22 december 2020

Klassikerskyddet är en särskild bestämmelse i den svenska upphovsrättslagen som ska skydda äldre litterära eller konstnärliga verk från att förvanskas. Men klassikerskyddet drar en del frågor till sin spets. Vilka verk är klassiska, vad är en legitim tolkning av ett verk och var går gränsen mellan skaparens rättighet och allmänhetens kulturella intressen?

A shelf with old books.
Vilka verk är klassiska? Och vad är en legitim tolkning av ett verk? Klassikerskyddet drar frågor som dessa till sin spets. Fotograf: Peter Igelström

De här frågorna står i fokus forskningsprojektet som nu får 2,2 miljoner av Riksbankens jubileumsfond. Martin Fredriksson, docent i Kultur och samhälle vid Linköpings universitet, leder projektet. Han har länge fascinerats av klassikerskyddet.

– Vad som först fångade mitt intresse var att det är ett sådant främmande inslag i upphovsrätten som är unikt för de skandinaviska upphovsrättslagarna och som är oförenligt med upphovsrättens grundläggande principer, säger han.

Skillnader från upphovsrättslagen

Klassikerskyddet i Sverige utvecklades under 1950-talet. Det är en del av upphovsrättslagen, men bryter samtidigt med den. Upphovsrätten skyddar i första hand den individuella skaparens rätt till sina verk under en begränsad tid, medan klassikerskyddet gäller under en obegränsad tid, främst avser verk som inte längre täcks av konventionell upphovsrätt och är till för att skydda allmänhetens intressen.

Frågor om klassikerskyddet har aktualiserats

Därmed ser den verket som samhällets gemensamma kulturarv, menar Martin Fredriksson. Projektet ska bland annat studera vilka kulturella värden som format klassikerskyddet, hur klassikerskyddet relaterar till internationella kulturarvsregleringar och hur det kan bidra med nya perspektiv på hur man juridiskt kan hantera kollektiva kulturella anspråk.

Dessa frågor har aktualiserats de senaste åren. Det har blivit allt vanligare att olika grupper gör anspråk på vissa verk som uttryck för deras kulturella identitet, menar Martin Fredriksson. För första gången ska klassikerskyddet också komma att prövas rättsligt. 2019 stämdes Nordiska motståndsrörelsen av Svenska Akademien, med hänvisning till klassikerskyddet, för att ha publicerat svenska poeters verk på sin hemsida. I mars 2021 möts parterna i rätten.

– Frågan om vad som är en legitim tolkning av ett verk blir brännande här. Ursprungligen handlade klassikerskyddet mycket om att skydda kanoniserade verk från populärkulturella tolkningar, men i det senaste fallet handlar det om att skydda klassiska verk från att användas i nationalistiska syften – i det avseende speglar det alltså hur kulturella värderingar förändras över tid, säger Martin Fredriksson.

Forskningsprojektet ska pågå till 2023.

Kontakt

Mer forskning om kultur och samhälle

Senaste nytt från LiU

Mikael Asplund i cybersäkerhetslabbets lokaler.

Nytt cybersäkerhetslabb vid LiU

Det nya cybersäkerhetslabbet vid Linköpings universitet är en milstolpe i satsningen på utbildning inom området. Studenterna ska känna att "wow, här är det möjligt att göra något spännande", sa vicerektor Matts Karlsson vid invigningen den 7 maj.

Porträttfoto, kvinna.

Ministern fick se högteknologi inom svenskt jordbruk

Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari besökte Agtech Sweden och imponerades av alla de tekniska innovationer som nu växer fram inom svenskt jordbruk.

Kvinna som står bredvid ett träd.

26 miljoner till forskning om miljö och hållbarhet

Fem projekt vid LiU får pengar när Familjen Kamprads stiftelse delar ut medel till forskning som kan bidra till bättre miljö och bättre livskvalitet för äldre. Projekten vid Linköpings universitet handlar mycket om hållbarhet.