Projektet Terrängpejlen utvecklar och utvärderar ett system för markbaserade pejlresurser, så kallad handpejl. Projektet genomfördes under tre år av Sjöfartsverket, Polisen, Fjällräddningen och Linköpings universitet.

Grafik som visar pejling.Grafik som visar pejlingslinjer i ett terrängavsnitt utanför Kiruna.

Flygplan och personer som råkar i nöd i oländig terräng kan använda nödsändare som via satellitsystemet COSPAS-SARSAT kan meddela en räddningscentral att det är ett nödläge, samt ungefärlig position. För att sedan lokalisera nödsändaren används ofta flygande resurser. Om det inte går att pejla nödsändare från luften finns inget bra markbaserat alternativ. Syftet med projektet Terrängpejlen var därför att utveckla och utvärdera ett system för markbaserade pejlresurser, så kallad handpejl. Projektet genomfördes under tre år av Sjöfartsverket, Polisen, Fjällräddningen och Linköpings universitet.

Slutsatserna är att markburen pejl sällan behövs men att det dock kan komma att ändras till exempel som en följd av ökad frekvens av extremväder, eller vid höjd beredskap på grund av militära hot.

Av de tre pejlar som testades var ingen perfekt för ändamålet. Bäst för ändamålet bedömdes Rhotheta RT 400 vara, medan Rohde & Schwarz PR 200 är att föredra om pejlen också ska användas för att hitta störsändare, vilket kan vara önskvärt om den är stationerad på en flygplats.

Två personer som går längs en väg för att söka nödställda.Pejling i terräng. Pejling kan utföras av räddningstjänstpersonal på utvalda flygplatser i samverkan med fjällräddare som får agera transportörer. Utlarmning och kommunikation bör ske enligt dagens rutin med regelbundna samverkanskonferenser. Direkta kontaktvägar mellan pejloperatörer (flygplatspersonal) och transportörer (fjällräddare) måste upprättas och samverkan måste övas regelbundet. Nödvändig utbildning och övning kan kombineras med återkommande samverkansövningar tillsammans med Sjö- och flygräddningscentralen, Polisen, SOS Alarm och Fjällräddningen.  

Sjöfartsverket bör vara ansvarig organisation som äger pejlarna och lånar ut dessa till flygplatserna samt har ansvar för tillsyn av verksamheten. Kostnader gäller främst flygplatspersonal i beredskap samt pejl. Med ett riktpris på 250 000 SEK per pejl, blir det också en viss investeringskostnad om många flygplatser ska utrustas.

Projektledare, Sjöfartsverket, Fredrik Kokacka, e-post: fredrik.kokacka@sjofartsverket.se

Kontaktperson Linköpings universitet: Rebecca Stenberg, e-post: rebecca.stenberg@liu.se

Efterforskning av försvunna personer

Inom det tvärvetenskapliga och praktiska fältet Efterforskning av
försvunna personer sker forskning inom, och mellan olika
forskningsområden som samverkan, metod- och teknikstöd och utveckling,
internationella jämförelser och utvärderingar.               

Rapporter från projektet

Slutrapport:
Lokalisering av nödsändare i oländig terräng – slutrapport från projektet Terrängpejlen. CARER rapport nr 43 publiceras under CARER:s rapportserie som rapport 2023:43

Projektets arbetsrapporter publiceras här:

Tabletop-workshop 2021-11-16 – 2021-11-17, Terrängpejlen, CARER arbetsrapport

Nulägesanalys, Terrängpejlen, (2023), CARER arbetsrapport

Fältövning 1, 2022-03-29 – 2022-03-31, Terrängpejlen, CARER arbetsrapport

Fältövning 2 2022-05-03 – 2022-05-05, Terrängpejlen, CARER arbetsrapport

Fältövning 3 2022-10-04 – 2022-10-06, Terrängpejlen, CARER arbetsrapport

Fältövning 4 2022-11-08 – 2022-11-10, Terrängpejlen, CARER arbetsrapport

Pejlmetodik och checklistor, Terrängpejlen, CARER arbetsrapport

Läs mer om CARER