Hem

Forskningsprojekt Efterforskning av försvunna personer

Inom det tvärvetenskapliga och praktiska fältet Efterforskning av försvunna personer sker forskning inom, och mellan olika forskningsområden som samverkan, metod- och teknikstöd och utveckling, internationella jämförelser och utvärderingar.

Poliser som letar efter försvunnen person. Foto Jimmy Croona/ Försvarsmakten

Mycket av forskningen sker i samverkan med Polisen och andra högskolor och universitet.

Här presenteras pågående och avslutade projekt inom fältet efterforskning. Projektets syfte, medverkande aktörer, omfattning och kontaktperson samt länkar till publikationer, hemsidor och youtube-klipp anges. Den som vill veta mer kan kontakta angiven kontaktperson.

Pilotprojekt: Vad kostar ett försvinnande?

Det finns få studier av kostnader för efterforskning av försvunna personer. De som finns hanterar Polisens kostnader medan faktiska kostnaderna gäller både professionellas kostnader, frivilligas kostnader samt kostnader för lidande. Syfte är att undersöka och strukturera kostnader för efterforskningsinsatser till kostnadsslag och eventuella nyckeltal för de vanligaste typerna av försvinnanden. Studien är explorativ, översiktligt kvalitativ och induktiv. Teoretisk bas är cost-benefitanalys och alternativkostnadsanalys, samt studier i kriminologi om kostnader för lidande (victimization).

Studiens utgångspunkt är resultaten av ett studentprojekt i kursen Samhällsvetenskapliga metoder, Företagsekonomi 1, vid Linköpings universitet 2020.

Projektledare: Rebecca Stenberg 

Medverkande Isak Leek och Anders Leicht.

Isolde

Isolde

Ökad trygghet för personer med demens vid försvinnande är ett samverkansprojekt om effektivare efterforskningsinsatser före - under - efter ett försvinnande mellan Högskolan i Borås, Linnéuniversitetet och Linköpings universitet. Projektet syftar till att öka tryggheten för personer med demens som är en av de största grupperna som anmäls försvunna. Det är ett praktiknära samverkansprojekt och har fokus på att utöver ny kunskap bidra till nya effektivare samverkansrutiner och metoder före, under, och efter ett försvinnande för exempelvis äldreomsorg och Polisen. Projektet har en referensgrupp som omfattar Polisen, äldreforskning, Demenscentrum samt är kopplad till det internationella nätverket International Consortium on Dementia and Wayfinding (ICDW). Projektet pågår i tre år 2021-2024, och har finansiering från Kampradstiftelsen.

Kontakt

Projektledare: Maria Wolmesjö , Kontaktperson vid LiU: Rebecca Stenberg

Relaterad information

Terrängpejlen

Terrängpejlen

Syftet med samverkansprojektet Terrängpejlen är att undersöka och testa olika sätt för aktörsgemensamma räddningsinsatser vid olyckor och kriser (där centrala myndigheter, kommuner, frivilligorganisationer, näringsliv och allmänhet samverkar) kan använda pejl för snabbare lokalisering i oländig terräng. Projektet leds och drivs av Sjöfartsverket med samverkande aktörer MSB, Polisen och Länsstyrelsen samt med CARER som utvärderande part. Projektet pågår 2021-2023 och finansieras av MSB:s krisberedskapsmedel.

Projektledare: Magnus Eriksson, Sjöfartsverket

Kontaktperson vid LiU: Tobias Andersson Granberg

Presentation av projektet: Terrängpejlen - kort information med tidslinje

Läs om en skrivbordsövning i november 2021: Med pejl på läget?

Läs mer om Terrängpejl-projektet.

RASP

RASP

Radiospaning för eftersök av saknade personer (RASP). Projektet bedrivs tillsammans med Polisen, Missing People Sweden, Sjöfartsverket och Svenska Räddningsdrönare.
Projektet pågår under 2021 med finansiering från VINNOVA.

Projektledare och kontaktperson: David Gundlegård

Läs mer: Forskningsprojektet RASP

Film om projektet på Youtube: RASP drönartester

Film från en demonstration i oktober 2021: Drönare för ett tryggare samhälle

Presentation av RAS vid UAS Forum (10/11 2021): UAS_Forum_David_G_pdf

Profilering av försvunna personer – En internationell jämförelse

Profilering av försvunna personer – En internationell jämförelse

Projektet grundades på en dialog mellan svenska och skotska forskare och poliser om jämförbarheten mellan metodstöd för att söka försvunna personer. I ett studentprojekt i kursen Samhällsvetenskapliga metoder, Företagsekonomi 1, vid Linköpings universitet 2019 som genomfördes i samarbete med Polisen fick studenter prova att använda beteendeprofiler på ett fall utifrån tre länders profiler och sedan jämföra profilerna.

Projektledare: Rebecca Stenberg

Medverkande: Pernilla Broberg, Polisen, studenter på kursen 723G37 år 2019

Läs mer: Artikel i LIU-nytt

Pilotprojekt: Kartläggning av EFP 2017-2019

Pilotprojekt: Kartläggning av EFP 2017-2019

Projektets hade som övergripande syfte att bidra till ny kunskap om den polisiära räddningstjänstuppgiften efterforskning av försvunna personer, ett i Sverige relativt outvecklat kunskaps- och interdisciplinärt forskningsområde. Projektet var ett samarbetsprojekt mellan CARER och Centrum för Välfärdsstudier vid Högskolan i Borås och genomfördes i nära samverkan med Polisen.

Läs mer: Efterforskning av försvunna personer: en internationell forskningsöversikt

Läs mer: Efterforskning av försvunna måste bli mer än en "tillika verksamhet"

Projektansvarig LIU: Rebecca Stenberg

Högskolan Borås: Maria Wolmesjö

Taggar