Seminarieserien är en grundstomme i forskarutbildningen vid Pedagogiskt arbete och doktorander, licentiander och seniora forskare deltar. Här presenteras avhandlingstexter (i form av graderingsseminarium), utkast till forskningstexter, forskningsansökningar och annat. Forskningsfältet pedagogiskt arbete utmärks av att vara tvärvetenskapligt och praktiknära. I dagsläget finns fem huvudsakliga arbetsområden som våra medarbetare är aktiva i:
- Utbildning och samhällsförändringar
- Digital teknik och transformation av utbildning och samhälle
- Profession i utbildning
- Barns vardagsliv i fritid och utbildning
- Samspel och interaktion som pedagogisk verksamhet
NorrUt
Under rubriken NorrUt (Norrköpings utbildningsvetenskapliga seminarium) ger Pedagogiskt arbete högre seminarium med inbjudna forskare, författare och företrädare för olika verksamheter. Inbjudna gäster representerar den tvärvetenskapliga bredd som är karaktäristiskt för Pedagogiskt arbete, och fokusområden är förskola, fritidshem och skola, men även metodologiska och teoretiska perspektiv som samtalsanalys, posthumanistiska perspektiv och liknande presenteras. NorrUt ges vanligtvis onsdagar 13-15 och är öppet för allmänheten – notera att vissa seminarium ges på engelska. För information om lokal, kontakta seminarieansvarig, Lars Wallner.
Seminarier hösten 2024
Onsdag 23/10, 13-15, TPM55, Anne-Li Lindgren, Stockholms universitet/Linköpings universitet
Vad gör barnen i arkivet? Förskolevistelsen som politisk praktik och barns lekarbete
På seminariet presenteras hur arkiv kan användas för att bedriva empirisk förskoleforskning. Utifrån Michel Foucaults idéer om frihet och Max Webers tankar om arbetsetik beskrivs hur förskolevistelsen under tidigt 1900-tal gjorde sig åtråvärd. Det handlar exempelvis om hur vistelsen erbjöd frihet till och från arbete och även en ny form av arbete, lekarbete. Detta för att barnen skulle vilja vara i vistelsen och samtidigt ta ansvar för sig själva i en framväxande demokrati. Hur praktiserades frihet och lekarbete i vistelsen? Vilka positioner intog barn och vuxna?
Onsdag 13/11, 13-15, TPM55, Emilia Holmbom Strid, Linköpings universitet
Skratt, uppspelthet och spänning i förskolan: koreografering av känsloyttringar i flerpartssamspel
Merparten av forskning om känslor, inklusive den som tar ett socialt perspektiv, är inriktad på negativa känslor och deras manifestation i sociala situationer som involverar konflikter, dispyter och argument. Denna avhandling syftar snarare till att rikta sig mot barns förhöjda positiva känsloyttringar och deras sociala interaktionella funktioner såväl i kamratgruppen som i deras dagliga interaktioner i lärsituationer med pedagoger i förskolan. Teoretiskt och metodologiskt intar avhandlingen ett multimodalt interaktionsanalytiskt perspektiv. Data består av 40 timmar videoetnografiska inspelningar av vardagliga aktiviteter som äger rum på en ordinär förskola i Sverige. Deltagarna inkluderar 6 pedagoger och 50 barn (flickor och pojkar ett till fem år). De forskningsfrågor som legat till grund för avhandlingen är följande: Hur bjuder små barn in till meddeltagande och till återgäldande skratt i flerpartssamspel med kamrater och lärare? Hur tar barn känsloyttringar till hjälp för att få till stånd en gemensam uppmärksamhet mellan flera deltagare i förskolans kamratgrupp? Hur koreograferar lärare spänningsmoment som ett sätt att organisera deltagande i utbildningsaktiviteter? Avhandlingen belyser de kommunikativa och sociala möjligheter och utmaningar som små barn möter när de interagerar i stora grupper i förskolemiljöer. Avhandlingen bidrar med kunskap till ett i stort sett outforskat område, det vill säga förhöjda positiva känsloyttringar inom barns kamratgrupp och i vuxenbarn interaktioner.
Torsdag 12/12, 13-15, TPM55, Jonna Larsson, Göteborgs universitet (OBS: notera att detta är en torsdag!)
Titel kommer.
Abstract kommer.
Detta seminarium är ett samarbete mellan PAN och TekNaD (Teknikens och naturvetenskapernas didaktik).
