Klassikerskyddet: Kollektiva rättigheter, kulturarv och upphovsrätt

Vem äger klassikerna, och vad får man göra med dem? Det är en fråga som på senare år aktualiserats i digitala medier, men som har en betydligt längre historia.

Grön staty av Thomas Cook mot blå himmel. En fiskmås sitter på statyns huvud. Statyns axel täcks av fågelbajs.Staty av Thomas Cook.

Detta projekt undersöker hur frågan om ägande och bruk av kulturarv artikuleras i det så kallade klassikerskyddet: en särskild bestämmelse i §51 i den svenska upphovsrättslagen som förbjuder återgivning av klassiska verk i bearbetningar ’som kränker den andliga odlingens intressen’ (SFS 1960:729, § 51).

Denna bestämmelse innebär att äldre verk som inte längre omfattas av upphovsrätten fortfarande kan skyddas mot kränkande återgivningar om verket bedöms som tillräckligt betydelsefullt och kränkningen tillräckligt grov.

Skydda kanoniserade verk mot förvanskning

Klassikerskyddet är unikt för de skandinaviska lagarna och utformades under 1950-talet för att skydda kanoniserade verk mot förvanskning. Som exempel nämndes populärkulturella inspelningar av klassiska musikstycken och pornografiska bearbetningar av skönlitterära mästare.

Klassikerskyddet har länge betraktats som apart och obsolet; det har tillämpats med stor återhållsamhet och har, tills nyligen, aldrig prövats i domstol. Detta ändrades mars 2021 när Svenska Akademien, som är en av de få instanser med rätt att väcka talan för brott mot §51, stämde den nazistiska webbsidan Nordfront för att ha kränkt klassikerskyddet i samband med att de publicerat dikter av ett antal svenska nationalromantiska författare i ett nazistiskt sammanhang.

Överskrider gränserna mellan upphovsrätt och kulturarv

Klassikerskyddets återkomst väcker ett antal brännande frågor som utforskas i projektet Klassikerskyddet: Kollektiva rättigheter, kulturarv och upphovsrätt.

Klassikerskyddets skiftande tillämning pekar på hur kulturella värderingar förändras över tid och ställer frågor om vilken typ av återgivningar som är legitima, men också om vilka typer av verk som betraktas som okränkbara.

Då klassikerskyddet vilar på en föreställning om att verk som är särdeles betydelsefulla för den bildade allmänheten kräver särskilt skydd överskrider klassikerskyddet gränserna mellan upphovsrätt och kulturarv. Genom att använda upphovsrätten för att värna allmänhetens intressen snarare än skaparens eller upphovsrättsinnehavarens integritet ifrågasätter klassikerskyddet dessutom vad upphovsrätten är och vad den kan vara.

Projektet är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond och pågår fram till 2023, under ledning av Martin Fredriksson.

AktuelltVisa/dölj innehåll

KontaktVisa/dölj innehåll

Mer forskning om kultur och samhälleVisa/dölj innehåll