De här frågorna står i fokus forskningsprojektet som nu får 2,2 miljoner av Riksbankens jubileumsfond. Martin Fredriksson, docent i Kultur och samhälle vid Linköpings universitet, leder projektet. Han har länge fascinerats av klassikerskyddet.
– Vad som först fångade mitt intresse var att det är ett sådant främmande inslag i upphovsrätten som är unikt för de skandinaviska upphovsrättslagarna och som är oförenligt med upphovsrättens grundläggande principer, säger han.
Skillnader från upphovsrättslagen
Klassikerskyddet i Sverige utvecklades under 1950-talet. Det är en del av upphovsrättslagen, men bryter samtidigt med den. Upphovsrätten skyddar i första hand den individuella skaparens rätt till sina verk under en begränsad tid, medan klassikerskyddet gäller under en obegränsad tid, främst avser verk som inte längre täcks av konventionell upphovsrätt och är till för att skydda allmänhetens intressen.
Frågor om klassikerskyddet har aktualiserats
Därmed ser den verket som samhällets gemensamma kulturarv, menar Martin Fredriksson. Projektet ska bland annat studera vilka kulturella värden som format klassikerskyddet, hur klassikerskyddet relaterar till internationella kulturarvsregleringar och hur det kan bidra med nya perspektiv på hur man juridiskt kan hantera kollektiva kulturella anspråk.
Dessa frågor har aktualiserats de senaste åren. Det har blivit allt vanligare att olika grupper gör anspråk på vissa verk som uttryck för deras kulturella identitet, menar Martin Fredriksson. För första gången ska klassikerskyddet också komma att prövas rättsligt. 2019 stämdes Nordiska motståndsrörelsen av Svenska Akademien, med hänvisning till klassikerskyddet, för att ha publicerat svenska poeters verk på sin hemsida. I mars 2021 möts parterna i rätten.
– Frågan om vad som är en legitim tolkning av ett verk blir brännande här. Ursprungligen handlade klassikerskyddet mycket om att skydda kanoniserade verk från populärkulturella tolkningar, men i det senaste fallet handlar det om att skydda klassiska verk från att användas i nationalistiska syften – i det avseende speglar det alltså hur kulturella värderingar förändras över tid, säger Martin Fredriksson.
Forskningsprojektet ska pågå till 2023.
