Willy Vertsraete är biogasforskningens nestor, han blev professor vid universitetet i Gent 1979 och har varit emeritus sedan 2011. Han är med i den internationella referensgrupp som finns vid Biogas Research Center, ett kompetenscentrum för biogasforskning vid LiU. Han var också den självklara huvudtalaren när EU-programmet ATBEST, finansierat inom det sjunde ramprogrammet, höll sin första internationella konferens ”Biogas för framtiden”, i Linköping.
– I Sverige kan vi öka produktionen av biobränslen med en faktor fyra på tio år, säger han.
Mikroberna kommunicerar
Han är full av energi och sprider engagerade liknelser omkring sig som får deltagarna att skratta men också att tänka efter. Som att de mikroorganismer som sköter rötningen i biogasreaktorerna är sociala varelser som har ett eget internet – som tyvärr inte vi har tillgång till.
– De kommunicerar med nanotrådar och de har mycket att tala om, vår uppgift är att få dem att samarbeta ännu bättre, säger han, och påpekar att världens biogasforskare måste börja söka inte bara efter nya mikroorganismer som är metanbildande, utan också efter dem som kommunicerar och binder ihop annars helt oordnade system.
För det är i ordnade system som biogasutbytet blir som bäst.
– Vi har helt nyligen upptäckt mikroorganismerna och vi har trott att de är fula och elaka. De är många, de samarbetar och de förändras ständigt. Det kan vara så mycket som 80 procent av mikroorganismerna som vi ännu inte känner till. Den goda nyheten är att de följer naturens lagar och får vi bara kläm på hur de interagerar kan vi snart också hjälpa och förändra dem, säger han.
I ständig förändring
Några tänkbara användningsområden är i probiotika, för att förbättra eller förstärka biologiska processer - som i en biogasreaktor, och i livsmedel.
Att mikroorganismerna är i ständig förändring är också en utmaning när biogasproduktionen ska industrialiseras.
– Det går inte att ta patent på mikroorganismer och det stör traditionella tänkare, säger han.
Han lanserar också hypotesen att det inte är så mycket idé att lägga ner möda på att ge mikroorganismerna optimala förhållanden inne i biogasreaktorn. Vad som är optimalt ändras nämligen timme för timme. Bättre är att stöka om lite, förändra förhållandena med jämna mellanrum så att mikroorganismerna håller sig alerta.
– 20 procent av mikroorganismerna ska utföra jobbet och 80 procent ska vara taggade att utmana de 20 procenten. Och för det behövs invandrare, nya gener som stökar om i systemet och gör det effektivare. Ju mer diversifierat system, desto bättre, säger han.
Han avslutar med att påminna oss om att vatten är en ändlig resurs och att det inte är rimligt att använda dricksvatten till att spola i toaletterna.
– Ni vil inte tala om det fula och äckliga, men även det som kommer ur oss människor är resurser att ta tillvara.
Klimatet en del av problemet
Även LiU-professor Björn-Ola Linnér, Tema Miljöförändring, slog ett slag för biogasen eftersom den hjälper oss att hantera flera av de utmaningar världen står inför.
Hans budskap var tydligt: det går inte att rikta in sig på att bara se till klimatet. Hela klimat- och miljöfrågan hänger samman med andra utmaningar som att kunna hantera nedskräpning av haven, fattigdom, svält, ohälsa, vatten och sanitet till alla, hållbar energi till alla, säkerhet, fred på jorden och mycket mer.
– Det är farligt att tro att all teknik finns utvecklad och att det bara är att använda den. Det fungerar kanske om vi alla kraftigt minskar vår konsumtion. I själva verket krävs både mer forskning och ny teknik, sa han.
Han påpekade dock att under klimatförhandlingarna i Paris var det bara 31 av världens länder som ens nämnde biogas i sina åtaganden för att minska klimatpåverkan. De flesta av dem var utvecklingsländer.
– Under klimatförhandlingarna talades det mycket om transformation, det vill säga förändringar och nya synsätt, medan slutresultatet av överenskommelserna kom att handla om ”transition”, utbyte, där man byter ut ett energislag mot ett annat. Transformation ansågs för radikalt.
– Biogasen kan ha en viktig roll i transformationen eftersom vi inte bara får fördelar för klimatet. Biogasen hjälper oss att nå flera av hållbarhetsmålen, sa han.
EU vill vara bäst på återbruk
Susanna Pflüger, generalsekreterare för European Biogas Association berättade också vad som händer inom biogasområdet i Bryssel.
– En övergång till cirkulär ekonomi har hög prioritet, men det finns inga mål satta för enskilda länder, bara på övergripande nivå.
EU ska vara världsbäst på återbruk och återvinning , ska vara etta och förbli etta.
Men ett av hindren som hon såg är att besluten nu flyttas från Bryssel och ut i medlemsländerna.
– Vi ser att få länder gör något om inte EU puffar på, säger hon.
Hon och hennes organisation har dock viktiga punkter att verka för
En intern marknad för biogas och rötprodukter
Erkännande av biogas som ett inhemskt, förnyelsebart bränsle
Samma regler som gäller för andra biobränslen, grönmärkning etc.
Erkännande av biogasens miljönyttor, som minskade utsläpp av koldioxid och metan, möjlighet till återanvändning av fosfor och andra näringsämnen, minskad användning av konstgödsel och mycket mera.
Industrin visade biogasfordon
ATBEST-konferensen bjöd även på vetenskapliga presentationer kring exempelvis optimering av processer, hur biogasen kan utnyttjas på bästa sätt och inte minst de industriella möjligheterna. I samband med konferensen bjöd också Volvo, Scania och Volkswagen in till ett showroom med den senaste tekniken inom transportsektorn.
– Det som också blev tydligt under konferensen är att vi i framtiden måste se rötningsanläggningarna i ett än större perspektiv och optimera systemen för fler miljönyttor. Exempelvis kan kväve återanvändas för tillverkning av proteiner, säger Annika Björn, universitetslektor vid Tema Miljöförändring och drivande i organisationskommittén för ATBEST-konferensen.
Arrangörer av konferensen var Questor Center, Belfast, Nordirland, LiU, Biogas Research Center, BRC, och Scandinavian Biogas Fuels AB.
ATBEST, Advanced Technologies for Biogas Efficiency, Sustainability and Transport
