Pedagogiskt arbetes forskningsseminarium fungerar både som öppna högre seminarium (då kallat NorrUt) och som interna arbetsseminarium för forskare och lärare på Pedagogiskt arbete och IBL.

Seminarieserien är en grundstomme i forskarutbildningen vid Pedagogiskt arbete och doktorander, licentiander och seniora forskare deltar. Här presenteras avhandlingstexter (i form av graderingsseminarium), utkast till forskningstexter, forskningsansökningar och annat. Forskningsfältet pedagogiskt arbete utmärks av att vara tvärvetenskapligt och praktiknära. I dagsläget finns fem huvudsakliga arbetsområden som våra medarbetare är aktiva i:

  • Utbildning och samhällsförändringar
  • Digital teknik och transformation av utbildning och samhälle
  • Profession i utbildning
  • Barns vardagsliv i fritid och utbildning
  • Samspel och interaktion som pedagogisk verksamhet

NorrUt

Under rubriken NorrUt (Norrköpings utbildningsvetenskapliga seminarium) ger Pedagogiskt arbete högre seminarium med inbjudna forskare, författare och företrädare för olika verksamheter. Inbjudna gäster representerar den tvärvetenskapliga bredd som är karaktäristiskt för Pedagogiskt arbete, och fokusområden är förskola, fritidshem och skola, men även metodologiska och teoretiska perspektiv som samtalsanalys, posthumanistiska perspektiv och liknande presenteras. NorrUt ges vanligtvis onsdagar 13-15 och är öppet för allmänheten – notera att vissa seminarium ges på engelska. För information om lokal, kontakta seminarieansvarig, Lars Wallner.

Seminarium hösten 2026

Onsdag 16 september, kl. 13.15-15.00

Eftermiddagshem, kvinnor och barn: Lösningsförslag i statlig politik och lokal praktik, Anne-Li Lindgren, SU/LiU

 I denna presentation undersöks fritidshemmets historiska framväxt med utgångspunkt i antagandet att dess rötter bör knytas till eftermiddagshem snarare än till de arbetsstugor som ofta lyfts fram i tidigare forskning. Genom att rikta fokus mot eftermiddagshem problematiseras etablerade historiografiska tolkningar och nya samband synliggörs mellan olika former av barnomsorg för skolbarn och förskolebarn. I processen skapades ideal om skolfria barn och barnfria kvinnor och måltidsfostran var ett viktigt inslag. Teoretiska utgångspunkter tas i policyanalys och teori om spårberoende. Medförfattare är Helene Elvstrand och Tünde Puskás (IBL/LEN).

Tisdag 13 oktober, kl. 13.15-15.00

Utrymme för flerspråkighet? En tvärvetenskaplig studie av pedagogiska möjligheter och begränsningar för flerspråkiga förhållningssätt och aktiviteter i matematik- och NO-undervisning, Annika Karlsson & Pia Nygård Larsson, Malmö universitet

I skolan är språk ett viktigt verktyg för lärande och kommunikation. Samtidigt är den svenska skolan starkt heterogen vad gäller elevers språkliga resurser och bakgrunder. Detta riskerar leda till minskad likvärdighet och stora utmaningar i att anpassa undervisningen utifrån varje elevs förutsättningar och behov samt säkerställa elevernas tillgång till en kvalitativ språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning som ökar deras möjligheter att utveckla en funktionell ämneslitteracitet i olika skolämnen. Ytterst berör detta elevers möjligheter till aktivt samhällsdeltagande och är därför en central demokratisk fråga.

Projektet ”Utrymme för flerspråkighet” syftar till att bidra med kunskap om pedagogiska möjligheter och begränsningar med att använda flerspråkiga förhållningssätt och arbetssätt i undervisning och lärande i matematik och naturvetenskap. I synnerhet utforskas och problematiseras hur flerspråkiga förhållningssätt och aktiviteter kan främja undervisning och lärande i matematik och naturvetenskap i grundskolans årskurser 4-9. Se mer om projektet Utrymme för flerspråkighet? (Malmö universitets webbplats). 

Seminariet ges tillsammans med TekNaD.

Onsdag 18 november, kl. 13.15-15.00

Undervisningskunskap i fritidshem - i växelverkan mellan barnstyrd, situationsstyrd och målstyrd undervisning, Anneli Hippinen Ahlgren, SU

Anneli Hippinen Ahlgrens forskning fokuserar på undervisning i fritidshem och lärare i fritidshems undervisningskunskap. Hennes forskningsintresset är riktat mot att skapa kunskap om hur undervisning i fritidshem kan beskrivas utifrån lärare i fritidshems undervisningshandlingar och pedagogiska planeringar. Barns aktiva deltagande och aktörskap är en annan central del i avhandlingen. Detta utifrån hur lärare i fritidshem möjliggör eller inte möjliggöra för barns aktörskap i undervisning i fritidshem samt hur barns aktiva deltagande beskrivs i tidigare PCK-studier. Pedagogical Content Knowledge (PCK) som teoretiskt ramverk används och problematiseras genomgående i avhandlingen. Grundtanken i PCK är att lärare har en specifik kunskap som skiljer sig från ämnesexpertens. PCK är utformad för att skapa förståelse för och sätta ord på lärares undervisningskunskap, vilket är centralt i min forskning. Detta för att beskriva hur undervisning i fritidshem kan se ut. Läs avhandlingen: Undervisning och undervisnings kunskap i fritidshem (Stockholm universitets webbplats). 

Kontakt

Relaterad information