekonomiska mål

  • Bevara eller öka lönsamhet för berörda aktörer inom citylogistik
  • Öka tillgängligheten för godsflöden i städer
  • Minska skade-, svinn- och stöldrisk av gods under transport

Utmaningar i dagens citylogistik

De utmaningar som finns är många och stora. Dessa utmaningar rör exempelvis planeringen av citylogistiken, dess finansiering, bristande kunskapsutbyte och ökade hållbarhetskrav.

  • Godstransporter saknas som en naturlig del av stadsplanering, men kraven på trivsamma och gröna städer ökar.
  • Den samhällsekonomiska kalkylen går inte hand i hand med den företagsekonomiska  - investeringar, vinstdelning.
  • Det saknas underlag för utformning av citylogistik system som tar hänsyn till samtliga aktörer såsom staden, butikerna, transportörerna, fastighetsägarna.
  • Det saknas förutsättningar för effektivt kunskapsutbyte, kompetensutbyte och samarbete mellan aktörer.
  • Ökad ekonomisk tillväxt och urbanisering leder till ökade krav på service och tillgänglighet av gods.
  • Målet om CO2-fria godstransporter i städerna år 2030 ställer krav på att citylogistiken blir en plattform för ny miljövänligare fordonsteknik


Prioriterade aktiviteter i färdplanarbete

Ett flertal prioriterade aktiviteter har identifierats inom ramen för färdplanarbetet. Ett forskningsområde som identifierades som mest relevant av ett flertal aktörer som medverkade vid avrapporteringen av färdplanen var: Affärsmodeller för citylogistik. Färdplanarbetet blev startskottet för att fördjupa den kompetens som fanns inom avdelningen för logistik och kvalitetsutveckling kring logistiska affärsmodeller i den citylogistiska kontexten och projektområdet.

Prioriterade aktiviteter:

  • Skapa nationell plattform för urbana godstransporter
  • Ta fram effektiva metoder och arbetssätt för nulägesanalys samt utvärdering
  • Utveckla en aktörsövergripande dialog
  • Utveckla koncept för samlastning på ett konkurrensneutralt sätt
  • Förbättra förutsättningar för handel i stadskärnor
  • E-handel och hemleveranser adresserade så att de kan genomföras på ett hållbart sätt
  • Utveckla metoder för att minska negativa effekter av näringslivets transporter trots tillväxt
  • Energieffektivisering av avfalls- samt bygg- och anläggnings-transporter
  • Utveckla fordonskoncept som är anpassade för gods distribution i stadsmiljö.

Finansiär: Forum för innovation inom transportsektorn, 2013-2014
Forskare utanför LiU: Maria Lindholm, Closer (Projektledare), Sönke Behrends (Chalmers), Jenny Karlsson (VTI)
Partners: Stig Lundgren (Umeå Kommun), Sofia Löfstrand (Volvo), Cecilia Mårtensson (SKL), Anders Ekmark och Tomas Arvidsson (Trafikverket).
 

Kontakter på LiUVisa/dölj innehåll